Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Ett avsnitt från Vetandets värld
Barnen, sprutorna och rädslan (R)
Tor 07 jul 2016 kl 12:10
Vuxna patienter kan tala för sig själva, men hur är det för alla barn som behöver ta olika sprutor? Finns det tid och intresse att lyssna på dem?

Ungefär 10 procent av Sveriges befolkning är rädd för sprutor, och upplever allt från ett starkt obehag till rent panikslagna skräckkänslor när det kommer till olika nålprocedurer i vården. Vuxna patienter kan tala för sig själva,  men hur är det för alla barn som behöver ta olika sprutor? Finns det tid och intresse att lyssna på dem?

Inte tillräckligt i alla fall, menar Katarina Karlsson vid högskolan i Borås, som skrivit en doktorsavhandling i vårdvetenskap om nålprocedurer i vården, sedda ur barnens perspektiv.

– Barn far illa, det ser vi. Barn tycker att det är jobbigt, det vi gör med dem i vården, i form av nålstick och så vidare. Så självklart kan vi bli bättre. Vi tror att vi sparar tid genom att inte ge barnen tid, säger Katarina Karlsson.

Linda Händén, barnsjuksköterska på lekterapin på Kärnsjukhuset i Skövde, brukar alltid sätta sig ner och lyssna på barnen som får berätta om hur de skulle vilja ha det. 

– Även små barn har väldigt mycket att komma med och berätta om hur de vill ha det, om man sätter man sig ner och lyssnar. Det handlar nog om tid, och att faktiskt ge det en chans, säger Linda Händén.

I programmet medverkar Marita Petterson, BVC-sköterska i Skara, Shatrolli Laurela, femåring som får vaccination, Katarina Karlsson, högskolan i Borås, Stefan Boberg, lekterapeut barnkliniken Kärnsjukhuset Skövde Skaraborgs sjukhus, Linda Händén, barnsjuksköterska barnkliniken Kärnsjukhuset Skövde Skaraborgs sjukhus, Pernilla Svärdh, mamma till Felix Lundblad, 8 år som tidigare var stickrädd.

Programmet sändes första gången den 9 februari 2016.


Programmet tillhör kategorin: Vetenskap/Miljö
Alla avsnitt från programmet Vetandets värld
"Hej allihop, jag är transsexuell!" Kl 12:10(19 min)

Aldrig förr har så många sagt att de vantrivs med sin könsidentitet. Allt fler unga människor söker upp sjukvården för att få det som kallas könsbekräftande behandling. Varför?

Aldrig förr har så många sagt att de vantrivs med sin könsidentitet. Allt fler unga människor söker upp sjukvården för att få det som kallas könsbekräftande behandling. Varför?

Den franska terrorns nya ansikte Igår kl 12:10(19 min)

Om terroristerna i Frankrike förr hade klara politiska mål, har dagens terrorism ändrat karaktär. Nu handlar gärningsmännen i Guds namn och självmordskandidater kan slå till var som helst.

Om terroristerna i Frankrike förr hade klara politiska mål, har dagens terrorism ändrat karaktär. Nu handlar gärningsmännen i Guds namn och självmordskandidater kan slå till var som helst.

Gångvänlig stad och smart tidtabell ger hållbara... Fre 12 jan kl 12:10(19 min)

På årets Transportforum blandas heta trender som självkörande bilar och elfordon med mer grundläggande sätt att förflytta sig, som med cykeln eller de egna fötterna. Bra idéer behövs på båda fronter.

På årets Transportforum blandas heta trender som självkörande bilar och elfordon med mer grundläggande sätt att förflytta sig, som med cykeln eller de egna fötterna. Bra idéer behövs på båda fronter.

Vetenskapsradion spanar mot 2018 Tor 11 jan kl 12:10(20 min)

Självkörande bilar kommer till slut, backade hudceller provas mot Parkinson och artificiell intelligens tar plats i vården. Det är något av det Vetenskapsradion väntar av vetenskapsåret 2018.

Självkörande bilar kommer till slut, backade hudceller provas mot Parkinson och artificiell intelligens tar plats i vården. Det är något av det Vetenskapsradion väntar av vetenskapsåret 2018.

När traktorn kom till byn Ons 10 jan kl 12:10(19 min)

För att ersätta hästen behövde traktorn vara lätt, stark, billig i drift och klara olika sorters jordbruksredskap. De första traktorerna var ena riktiga åbäken och gjorde inte succé.

För att ersätta hästen behövde traktorn vara lätt, stark, billig i drift och klara olika sorters jordbruksredskap. De första traktorerna var ena riktiga åbäken och gjorde inte succé.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".