Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.
Ett avsnitt från OBS
"Allt fler föredrar sex som vara"
Mån 16 maj 2016 kl 13:04
"Gränserna mellan prostitution och andra typer av sexuellt utbyte är flytande." Sociologen Emma Engdahl reflekterar kring njutning, arbete och utnyttjande i vår tids konsumtionskultur.

Jag bläddrar i en bok om det dåliga ryktets figurer av Charles Bernheimer. Den handlar om hur prostitution representerades i 1800-talets Frankrike. Bernheimer visar hur de prostituerade förkroppsligar den hotande kvinnliga sexualiteten och hur den smutskastas av upphöjda manliga författare och konstnärer, bland annat Balzac, Degas och Flaubert.

Det är ett resonemang som på ett principiellt plan känns igen i Giulia Garofalo Geymonats bok Köpa och sälja sex som nyligen översatts till svenska. Enligt henne finns det få praktiker som är mer uppenbara och tydliga än prostitution, det vill säga att utföra på förhand överenskomna sexuella tjänster mot en på förhand bestämd ersättning i form av pengar eller materiella ting.

Ändå kallas unga flickor som aldrig haft sex för horor av sina jämnåriga, vilket Garofalo Geymonat tycker är talande. Hora är ett skällsord som pekar på att kvinnor och deras sexualitet är något som oroar samhället. Den kvinnliga sexualiteten måste för att inte utgöra ett hot svärtas ner. Tveklöst är detta ett uttryck för kvinnors underordnade position i patriarkala samhällen och önskan om att befästa den.

Att hora används som skällsord är också ett tecken på det stigma som sexarbetet medför oavsett hur och varför det utförs. Eskortflickan som rör sig i de övre samhällsskikten för att bekosta sin universitetsutbildning, barflickan som inte hittar andra sätt att försörja sin familj på, och den som fallit offer för trafficking, är alla stigmatiserade. Låt mig lägga till pojken och den trassexuella personen som blivit allt vanligare i den globala sexindustrin.

Även i länder som till exempel Italien, där sexutbytet inte är olagligt, blir den prostituerade ”lätt misskrediterad inför polis eller rättsväsen, straffbar om hen arbetar ihop med kollegor, gör reklam eller anställer en sekreterare, möjlig att vräka från sitt hem, möjlig att utpressa om hen har ett annat arbete och tvingad till ett liv i hemlighetsmakeri och lögner om hen vill undvika att barnen blir omhändertagna eller att hens partner blir arresterad”, skriver Garofalo Geymonat.

Prostitution är en praktik som förkroppsligar maktförhållanden mellan kvinnor och män och i förlängningen mellan unga och gamla, fattiga och rika, minoritets- och majoritetsgupper. Garofalo Geymonat menar att vi bör komma ihåg att det historiskt sett var personer med kvinnligt kön som de flesta lagar mot prostituerade avsåg, vilket också är anledningen till att jag främst diskuterar sexarbetande kvinnor och sexköpande män i det här sammanhanget.  

Tydligast blir maktaspekten som prostitution förkroppsligar när det kommer till trafficking. Enligt Internationella arbetsorganisationen finns åtminstone 2, 5 miljoner personer som mellan 1994 och 2004 varit föremål för internationell människohandel och utsatta för tvångsarbete. Nästan hälften av dessa har tvingats till arbete inom sexindustrin. Det handlar om flickor, pojkar, kvinnor, män, transexuella, och ibland även småbarn, som emigrerar, fråntas sina pass, berövas sin värdighet som människor och sina samhällsmedborgerliga rättigheter.

Garofalo Geymonat tänker sig att många av oss upprörs av tanken på att den som köper tjänster från denna grupp av extremt utsatta människor, inte enbart begår en djupt omoralisk handling, utan också njuter av den. Med hjälp av tillgänglig forskning visar hon emellertid att det är relativt få sexköpare som specifikt efterfrågar offer för trafficking. I jämförelse med andra faktorer som bidrar till trafficking är förekomsten av sådana preferenser dessutom av ringa betydelse. Forskningen visar istället att det är arbetsgivarna som spelar den avgörande rollen. Man anställer hellre arbetare som kan utsättas för tvång, än arbetare med rättigheter, om än högst begränsade sådana. I denna process utnyttjas och exploateras även sexköparnas utsatthet, menar Garofalo Geymonat. För varför köper man sex? Varför begår man handlingar som i Sverige varit kriminella sedan 1999?

