Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Ett avsnitt från Vetandets värld
Skolornas skelett i garderoben (R)
Ons 04 jan kl 12:10
Många gamla gymnasieskolor har kvar undervisningsmaterial med mänskliga kvarlevor, som skelett eller konserverade foster. Eftersom de uppfattas som oetiska, väljer många skolor att gömma undan dem.

De flesta preparaten har samlats in på 1800-talet och på ett sätt som vore både olagligt och oetiskt i dag.

Vetenskapsradion besöker ett par gymnasieskolor för att titta i de låsta skåpen - och träffar lärare och elever för att prata om hur man ska förhålla sig till skolornas arv.

I programmet medverkar Eleonore Gåvsten, biologilärare Södra Latin, Lars Flygar, pensionerad biologilärare Södra Latin, Axel Schüsseleder, elev Södra Latin, Olof Ljungström, idéhistoriker Karolinska institutet, Mats Johansson, docent i medicinsk etik vid Lunds universitet, Magnus Héllden, biologilärare Katedralskolan i Lund, Felicia Rodoni, elev Katedralskolan i Lund, Kajsa Toresson, elev Katedralskolan i Lund, Linnéa Forsman, elev Katedralskolan i Lund.

Programmet sändes första gången den 14 november. 

Missa inte den efterföljande diskussionen Vad ska vi göra med skolornas skelett?

Fakta: Mänskliga kvarlevor på skolor

30 utvalda skolor tillfrågades muntligt och/eller via e-post. 24 svarade och av dem angav 19 att dem hade någon form av mänskliga preparat på skolan. Här fanns färgade snitt av vävnader, inglasade hörselben, hela hjärnor, konserverade foster och skelett.

Hälften av skolorna angav att de hade mänskliga skelett. En tredjedel uppgav att de hade mänskliga foster.

Det var stor variation i användningen av preparaten. Vissa skolor använde sakerna i reguljär undervisning, medan andra inte tyckte det var lämpligt.

Två skolor hade skänkt alla sina kvarlevor till museer eller universitet.

Skolor i enkäten

Har samlingar av mänskligt material* 

Bäckängsgymnasiet, Borås

Vasaskolan, Gävle

Hvitfeldska gymnasiet, Göteborg

Schillerska gymnasiet, Göteborg

Kattegattgymnasiet, Halmstad

Per Brahe, Jönköping

Älvkullegymnasiet, Karlstad

Hersby gymnasium, Lidingö

Luleå gymnasieby (inkl. f.d Hermelinsskolan), Luleå

Gymnasieskolan Spyken, Lund

Katedralskolan, Lund

Polhemskolan, Lund

S:t Petri skola, Malmö

Karolinska skolan, Örebro

Strömbackaskolan, Piteå

Norra Real, Stockholm

Södra Latin, Stockholm

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås

Katedralskolan, Växjö

Har inga samlingar av mänskligt material*

Erik Dahlbergsgymnasiet, Jönköping

Katedralskolan, Linköping (har skänkt bort)

Malmö Latin, Malmö 

Östra Reals gymnasium, Stockholm

Katedralskolan, Uppsala (har skänkt bort)

Har inte svarat

Polhemsgymnasiet, Göteborg

Malmö borgarskola, Malmö

Pauli, Malmö

Blackebergs gymnasium, Stockholm

Kärrtorps gymnasium, Stockholm

Värmdö gymnasium, Värmdö

* I samlingarna finns bland annat snitt av mänskliga vävnader, inglasade hörselben, hela hjärnor konserverade foster och skelett.

Programmet tillhör kategorin: Vetenskap/Miljö
Alla avsnitt från programmet Vetandets värld

Varje år blir mer än två miljoner flickor omskurna eller könsstympade. Men traditionen minskar sakta. Hur skyndar man på processen? Följ med till Djibouti där omskärerskan lagt ner rakbladet.

Namngivna kvinnor lyser med sin frånvaro i historieböckerna. Nu höjs ropen för en förändring av den traditionella historiaskrivningen.

Växtjakten efter klimatkatastrofen Tor 16 nov kl 12:10(19 min)

En klimatkatastrof får till följd att den skandinaviska naturen utraderas, alla former av högre liv slås ut. Det här är ingen undergångsprofetia. Det har redan hänt.

Margaret Hamilton trotsade 1960-talets hemmafruideal och blev Apolloprojektets första programmerare. Tack vare hennes mjukvara blev månlandningen möjlig. Samtidigt lade hon grunden för en ny industri.

Drottning Ranavalona styrde över Madagaskar på 1800-talet. Hon har beskrivits både som en kvinnliga version av Caligula och en smart antikolonial hjältinna. Allt handlar om vem som skriver historien.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".