Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.
Ett avsnitt från OBS
Om ekonomiska fiskar
Fre 09 dec 2016 kl 13:04
Farshid Jalalvand, forskare i klinisk mikrobiologi om kontraktsteori och evolutionspsykologi utifrån årets nobelpris i ekonomi.

När astronauten Alan Shepard, i egenskap av den första amerikan att åka till rymden, ombads kommentera resan ska han ha skämtsamt sagt att ”det är en väldigt tillnyktrande känsla att befinna sig i rymden och inse att kvalitén på ens säkerhet bestäms av lägsta-budet i en statlig upphandling” (1).

 Det citatet fångar träffande kärnan i de intressekonflikter som uppstår mellan olika parter i ett projekt. I det här fallet mellan den resande astronauten - med endast lite plåt mellan sig och det allslukande vakuumet - och den statliga finansiären.

Säkerhet kontra kostnad. Risk kontra besparingar.

 I år tilldelades Bengt Holmström och Oliver Hart Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sina bidrag till kontraktteori – ett forskningsfält inom vilket man försöker reda ut hur man bäst hanterar intressekonflikter med hjälp av – just det - kontrakt.

 Hur belönar man en anställd med många arbetsuppgifter varav endast några går att mäta? Man frikopplar lönen från prestation så att hen inte bara koncentrerar sig på de mätbara uppgifterna. Hur utformar man bäst ett långsiktigt kontrakt, när det är omöjligt att förutse hur världen kommer se ut om några år? Man tilldelar beslutsrätten till den part med störst anledning att vidta åtgärder om saker skiter sig. Och så vidare (2).

 Intressekonflikter, incitament, marknadskrafter – dessa saker präglar våra beteenden. Om de ter sig intuitiva för dig, så får jag lov att gratulera; du är allmänmänsklig. Kungliga Vetenskapsakademien summerar nämligen sin populärvetenskapliga information om priset med att ”årets pristagare har hjälpt oss förstå många av de kontrakt vi observerar i verkligheten” (2).

 Nyckelordet är ”observerar”, dvs att ekonomerna har utvecklat ett teoretiskt ramverk som förklarar det vi redan ser. Vi vet redan att människan sedan urminnes tider hittat på sätt att reglera intressekonflikter, incitament och marknadskrafter. De egenskaper som behövs, och som vi människor har, för att hantera dessa fenomen, beskrivs av vissa evolutionspsykologer med termen ”Machiavellisk intelligens” – så kallad efter den listiga florentinska politiska filosofen Niccolo Machiavelli.

 Akademiker har länge sökt svaret på varför högre primater utvecklat så oproportionerligt stora hjärnor jämfört med andra organismer. En stor hjärna är nämligen inte särskild praktisk. Hjärnan suger upp mycket energi, är kostsam att utveckla & underhålla och dessutom känslig för skador. Viktigast av allt: en så stor och kognitivt stark hjärna är knappast nödvändig för en framgångsrik tillvaro och fortplantning. Om du inte tror mig, fråga reptilerna.

Hypotesen om den sociala hjärnan, med ett visst sinne för dramatik även alltså kallad hypotesen om Machiavellisk intelligens, hävdar att social konkurrens om reproduktion genom årtusenden har drivit fram stora hjärnor hos högre primater (3).

 Den påstår alltså att en stor hjärna med mycket kognitiv kraft behövs för att få bra social förståelse inom ett komplext nätverk, som till exempel en flock. Den ger förmågan att orientera sig i förhållande till konkurrenter och anförvanter och en talang för politiska intriger. Detta i sin tur leder till reproduktionsframgång. Innegänget får ligga, kan man sammanfatta det som.

 Ett exempel som ofta lyfts fram till stöd för hypotesen om den sociala hjärnan är schimpanssamhällen där det inte nödvändigtvis är den starkaste eller mest våldsamma schimpansen som blir alfahane, utan den som knyter de mesta och bästa politiska banden till andra flockmedlemmar (4).

En annan intressant aspekt av teorin gör gällande att det mänskliga språket rent av är sprunget ur behovet av att skvallra. Skvaller har enligt teorin evolutionära syften: exempelvis kommunicerar man varningar till varandra om opålitliga samarbetspartners, stärker banden inom den skvallrande gruppen osv. Skvaller är en av de grundläggande sakerna som gör oss mänskliga (4).

