Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.
Ett avsnitt från OBS
Franco Moretti och den läsande datorn
Ons 30 mar 2016 kl 13:04
Kan dataprogram avslöja det som ligger dolt i skönlitteraturen? Torbjörn Elensky berättar i dagens OBS om Franco Moretti, litteraturprofessorn som analyserar stora textsjok med hjälp av datorkraft.

"Om en vinternatt en resande" är den italienske författaren Italo Calvinos fascinerande roman om en man och en kvinna som förgäves försöker läsa en hel roman till slut. Kanske just densamma som vi håller i vår hand. Gång på gång börjar de om, men det visar sig hela tiden att det fattas sidor i boken de läser, och de måste jaga vidare över världen efter fortsättningen, som de aldrig hittar.

Calvino hade en suverän förmåga att åskådliggöra idéer på ett lekfullt och ja, rent underhållande sätt, i sina romaner och noveller. Tungt blir det aldrig, några gånger ganska invecklat, men aldrig vare sig tråkigt eller pretentiöst. Hans bok kretsar kring omöjligheten i att komma till punkt. Att det inte går att omfatta allt. Även i sina essäer har han skrivit om detta, till exempel när det gäller läsningen av klassiker. Den som börjar från början och tänker sig att beta igenom allt i tur och ordning, från a till ö, kommer inte att komma någonvart. I själva verket hinner den antagligen mindre än den som gör som Calvino rekommenderar: gå lite på slumpen, hoppa runt, sök på måfå, ledd av din egen smak, såväl som andras råd. Bara så, fläckvis, går det att få en någorlunda rimlig överblick, som är till glädje för en själv också.

De vita fläckarna och kunskapsluckorna är det bara att lära sig att leva med.

Men samtidigt lever drömmen. Det är ju den som driver författaren att aldrig ge upp, alltid skriva vidare. Att få med allt, läsa allt, förstå allt... I några avsnitt i "Om en vinternatt en resande" återges utdrag ur den fiktive författaren Silas Flannerys dagbok. Bland annat skildras det hur han får besök av en ung flicka, Lotaria, som skriver en uppsats om hans romaner. Hans romaner, säger hon, passar utmärkt för att bevisa hennes litterära teorier. Han blir smickrad, men också lite förvånad, för hennes analyser gör hans egna romaner helt oigenkännliga för honom. Han lånar henne några böcker, och frågar efter några dagar om hon läst dem. Hon svarar att hon inte gjort det för att hon inte har tillgång till någon dator just nu. Hon läser nämligen inte böckerna själv, utan datorn gör det åt henne, varpå hon får en lista över alla ord, uppställda i frekvensordning, så att hon får en god uppfattning om bokens tema, stil, värderingar och så vidare, som effektivt låter henne avgöra om den passar hennes vetenskapliga teser eller inte.

Calvino skildrade den läsande datorn 1979. Då kunde man kanske precis ana hur utvecklingen skulle gå, och vad datorerna skulle klara av i framtiden. Idag existerar denna elektroniska läsning i verkligheten, även om den inte riktigt ser ut som Calvino föreställde sig den. Datorprogram kan idag inte bara enkelt räkna ut hur många tecken och ord som finns i ett dokument, utan också mäta ordfrekvensen i enskilda böcker, i ett specifikt författarskap, eller under en bestämd tidsperiod. Enda villkoret är att texten är digitaliserad. En forskare som utnyttjar den här tekniken – och systematiserat den - är italienaren Franco Moretti, som undervisar vid Stanforduniversitetet i USA. Men han tolkar inte bara enskilda böcker med sina algoritmer, utan han tar istället väldiga grepp över hela epoker, som kan sträcka sig över århundraden.

Nu när allt mer av den historiska litteraturen, inklusive de tiotusentals bortglömda romaner som gavs ut under 1700- och 1800-talen, digitaliseras kan han undersöka hur olika genrer uppstått och avvecklats. Med sina program kan han till exempel få en tydlig överblick över hur romanernas titlar blev allt kortare och mera marknadsanpassat kodade under loppet av 1700-talet och in i 1800-talet. Han kan också få perspektiv över vilken typ av titlar kvinnliga och manliga författare valt, och gör iakttagelsen att de manliga författarna i den antijakobinska, konservativa litteraturen under Napoleonkrigens tid oftare använde bestämd artikel, 'the' – den eller det, medan det sena 1800-talets kvinnosakslitteratur föredrog obestämd, 'a' - en. Sina fynd åskådliggör han genom flera olika grafiska modeller, kurvor, kartor och träd, som gör det väldiga faktamaterialet överblickbart med några ögonkast.

