Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
En glimt av de stora skeendena, som de syns i gränslandet mellan världspolitiken och svensk vardag.
Ett avsnitt från Konflikt
Ett säkert återvändande?
Lör 23 maj 2009 kl 11:00
Vem har nytta av återvändaravtalet som Sverige har med Irak? Sverige tvångs-avvisar irakier till platser som de flesta andra europeiska länder anser är för farliga att avvisa till. Och vem ansvarar för... att avtalet om skydd och hjälp åt de avvisade verkligen efterlevs? Konflikt följer upp förra lördagens program och frågar hur de irakier som var med på charterflyget från Sverige till Bagdad i februari har det nu?

I förra veckans Konflikt berättade vi om en av de största massavvisningar av irakier som hittills skett från Sverige. Det var den 12 februari i år, då 45 irakiska medborgare, de flesta kurder, avvisades till Bagdad.

Avtalet mellan Sverige och Irak slöts i slutet av februari förra året och har blivit en förebild för andra länder. I förra veckan slöts likadana avtal mellan Irak och Danmark samt Norge. Avtalet innebär att Irak förbinder sig att ta emot personer som flytt Irak men inte får stanna i Sverige, Danmark eller Norge.

Frågan är vad avtalet innebär och hur det efterlevs, av såväl Irak som Sverige. I texten står bland annat att:
”Parterna ska vidta särskilda åtgärder för att se till att utsatta grupper får tillräckligt skydd och tillräcklig hjälp och vård under hela återvändande och återanpassningsprocessen”

Och att:
”Konungariket Sveriges regering ska i enlighet med den svenska lagstiftningen stå för resekostnaderna för de irakier som omfattas av detta samförståndsavtal fram till slutdestinationen i Irak.”

Men Konflikts reportage visar att flera av de som återvänt inte känner sig säkra och att många, efter att de lämnats på flygplatsen i Bagdad, var utelämnade åt sin egen förmåga att ta sig till sin slutdestination. Dock med ett resebidrag på 100 dollar i fickan.

Konflikts reportrar Randi Mossige-Norheim och Julia Lundberg har haft kontakt med 32 av de 45 avvisade för att höra hur de har det nu.

Avtal med Danmark upprör
Två dagar efter att Danmark och Irak skrivit under samma typ av återvändaravtal som Sverige har med Irak, tog irakier som fått avslag på sina asylansökningar sig in i en kyrka i Köpenhamn för att få skydd. Nu är de ett 60-tal personer som bor i källaren i Brorsons Kirke på Nørrebro. Norge skrev under samma avtal ytterligare två dagar senare. I Danmark handlar det om knappt 300 irakiska medborgare som man siktar på att skicka tillbaka med stöd av avtalet - för Sveriges del handlar det om betydligt fler, ett antal tusen.

UNHCR
Häromveckan kom FNs flyktingorgan UNHCR med nya riktlinjer för avvisningar till Irak. UNHCR konstaterar att det har blivit bättre i södra Irak och i Al Anbarprovinsen. Man behöver inte längre tillråda totalstopp för avvisningar till de delarna av landet.

I resten av centrala Irak, i Bagdad och i städer som Mosul och Kirkuk, däremot, är läget fortfarande sånt att alla asylsökande därifrån behöver fortsatt internationellt skydd. Dit bör än så länge ingen skickas tillbaka med tvång, enligt UNHCR. Ändå befinner sig flera av dem som var med på charterflyget från Sverige till Bagdad på just de orter som anses osäkra. Av dem vi har pratat med kommer en man från Bagdad, en från Mosul och två från Kirkuk.

UNHCR har avrått från den typ av återtagandeavtal som Sverige förra året var först med att ingå med Irak och som Danmark och Norge nu har tagit efter med egna avtal förra veckan. FN:s flyktingorgan har tidigare haft ett gott samarbete med Sverige, både när det gäller exempelvis Afghanistan, och under de år då Sverige tog emot i särklass flest flyende irakier av alla europeiska länder. Men nu är besvikelsen över Sverige stor. Vi visste inte om de här transporterna och det gör vårt arbete svårare, säger Andrew Harper, chef för Iraq Support Unit på UNHCR i Genève.
Han säger att UNHCR ofta får höra talas om transporterna, från Sverige och andra, först efter att de har genomförts istället för innan och de har diskuterat avtalet med svenskarna för att få till en ändring. UNHCR varnar för att andra länder kommer att ta efter Sverige, som ju nu har skett i Danmark och Norge.

Och hur ska Iraks grannländer, där de verkligt stora flyktingmassorna från Irak finns, uppfatta Europas ovilja att härbärgera irakiska flyktingar, undrar Andrew Harper. Varför ska de göra det?
Nu hoppas Andrew Harper att den svenske migrationsministern Tobias Billström, som han vet precis har rest i regionen ska komma tillbaka med en ny inställning till säkerhetsläget i regionen.
Men Tobias Billström är nöjd med återtagandeavtalet. Det är en stor framgång för den svenska regeringen säger han i Konflikt och tillbakavisar UNHCRs kritik.
- Vi har kommit överens om att inte komma överens, säger Billström.

Den svenska regeringen och Migrationsverkete menar att man inte har fått några indikationer på att de som har skickats från Sverige skulle ha råkat illa ut. Men UNHCR hävdar att det  i princip är omöjligt att övervaka vad som händer de som återvänder, oavsett om det sker frivilligt eller ej. Det säger Harpers kollega Daniel Enders, senior protection officer vid UNHCR på plats i Bagdad. Och bägge menar att i vilket fall kan inte UNHCR göra något eftersom Sverige, och andra länder, inte underrättar dem om vilka som ska komma och vart de ska skickas.

 

Kurdiska regionalregeringen
De tre provinser i norr som kontrolleras av den kurdiska regionalregeringen är den enda del av Irak som exempelvis Storbritannien anser är säkra nog att tvångsavvisa människor till, och också den enda del som UNHCR har sagt att man efter noggrann individuell prövning kan avvisa till. Det är också dit huvuddelen av avvisningar från Sverige hittills har gått.

Men den kurdiska regionalregeringen - KRG som den brukar förkortas - har aldrig varit involverad i återtagandeavtalet mellan Irak och Sverige och har motsatt sig tvångsavvisningar.

Idrotts-och ungdomsminister Taha Barwary i Erbil. Taha Barwary kom själv som flykting till Sverige 1982 - nu pendlar han mellan ministerjobbet i den kurdiska regionen och posten som KRGs Sverigerepresentant.

Mer att läsa!


Programledare Agneta Ramberg
Producent Petra Quiding

Programmet tillhör kategorin: Samhälle
Alla avsnitt från programmet Konflikt
Konflikt
Lör 17 jun kl 09:03(56 min)
Konflikt
Lör 10 jun kl 09:03(56 min)
Konflikt
Lör 03 jun kl 09:03(56 min)
Konflikt
Lör 27 maj kl 09:03(56 min)
Konflikt
Lör 20 maj kl 09:03(56 min)
Upptäck avsnitt från programmet Konflikt
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".