I den äldre generationen av manliga sexköpare anges det fysiska behovet av sex som orsak. I yngre generationer anges istället svårigheten att få tillgång till sex, utan att betala för det. Vidare uppges skäl som variation, experimentellt utforskande av olika praktiker och dragningen till det annorlunda och exotiska mötet med sexarbetare från främmande länder.

Mest uppskattad är den tydliga gränsdagningen som sexköpet innebär. Man slipper förljugenheten som infinner sig när man blandar ihop sexuell åtrå med förälskelse eller kärlek och därpå följande risk för känslomässiga överraskningar. Man vet helt enkelt vad man får och vad det kostar en. Jag skulle vilja påstå att allt fler föredrar sex som vara och sensation, istället för mellanmänsklighet och emotion.

”Kärleken till den prostituerade är förhärligandet av inlevelsen i varan”, som filosofen Walter Benjamin har uttryckt det.

Sexköpet kretsar inte kring makt- eller våldsutövning på det sättet som många av oss tänker sig, hävdar Garofalo Geymonat. Naturligtvis förekommer det att sexköparen tvingar till sig sex utan skydd och i efterhand prutar eller vägrar betala. Däremot utövas det mest brutala våldet mot prostituerade vanligtvis inte av sexköpare. Grov misshandel och mord är exempel på brott som oftast begås av män som under inga omständigheter kan tänka sig att betala för sex, utan uppfattar sex mot betalning som förödmjukande och därför hatar sexarbetare.

Så tänker inte den vanliga sexköparen. Däremot känner han sig förmodligen mer fri i sitt val som konsument på en marknad av sexuella tjänster, än i det ömsesidiga utbytet av sex mellan två jämlika individer. Och just den känslan – att vår frihet är ett val på en aldrig sinande marknad av sinsemellan utbytbara varor – är inte unik för sexköparen. Den är allmänt spridd i den typ av konsumtionskultur som de flesta av oss har införlivat. Detta utnyttjas och exploateras av de arbetsgivare som anställer personer som förväntas producera sexuell njutning, vilket är en vara som vi varken behöver eller på moraliska grunder kan argumentera för att vi har rätt till.

Förhärligandet av inlevelsen i varan är dessutom patriarkal till sin natur. Kvinnan framträder främst som konsument av tjänster som inte sällan tillhandahålls av skönhetsindustrin och skall göra henne till den mest begärliga av alla varor på marknaden.

Det är hon som skall väcka åtrån hos den inbillat fria manliga konsumenten. Denna strukturella förvrängning av mellanmänskliga relationer förkroppligas inte enbart i utbytet mellan sexarbetare och sexköpare. Den kommer också till uttryck när ”vi” som ser oss själva som ”anständiga” kvinnor och aldrig har varit i närheten av att sälja sex blir upphetsade av att kallas för horor när vi älskar och njuter mer av mannens orgasm än vår egen.

Jo, det är faktiskt många som fungerar så. Vi tenderar nämligen att iscensätta samhälleliga strukturer i våra mest intima relationer. Precis som Garofalo Geymonat, menar jag att vi måste inse att gränserna mellan prostitution och andra typer av sexuellt utbyte är flytande; att lagen är en sak och att mellanmänskliga relationer är en annan. Först då kan vi också se skillnaden mellan den frihet och det tvång som den sexuella njutningen kan medföra.


Emma Engdahl, sociolog

Köpa och sälja sex, Giulia Garofalo Geymonat, Översättning Ida Andersen, Bokförlaget Daidalos


Programmet tillhör kategorin: Kultur/Nöje
Alla avsnitt från programmet OBS
OBS
Tor 17 aug kl 13:04(9:40 min)
OBS
Ons 16 aug kl 13:04(10 min)
OBS
Tis 15 aug kl 13:04(9:00 min)
OBS
Mån 14 aug kl 13:04(8:37 min)
OBS
Tor 10 aug kl 13:04(11 min)
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".