Det är fascinerande att ta del av Morettis tolkningar av litterära moden och marknadens dynamik över flera århundraden. Det ger en känsla av svindel att tänka sig hur liten varje enskild bok, varje enskild läsare, är när den reduceras till statistik på det här sättet. Men han är inte någon kall teoretiker, där finns ett levande litteraturintresse och en enorm beläsenhet i botten på hans egen forskning och essäistik. Och det kanske intressantaste av allt är att han faktiskt lyckas sätta läsningen i fokus. Inte den kritiska närläsning som hänger samman med utvecklandet av en litterär kanon, det lilla fåtal verk, faktiskt mindre än en procent av allt som getts ut, som anses viktiga och som ger en forskare akademisk status.  Istället riktar han in sig på läsningen på den massmarknad som i så hög grad bidrar till att vi får den litteratur vi får. Det ger också perspektiv på vår egen tid. 

Den överflödande mängden av information, kultur, underhållning, propaganda, högt och lågt, religiösa väckelser och pornografiska subgrupper, gör det numera allt svårare för den enskilda människan att orientera sig i tillvaron. Vad är väsentligt? Vad är roligt? Vad ska man välja och därmed välja bort? Mänsklighetens rörelser sker liksom i elektroniska stim, åsiktsskiftena sker i form av grafiskt framställningsbara kaskader. Dataprogrammen, de närmast mytiska algoritmerna, iakttar allt vi gör på nätet – vilket idag är det mesta – och sätter samman profiler över oss som konsumerande individer, som medlemmar i vissa grupper, geografiskt predestinerade att intressera oss för just det skomärket eller den filmen. Vi manipuleras genom att återkopplas till oss själva i väldiga loopar, som blir allt tätare och snurrar allt snabbare. Snart kommer säkert en algoritm som kan förutse ett barns framtida konsumtionsmönster redan då det föds.

Skrämmande? Ja, men också ganska lockande. Våra möjligheter att få veta mer om mänsklighetens levnadsmönster är idag större än någonsin. Mestadels använt i kommersiella syften – för där finns ju pengarna och drivkraften att tjäna ännu mer. Men också vetenskapligt är det användbart. Frågan är bara, med detta ständigt växande material, som vi måste bryta ner i allt abstraktare grafer, kurvor, kartor och andra figurer för att kunna hantera, om vi verkligen ställer rätt frågor till materialet.

Mitt svar, som jag tror också skulle vara Calvinos, är att i slutänden är det ändå bara den enskilda läsaren som kan förstå, fråga, och få ut något värdefullt av materialet som finns till hands. Den bästa läsaren idag, är inte den som gör bara det ena eller det andra, utan som lyckas kombinera sitt eget personliga hoppande genom såväl historien som samtiden med en förmåga att se också de större mönstren. Både datorläsning och närläsning. Både unik privat läsupplevelse och brutalt nedmalande massmarknad. Både unik individ, med fri vilja och allt det där, och grafisk punkt som obönhörligt ingår i stimmet som såväl tolkas som styrs av algoritmerna.

Det nya är att allt detta, som var ett faktum redan på 1700-talet idag är möjligt att åskådliggöra, och därmed också att medvetandegöra. Nu måste vi bara bestämma oss för hur vi ska använda de kunskaper om oss själva som detta ger oss.

Gärna med Calvino i ena handen, och Moretti i andra.


Torbjörn Elensky, författare

Programmet tillhör kategorin: Kultur/Nöje
Alla avsnitt från programmet OBS
OBS
OBS
Tor 17 aug kl 13:04(9:40 min)
OBS
Ons 16 aug kl 13:04(10 min)
OBS
Tis 15 aug kl 13:04(9:00 min)
OBS
Mån 14 aug kl 13:04(8:37 min)
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".