Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.
Ett avsnitt från OBS
"Den undersköna maneten vid gåtans havsberg behöver oss inte."
Ons 01 jun 2016 kl 13:04
Den myllrande klanen Piccard har utforskat atmosfärens gränser och de djupaste haven. Men vad är det som driver upptäckarna och äventyrarna, och vad bidrar de med, om något?

I Marianergravens djup lever en ännu namnlös manet. Den har långa eleganta fluorescerande bränntrådar. Genom vattenmassornas mörker svävar den, upplyst inifrån av en rad ljuskällor, som ett genomskinligt utomjordiskt rymdskepp. Människan upptäckte den för bara en dryg månad sedan, men den är redan en stjärna på Youtube.

Filmklippet har lagts ut av forskningsfartyget Ocean Explorer. Fartyget tillhör den amerikanska naturforskningsbyrån, NOAA, en avdelning inom USA:s handelsdepartement. Just nu undersöker Ocean Explorer de allra djupaste delarna av världshaven. På havsbottnen har man placerat kameror. Skeendena i oceanens bråddjup livestreamas på nätet.

Besättningen på Ocean Explorers djupdykningsubåt upptäckte den hittills okända maneten medan de undersökte Seamount Enigma, gåtans havsberg, på tretusensjuhundra meters djup. Så fort jag tänker på detta undervattensberg och dess ”upptäckare”, ser jag för min inre syn professor Kalkyl i Tintin.

Professor Kalkyl hade en förebild i verkligheten, den schweiziske fysikern och äventyraren Auguste Piccard. Placerar man ett foto av Piccard bredvid en teckning av Kalkyl är likheterna slående: Samma ostyriga frisyr, samma knöliga hatt, samma stärkkrage.

Auguste Piccards forskningsbragder för också tankarna till Tintins äventyr. I början av 1930-talet ville han mäta kosmisk strålning och studera Einsteins relativitetsteori uppe i stratosfären. Han konstruerade en tryckkapsel, fäste den vid en vätgasballong och gav sig av uppåt, högre upp än någon människa före honom.

Auguste Piccards tryckkapsel blev föregångaren till dagens tryckkabiner i flygplan. De skapar en dräglig miljö för besättning och passagerare på trafikflygets marschhöjder. Där är lufttrycket så lågt att vi inte skulle stå ut med det, och temperaturen kan vara minus sextio grader.

Auguste Piccard steg högre än dagens flygplan, ända till femtontusen meters höjd, men färden kantades av missöden. De skildras i en opera från 2011, Piccard in space, av Will Gregory. Han har kallat uppstigningen för en ”katalog av katastrofer”. Piccards assistent tittade ut genom tryckkapselns fönster medan han gjorde slutkontrollerna inför start, och såg skorstenar svepa förbi. Ballongen hade av misstag redan gett sig iväg. Väl uppe i stratosfären var Piccard och assistenten sen nära att kvävas eftersom de hade tagit med sig för lite luft.

Det hindrade inte Piccard från att göra en ny uppstigning några år senare, ända till 23 000 meter. Sedan blev han nyfiken på nedstigningar i havet. Han uppfann batyskafen, även den ett slags tryckkabin som klarar av trycket djupt nere i oceanerna. År 1960, två år innan Auguste Piccard dog, gjorde hans son Jacques Piccard en nedstigning med pappas batyskaf Trieste till den djupaste delen av Marianergraven, Challengerdjupet, en dryg mil under havsytan.

Far och son Piccard hade tagit sig till randen av rymden och erövrat havsdjupen. Auguste Piccards barnbarn, Jacques Piccards son, Bertrand Piccard, tar sig just nu jorden runt i etapper med Solar Impulse, ett helt solcellsdrivet flygplan. Planets litiumbatterier laddas upp av solljuset under färd. Inget bränsle behövs. Äventyret har pågått i ett par år. Bertrand Piccards kompanjon André Borschberg har flugit solo non-stop i fem dygn över Stilla havet, från Nagoya till Hawaii, och just nu flyger Bertrand Piccard genom USA.

I planet har han med sig en figurin av Kapten Jean-Luc Picard från Star Trek. Förebilden för den fiktive Jean-Luc är Bertrands farfar AUGUSTE Piccards tvillingbror, kemiprofessorn Jean Piccard, som även han utforskade stratosfären, tillsammans med sin fru, Jeanette Piccard.

