Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.
Ett avsnitt från OBS
Konspirationsteorier: Alla har rätt till egna åsikter, men inte till egna fakta
Mån 02 maj 2016 kl 13:04
Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier med inriktning mot statskunskap tecknar konspirationsteorins historia. Varför är de så livskraftiga och populära?

Bara timmar efter 11 september-attackerna 2001 började de första konspirationsteorierna om händelserna att spridas på nätet. Flera hemsidor utpekade Israel som ansvarigt för terrordåden, ett rykte som fick stor spridning i delar av arabvärlden. Namnen på de arabiska flygplanskaparna sades vara baserade på förfalskade identifikationer, och i stället handlade det om en judisk konspiration iscensatt för att misskreditera araber, islam och de muslimska länderna.

Den typen av spekulationer fick inget större genomslag i USA, det land som oftast förekommer i konspirationsteoretiska sammanhang. Där har det varit betydligt vanligare att konspirationstroende beskyllt den amerikanska statsledningen och dess myndigheter för att ligga bakom terroristdåden. Teorierna finns i ett otal varianter på nätet – i filmer, dokumentärer, böcker och artiklar. Ett vanligt argument går ut på att krafter inom Bushadministrationen genom attackerna ville få en förevändning för fortsatta militära interventioner i Mellanöstern och andra strategiskt viktiga områden. För att nå det målet ska de alltså ha anordnat massmord på den egna befolkningen.

Attackerna mot New York och Washington var spektakulära händelser av det slag som regelmässigt brukar ge upphov till konspirationsteorier. Ett annat exempel är angreppet på satirtidningen Charlie Hebdo i Paris i januari 2015, då två beväpnade islamister trängde in på redaktionen och kallblodigt mördade tolv personer. Efter dådet dröjde det inte länge innan de sociala medierna svämmade över av teorier om vilka det var som egentligen låg bakom. Ånyo utpekades Israel, judarna och/eller den amerikanska regeringen som förövare, och syftet ska ha varit att förtala islam. Videobilderna som bland annat visar hur gärningsmännen dödar en fransk polis påstås vara förfalskade.

Ordet konspiration kommer från det latinska conspirare, och syftar på en hemlig plan som tillverkas av två eller flera personer i samverkan. En fullfjädrad konspiration består av tre delar: en grupp av konspiratörer, en hemlig plan och ett illasinnat syfte. Konspirationen är definitionsmässigt en handling, medan en konspirationsteori är en övertygelse som uttrycker oro för en befarad konspiration. Såväl handlingen som övertygelsen kan vara av större eller mindre omfattning, inkludera enskilda platser och länder eller rentav hela världen. Empiriskt gäller att ju större geografisk utbredning teorin har, desto falskare är den. Det betyder inte att konspirationsteorier alltid är helt igenom falska – ibland händer det att teorierna träffar rätt, mer eller mindre, eller att de innehåller delar som är sanna. Men även teorier som bygger på delvis korrekta fakta brukar haverera när konstruktörerna ska dra slutsatser om huvudaktörerna och orsakssambanden.

Konspirationsteorier återfinns i några av de äldsta bevarade skrifterna i vår kultur, men det var först i och med franska revolutionen 1789 som de fick ett brett genomslag. Att det franska kungadömet vräktes över ända var en så monumental händelse att den fordrade en lika storslagen förklaring. För rojalister och försvarare av den gamla ordningen kunde monarkins fall inte förklaras som en effekt av de härskandes vanstyre eller inkompetens. I stället pekade de ut ett antal hemliga sällskap som skyldiga till omvälvningen, främst de så kallade Illuminaterna i Bayern, Frimurarna och Tempelherreorden. Historiskt är det just den typen av hemliga sällskap som tillsammans med judarna oftast har beskyllts för att stå bakom allsköns ogärningar.

I vår tid har det tillkommit mängder av andra konspiratörer som internationella bankirer och vapenhandlare och privata sammanslutningar som Bilderberggruppen och den så kallade Trilateralen. Båda grupperna består av globala makthavare inom politik, näringsliv och medier och håller sina möten utanför offentligheten, vilket föranlett spekulationer om deras mål och ambitioner.

De konspirativa berättelser som i dag sprids är till sin struktur märkvärdigt lika de teorier som varit i omlopp under de senaste drygt tre hundra åren. I centrum står ständigt en farlig fiende som tros ha överlägsna resurser till sitt förfogande och som i hemlighet smider lömska planer för egen vinnings skull. Den stora massan är lyckligt ovetande om vad som pågår. De enda som genomskådat konspiratörerna är ett fåtal upplysta skeptiker, som gör sitt bästa för att varna allmänheten för den annalkande faran. På grund av sitt modiga upplysningsarbete motarbetas de av makten och dess hantlangare. Därför tvingas kritikerna allteftersom höja röstläget och ringa i varningsklockorna.

