Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1-morgon samlade som podd.
Ett avsnitt från Utrikeskrönikan
Världens längsta tacklista: Ekots Katja Magnusson i Beirut
Fre 27 maj 2016 kl 10:00
Utrikeskrönikan den 27 maj 2016. Beirut.

Beirut fredag.

Och jag åker runt och säger hejdå. Jag hatar egentligen avsked men kommer på mig själv med att hela tiden göra nya avslut, jag försöker äta min turkiska favoritfrukost så många gånger att jag ska hinna tröttna, jag dricker en extra libanesisk fruktcocktail med avokadojuice för att det kan vara den sista, jag promenerar till mina finaste ställen för att riktigt minnas hur det ser ut.

För det är bara fyra veckor kvar tills det är dags att åka hem efter snart fem år på resande fot. Min första resa som korrespondentvikarie gick till gränsen mellan Syrien och Turkiet, precis vid stängslet i ett hafsigt uppsatt tält på den syriska sidan satt en ung mamma och sjöng en vaggvisa för att söva sin bäbis. Då hade hon ingen aning om att de var på flykt undan det som skulle bli vår tids kanske värsta krig och flyktingkatastrof. Då visste jag inte heller hur mycket mina kommande år skulle domineras av reportage om massflykt, krig, ekonomiska kriser, politiska problem, bombdåd, Syrienkriget, Assad, och IS.

Men det jag kommer att minnas är faktiskt inte elände, hopplöshet och sorg tvärtom så kommer jag inte kunna glömma alla dem som hjälp mig fast de aldrig hade behövt. Egentligen är de här senaste åren en sorts bevis för mig på att människor faktiskt ofta väljer att vara goda.

Min tacklista är så lång att om det här vore Oscarsgalan skulle jag få dras av scenen. Först alla totala främlingar som mitt i sina egna kriser erbjudit skjuts, sovplats, beskydd, mängder med måltider och tusentals koppar kaffe och te. Sedan de medarbetare som vi journalister kallar för fixare, som anlitas för att organisera intervjuer och ibland tolka. Som Angel i sydöstra Turkiet, vi har rest till städer i ruiner, stått vid gränsen och känt tryckvågen då stridsflygplan bombat på andra sidan, men ändå har vi alltid mitt i eländet lyckats hitta något att skratta åt när jobbet väl är över. Som Daisy och Tony i Beirut som tog med mig ut för att dansa när jag som mest av allt behövde det efter en rätt stressig Syrienresa. Eller Maro i Grekland, vi hade en egen överenskommelse att efter några riktigt hetsiga dagar med tårgas och politiskt kaos så fick vi shoppa nåt fint med motiveringen att vi hjälpte den krisande grekiska ekonomin. Sami Yousif och Marcus i Irak som gjort allt för att garantera min säkerhet. Det är många på listan.

Några av dem som hjälpt mig lever inte längre, som Mohammed i Syriska Azaz som skjutsade mig runt och såg till att jag kom tillbaka tryggt i en tid då många journalister kidnappades i samma område. Tack till mina familjemedlemmar och vänner som stått ut trots att jag alldeles för många gånger fått ge återbud i sista stund till fester och annat för att jag behövt resa till nåt mer kaotiskt ställe. Tack till mina kollegor i Stockholm som hållit i trådarna på andra sidan, tack till mina reskamrater som visserligen ofta skrattat åt mig, som till exempel den där gången då jag trillade ner i ett hål i Erbil men som ändå hjälpte mig upp.

De senaste åren borde ha gett mig massa bevis för att världen är krigisk och ganska kall plats, men de flesta jag mött längs vägen har faktiskt övertygat mig om att det är precis tvärtom.

Programmet tillhör kategorin: Samhälle
Alla avsnitt från programmet Utrikeskrönikan
Utrikeskrönikan
Utrikeskrönikan
Igår kl 10:00(3:15 min)
Utrikeskrönikan
Mån 18 sep kl 10:00(2:54 min)
Utrikeskrönikan
Fre 15 sep kl 10:00(3:18 min)
Utrikeskrönikan
Tor 14 sep kl 10:00(3:33 min)
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".