Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Kluvet land handlar om klyftorna mellan människorna i vårt land.
Ett avsnitt från Kluvet land
Hur kluvet kan ett kluvet land bli?
Tor 21 apr 2016 kl 10:35
De ekonomiska klyftorna ökar i Sverige. Nu varnar forskare för att de regionala skillnaderna växer så mycket att det hotar sammanhållningen i samhället.

Sverige har ansetts vara världsmästare i jämlikhet. Men sedan 1990-talet har inkomstklyftorna vuxit mer än i något annat västland, enligt OECD.

Hur mycket du har kvar i plånboken kan bero på var du bor. För inkomsterna i storstadskommunerna drar ifrån - och i resten av landet halkar man efter.

I Malå har inkomsterna nästan helt stannat av. Enligt statistik från SCB har de disponibla inkomsterna i Malå ökat allra minst – med bara 0,2 procent - mellan 2011 och 2014. I hela landet har de ökat i snitt med 8,5 procent.

- Ja, det ser ju bedrövligt ut. Jag är förvånad att det inte stigit mer för vi har ju inte en hög arbetslöshet, säger Åke Wallgren, pensionerad diamantborrare i Malå.

I Malå med sina 3100 invånare är var fjärde pensionär, vilket påverkar nivåerna på den disponibla inkomsten.

Enligt Kenneth Nelson, professor i sociologi vid Stockholms universitet, är en av orsakerna till att inkomstklyftorna ökar att pensioner, A-kassa och försörjningsstöd inte alls har ökat i samma takt som lönerna. Och i ett europeiskt perspektiv har Sverige halkat efter när det gäller välfärdssystemen, enligt Nelson.

- Om vi låter den här utvecklingen fortgå, så tror jag att det är svårt att återgå till den välfärdsstat som många svenskar har vant sig vid, säger Kenneth Nelson.

Men nu larmar forskare också om att de regionala klyftorna växer sig allt större.

Det kan skapa ett nytt slags utanförskap, som riskerar att hota sammanhållningen i samhället, enligt Kerstin Enflo, docent i ekonomisk historia vid ekonomihögskolan på Lunds universitet.

- Det är ett trendbrott. Vi ser allt högre regionala klyftor, både vad gäller BNP och befolkningstäthet. Det är en kombinerad utmaning som är unik.

Hennes forskning visar att de regionala klyftorna i Sverige var historiskt små 1980. Sedan dess har de ökat. Nu är de alltså på samma nivå som på 1930-talet.

- Jag tror att det är väldigt viktigt att alla regioner känner att de är med och bidrar till tillväxt. Om det då visar sig att det faktiskt inte är sant, så kan det skapa en känsla av utanförskap hos vissa, säger Kerstin Enflo.

Skiljelinjen mellan regionerna som går bra och dåligt går dock inte mellan norr och söder. 

De län som fallit kraftigast i välståndsligan när det gäller BNP per capita sedan 1980 är Gävleborg, Västmanland, Kalmar och Blekinge. Och dom största vinnarna är Uppsala, Norrbotten, Örebro och Jämtland.

- Vi har ingen riktig vana i Sverige att tala om regionala klyftor, på det sätt som man har i till exempel Italien eller Spanien. Vi har ännu inget sätt att förhålla oss till de här klyftorna, menar Kerstin Enflo.

Programmet tillhör kategorin: Samhälle
Alla avsnitt från programmet Kluvet land
I väntan på BUP Tor 07 dec kl 10:35(24 min)

Allt fler söker sig till BUP och köerna växer. Varför behöver fler barn och föräldrar hjälp och vad händer med familjerna när väntetiderna växer?

Samma jobb, olika lön Tor 30 nov kl 10:35(25 min)

I Kiruna tjänar undersköterskorna över 2 000 kr mer i månaden är undersköterskor i Norrköping. Vad är det som styr lönesättningen?

Bonde söker arvtagare Tor 23 nov kl 10:35(25 min)

Allt färre unga tar över sina föräldrars jordbruk. Hur känns det att bli den sista bonden på sin släktgård? och hur känns det för barnen när deras yrkesval även avgör gårdens framtid?

En bruksort utan bruk Tor 16 nov kl 10:35(25 min)

Vad händer på en ort med 6.000 invånare när den största arbetsplatsen lägger ner och 185 personer blir utan jobb. Det hände i Robertsfors, ett gammalt brukssamhälle i Västerbotten.

Rätten till en meningsfull vardag Tor 09 nov kl 10:35(25 min)

Hur bemöter samhället normalbegåvade personer med autism? Är det personen som ska anpassa sig till den dagliga verksamheten eller är det verksamheten som ska anpassa sig till personen?

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".