Jeanette och Jean Piccard uppfann plastballongen. Deras upptäckter har gett viktiga bidrag till utvecklingen av dagens ballongflyg, trafikflyg och rymdfart.

Bertrand Piccard tillhör kort sagt en myllrande klan av upptäckare, äventyrare och uppfinnare. Vår samtid och historia och våra fiktioner vimlar av dem. Oftast, men inte alltid, är de män.

Amelia Earhart var den första kvinnan som flög över Atlanten, ett år efter Charles Lindbergh. I juli 1937 försvann hon över västra Stilla havet, när hon tillsammans med sin navigatör försökte flyga i en Lockheed Electra jorden runt. Hon var en av flera tidiga kvinnliga flygpionjärer. I flygets barndom fanns inga formella juridiska och sociala regelverk som utestängde kvinnor. I slutet av sjuttonhundratalet gjorde en kvinna för första gången en uppstigning på egen hand i luftballong. Bara fem år efter bröderna Wrights jungfrufärd vid Kitty Hawk, genomförde Therese Peltier en soloflygning som gick till flyghistorien, och 1911 flög en kvinna för första gången ensam på natten.

Kvinnor accepterades dock inte alltid av flygskolor. Så småningom förvandlades flyg från oreglerat individuellt äventyr till kommersiell logistik. Utbildningar och certifieringar blev ett krav. Sammanhangen formaliserades. För kvinnor innebar det i praktiken att dörrar stängdes.

Earhart var västerlänning. Upptäckare är nästan alltid västerlänningar. Vad driver dem? Vad tillför de mänskligheten och resten av planeten? Tillför de något överhuvudtaget?

För människan är Marianergraven ännu något nästan okänt. För den namnlösa maneten, och andra djur och växter som Ocean Explorer just nu upptäcker på löpande band, är däremot dessa gåtfulla havsdjup ett välbekant hem. Den västerländske äventyraren ”upptäcker” och ”erövrar” en värld som fanns där hela tiden. Den tillhör andra. Den kan egentligen inte reduceras till spelyta för människors anspråk på att bildligt och bokstavligt sätta upp sina flaggor.

Upptäckter och uppfinningar fascinerar och eggar fantasin och de bidrar till vår bekvämlighet, om vi tillhör den minoritet av mänskligheten som har råd och frihet att till exempel flyga. För oss är Auguste Piccards tryckkabin en bra sak, men hans upptäckt bidrar också till planetens ödeläggelse. Det finns band mellan masstrafikflyget och klimatkrisen. Vill man vara lite sträng, då kan man säga att Bertrand Piccard med sitt solcellsflyg försöker lösa problem som hans farfar var med och ställde till.

Bibelns berättelser om kunskapens träd och arvsynd ligger nära till hands. När den västerländska människan åt av frukten från kunskapens träd på gott och ont, då förlorade hon sin oskuld. Hon blev något annat än en oskyldig djurart som bara vill leva. Hon blev en syndare, en som skadar och förstör. Men, som Martin Luther sa, vi människor är syndare och rättfärdiga samtidigt. Destruktiva effekter av upptäckter och uppfinningar, försöker vi åtgärda med hjälp av nya upptäckter och uppfinningar.

Det händer att uppfinnare, upptäckare och äventyrare faktiskt kommer på nya bra sätt att göra saker. Solcellsdrivet flyg har en framtid. Och det är hänförande att se den ännu namnlösa självlysande djuphavsmaneten röra sig genom vattenmassornas mörker med oberörd värdighet. Men maneten behöver inte bli upptäckt av USA:s handelsdepartement, namngiven och undersökt av forskare och utlagd på Youtube. Den undersköna maneten vid gåtans havsberg behöver oss inte.


Maria Küchen, författare och kulturskribent

Aktuell med sakprosaboken "Att flyga".

 

Programmet tillhör kategorin: Kultur/Nöje
Alla avsnitt från programmet OBS
OBS
Tor 17 aug kl 13:04(9:40 min)
OBS
Ons 16 aug kl 13:04(10 min)
OBS
Tis 15 aug kl 13:04(9:00 min)
OBS
Mån 14 aug kl 13:04(8:37 min)
OBS
Tor 10 aug kl 13:04(11 min)
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".