Det utmärkande för konspirationsteorierna är att de bygger på ett selektivt urval av fakta, att de fokuserar på någon bisak eller inte helt utredd detalj för att kunna utså tvivel om helheten, vidare att de sällan eller aldrig utpekar någon specifik förövare eller något trovärdigt alternativt scenario samt att de genomgående bortser från den betydande roll som misstag, tillfälligheter och inkompetens spelar i det verkliga livet. I stället projiceras en synnerligen välordnad fantasivärld som saknar tvetydigheter, motsägelser och motsättningar. Konspirationsteoretikernas värld har inget av det kaos, det slumpartade och de klavertramp som präglar den verklighet vi alla lever i.

Vad är det som gör konspirationsteorierna så populära i vår tid? En given faktor är internet som idag blivit den ledande förmedlaren av olika rykten och där den som så önskar dagligen kan få sina åsikter bekräftade. Internet möjliggör för den uppfinningsrike att konstruera motberättelser, som fungerar som ett kritiskt vapen mot en arrogant överhet. En annan faktor är de faktiska konspirationerna, som när de avslöjas ger de tvivlande ny energi och sporrar till ansträngningar att uppdaga nästa sammansvärjning.

Såväl 11 september - som Charlie Hebdo-attackerna var högst reella konspirationer, fast i bägge fallen med oönskade förövare. Mordiska jihadister duger inte i konspirationsteoretikernas idévärld, varför de måste uppfinna egna, mer potenta demoner. Den mest kända politiska konspirationen i modern tid är Watergateaffären i USA, som ledde till president Nixons avgång 1974. Den illustrerar hur svårt det är att hemlighålla en stor komplott i länder med en fri press och fri åsiktsbildning.

Ytterligare en faktor återfinns i tankefiguren stor händelse–stor orsak. När något stort och dramatiskt inträffar, finns det en lockelse att söka efter en lika storslagen förklaring. Om en framstående statsledare mördas letar vi gärna efter en förövare av samma dignitet, en kriminell organisation eller en skurkstat, inte efter en suput eller en lodis. Förtroendet för de styrande spelar också in. Ju större misstro det finns mot makthavare och myndigheter, desto större utbredning har konspirationstänkandet.

Tron på konspirationer kan också vara ett sätt för den sekulariserade nutidsmänniskan att skapa reda i en alltmer komplex och hotfull värld. Tror man inte länge på ett högre väsen, kan man åtminstone tro på ett lägre. Någon måste för ordningens skull inneha makten, om det så skulle vara djävulen själv.

Vi lever i en tid då vi översköljs av information som inte sällan är desinformation, åsikter som saknar insikter och fakta som ofta är vinklade eller uppdiktade. Det är lätt att ge upp när man ser mängden av sakfel, hat och lögner på nätet. Men om vi gör det sviker vi inte bara det kritiska uppdraget, vi lämnar också fältet fritt för bluffmakarna att fortsätta förgiftningen av debattklimatet. Därför är det viktigt att bedriva källkritik, att stå upp för det rationella tänkandet och att bemöta faktaförvrängare. Som det heter i ett klokt engelskt uttryck: ”You are entitled to your own opinion, but you are not entitled to your own facts.”

Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikakunskap med inriktning mot statskunskap. Utkom nyligen med boken "Konspirationsteorierna och verkligheten - Sex historiska gåtor"

Programmet tillhör kategorin: Kultur/Nöje
Alla avsnitt från programmet OBS

Den traditionella synen på naturen är naiv och romantisk, menar ekofilosofer som förespråkar "svart ekologi". Författaren och kritikern Dan Jönsson utforskar idéerna och efterlyser hopp om räddning.

Sverige behöver vinterkräksjukan Igår kl 13:04(9:03 min)

Det var David Qviström som gav Sverige vinterkräksjuka – ja, ordet ”vinterkräksjuka” alltså, som han introducerade i svenskan. Här funderar han på varför vi skapar nya ord och förändrar språket.

Många drömmer om att skriva en roman men få gör det. Vad är hemligheten? Journalisten Anna Thulin har läst nya böcker om skrivande av yrkesförfattarna Stephen King och Haruki Murakami.

Ishiguro har barnets blick på världen Ons 06 dec kl 13:04(11 min)

Nobelpristagarens romanfigurer befinner sig ofta i ett mentalt mellanterritorium där de med barnets blick balanserar på gränsen mellan fantasi och verklighet, menar författaren Madeleine Hessérus.

Litteraturen torkar våra tårar Tis 05 dec kl 13:04(8:05 min)

Alla människor behöver tröst någon gång i livet. Men får att få tröst, behövs det väl någon som ger den till en? Bibliotekarien Elisabeth Skog funderar på om litteraturen kan vara denna någon.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".