 Forskning om Machiavellisk intelligens försöker alltså beskriva de evolutionära processer som leder fram till förmågan att analysera intressekonflikter, incitament, för- och nackdelar med samarbete. Dvs samma fenomen som kontraktteorin beskriver ekonomiskt. I den bemärkelsen kan man kalla kontraktteori för Praktisk Machiavellisk Beteendevetenskap. Den tillåter oss att outsourca kognitionskrävande processer till färdiga formler.

 Men evolutionspsykologin är inte ett alldeles okontroversiellt fält och har både sina försvarare och belackare. Till exempel har allt mer bevis hopats under senare år som omkullkastar kopplingen mellan hjärnstorlek och Machiavelliskt beteende. Och framförallt har dessa fynd gjorts under havsytan.

 Sedan ca 15-20 år tillbaka har beteendevetare frångått fastlåsningen vid primatforskning och börjat studera andra djur allt mer. En av de mest framgångsrika forskarna, Redouan Bshary, har riktat in sig på att studera marknadskrafter inom fisksamhällen (5). Och det han har hittat är utomordentligt uppseendeväckande.

 I vissa korallrev finns ett system där putsarfiskar hjälper så kallade klientfiskar att bli kvitt sina parasiter. Klientfiskarna uppsöker stationer med putsarfiskar som äter upp parasiterna från klientfiskarnas fjäll. Putsarfiskarna får mat och klientfiskarna blir friskare.

 Men. Putsarfiskarna föredrar egentligen att ta en tugga av den näringsrika slemhinnan på klientfiskarnas kroppar- något som gör ont, räknas som fusk och leder till konflikt mellan parterna.

 Bsharys forskningsgrupp upptäckte i snabb takt följande saker i detta system. När det fanns putsarfiskar på plats fuskade putsarfiskarna mer. Det vill säga att marknadskrafter som tillgång och efterfråga gällde och för tillfället rådde säljarens marknad. Om däremot ett gäng klientfiskar iakttog putsningen, fuskades det mindre. Putsarfisken hade då incitament att inte skrämma bort eventuella klienter. Det är viktigt att ha ett gott rykte! Fuskades det alldeles för mycket straffade klientfiskarna kontraktsbrytarna genom att bojkotta eller jaga putsarfiskarna, som då slutade fuska. Forskarna observerade till och med något som liknade en blidkande gest vid dålig service: en försonande fenmassage över klientfiskarnas ryggar när de blev arga (5).

 När beteendevetarna försökte korrelera hjärnstorleken mellan fiskar som var kapabla respektive inkapabla till denna form av Machiavellisk beteende såg de inga starka samband (6). Vad de däremot observerade var att i vissa glesbefolkade fisksamhällen, med mycket lägre social komplexitet, var putsarfiskarna betydligt mindre listiga (5). Det vill säga att Machiavellisk beteende inte är kognitivt krävande, men något som utvecklas på annat vis i socialt komplexa system.

 Man ska vara försiktig med att extrapolera zoologiska kunskaper till människan, men tankarna söker sig dit ändå: kan man tillämpa dessa observationer på kontraktteorin? Är människor i glesbygden mindre Machiavelliskt lagda än människor i miljonstäder? Kan lägsta-budet på en statlig upphandling för en rymdkapsel vara av olika kvalité beroende på den sociala komplexiteten i avsändarens miljö? Borde det isåfall ha varit det som oroade astronauten Alan Shepard? Det är inte omöjligt att svaren på en del ekonomiska frågeställningar finns i sjön.

 

 

 

Referenser

 

  1. New Mexico Museum of Space History http://www.nmspacemuseum.org/halloffame/detail.php?id=55

 

  1. Nobelprize.org

https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/economic-sciences/laureates/2016/popular-economicsciences2016-sv.pdf

 

  1. Dunbar & Shultz. Evolution in the Social Brain, 2007. Science.

 

  1. Harari. Sapiens – En kort historik över mänskligheten, 2015. Natur & Kultur Allmänlitteratur

 

  1. Abbot. Animal behaviour: Inside the cunning, caring and greedy minds of fish, 2015. Nature.

 

  1. Chojnacka et al. Relative Brain and Brain Part Sizes Provide Only Limited Evidence that Machiavellian Behaviour in Cleaner Wrasse Is Cognitively Demanding, 2015. PLoS One
Programmet tillhör kategorin: Kultur/Nöje
Alla avsnitt från programmet OBS
OBS
OBS
Igår kl 13:04(11 min)
OBS
Mån 21 aug kl 13:04(11 min)
OBS
Tor 17 aug kl 13:04(9:40 min)
OBS
Ons 16 aug kl 13:04(10 min)
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".