Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
En glimt av de stora skeendena, som de syns i gränslandet mellan världspolitiken och svensk vardag.
Ett avsnitt från Konflikt
NARKOTIKANS NAV
Lör 11 apr 2009 kl 10:00
Konflikt om Mexiko, där staten hotas av kriget mot och mellan knarkkartellerna. Om Västafrika, den nya transportleden för kokain till Europa, där svaga, fattiga stater kan korrumperas och köpas med narkotikapengar... Och om Afghanistan, leverantör av 90% av världens heroin, där knarkpengar finansierar talibaner och korrumperar hela bygget av en statsapparat.

”Narkotikans ekonomi handlar om väldigt mycket mer än att maffior och karteller som köper egendomar och företag och flygplan - drogkarteller köper tjänstemän, de köper politiska partier, de köper valutgångar, de köper, i ett ord, makt. De kan förstöra stater och samhällen”, sa Antonio Costas, chef för FN: s organ för narkotika och brottslighet, UNODC  när han öppningstalade inför den stora narkotikakonferensen i Wien för några veckor sedan.

Och det kan de göra för de har såna ofattbara mängder pengar - över 300 miljarder dollar per år är den globala narkotikahandeln värd. Om man översätter den siffran till vad staters ekonomier är värda så står dimensionerna skrämmande klara: om narkotikahandeln vore en stat, säger Antonio Costas inför narkotikakonferensen, skulle den placera sig som nummer 21 på listan över världens bruttonationalprodukter och det är bara en plats under Sveriges.

En global narkotikahantering som totalt är värd nära nog lika mycket som Sveriges hela statsekonomi - och en hantering där man kan urskilja tre globala nav: Mexiko, där staten hotas av kriget mot och kriget mellan knarkkartellerna, och där våldet har börjat spilla över in i USA, och USA har uttalat oro för att Mexico kan implodera . Västafrika, det nya transportnavet för latinamerikanskt kokain till Europa. Afghanistan, världens i särklass ledande producent av opievallmo, och leverantör av över 90% av världens heroin.

På alla dessa tre fronter har högprofiliga varningar, från hög nivå, om misslyckad bekämpning och hotade stater, framförts på senaste tiden. Vad det gäller Västafrika varnar FN-organet UNODC för att små instabila, fattiga stater där är under attack från narkotikakarteller som är mycket rikare än staterna själva. Värst, säger man, är läget för Guinea-Bissau, som kan bli Afrikas första ”narco-stat” - en stat vars politik och ekonomi domineras av narkotikahantering och karteller.

När det gäller Afghanistan har USA: s nye sändebud för regionen, Richard Holbrooke, sagt att de 800 miljoner dollar om året som USA har lagt på narkotikabekämpning där är det mest ineffektiva och slösaktiga program han har sett på 40 år i politiken. Det har varken skadat hanteringen eller talibanerna eller minskat korruptionen i den afghanska staten. Och på den latinamerikanska fronten har tre latinamerikanska expresidenter i en gemensam rapport under våren sagt att tio års USA-lett krig mot knarket har misslyckats, och FN sagt att detta krig har skapat ännu rikare och mäktigare narkotikakarteller, och korruption och våld på aldrig tidigare skådade nivåer.

Med i programmet för att tala om narkotikahandelns globala konsekvenser är Thord Modin, chef för rikskriminalens underrättelsesektion.

Det är fortfarande Colombia som är världens överlägset största producent av kokain, men det är numera Mexiko, som är navet för den mångmiljardindustri som den latinamerikanska narkotikahandeln är. Frilansjournalisten Lotten Collin har talat med Jorges Carrarsco, mexikansk journalist som specialiserat sig på narkotika och säkerthetsfrågor och Laura Carlsen, platschef i Mexiko för den amerikanska organistationen Centre for International Policy om hur narkotikakartellerna i Mexikos har tagit sig in i samhällets alla lager och om en misslyckad amerikansk drogpolitik i Latinamerika.

Nu har USA genom utrikesminister Hillary Clinton öppet och offentligt medgett att USA bär en stor del av ansvaret för våldet och narkotikakriget i Mexico - inte bara genom den omättliga aptiten och efterfrågan på droger, utan också för att de allt tyngre och effektivare vapen  som de mexikanska kartellerna har till 90% kommer från USA. Och den amerikanska aptiten på droger betyder i siffror att minst 35 miljoner amerikaner nyttjar någon form av droger, och att 16% någon gång har använt kokain. Frilansjournalisten Helena Groll har besökt den ökända förorten Compton söder om Los Angeles, inte långt från den Mexikanska gränsen där kokainet flödar. Och hon har också mött Elliot Currie, professorn i kriminologi vid University of California, som blev glatt överraskad när han hörde Hillary Clinton. ”Det här är vad många av oss sagt länge, men som ingen på officiell nivå vågat erkänna; den amerikanska drogpolitiken har misslyckats. USA har spenderat miljarder dollar på knarkkriget i Latinamerika, utan att granska sitt eget ansvar.”


Europa har gått om USA i konsumtionen av kokain. Kokainet som kommer in i Europa från Latinamerika kommer huvudsakligen in via Portugal och Spanien. Förr kom kokainet direkt från Latinamerika och Karibien men efterhand som motåtgärderna längs de rutterna har blivit effektivare har knarkkartellerna sökt sig nya vägar och de senaste 4-5 åren har ett nytt transportnav uppstått och växt i Västafrika. Frilansjournalisten Petra Socolovsky har talat med Ivan Briscoe, specialist på internationell narkotikahandel på den spanska tankesmedjan Fride, om narkotikans nya väg till Europa via Västafrika.

Afghanistan är världens i särklass största producent av opim och av det heroin som utvinns ur opium. Över 90% av världens heroin kommer från Afghanistan. Det är Afghanistans i särklass största export, det finansierar talibanerna och andra väpnade grupper med uppskattningsvis minst 100 miljoner dollar om året och det bidrar mycket starkt till den väldiga korruption som genomsyrar alla nivåer i det afghanska samhället och den afghanska staten.

Programledare: Agneta Ramberg
Producent: Marie Liljedahl

Programmet tillhör kategorin: Samhälle
Alla avsnitt från programmet Konflikt
Blodsband, lojalitet och medborgarskap
Lör 21 okt kl 09:03(55 min)
Om medborgarskapet som politiskt slagfält. Följ med till Berlin, Skärholmen och Riksdagen och hör om statslöshet, lojalitetsförklaringar och medborgarskapet i mångfaldens tid.
Lör 21 okt kl 09:03(55 min)
Om medborgarskapet som politiskt slagfält. Följ med till Berlin, Skärholmen och Riksdagen och hör om statslöshet, lojalitetsförklaringar och medborgarskapet i mångfaldens tid.
Nazisterna och demokratin
Lör 14 okt kl 09:03(56 min)
Om nazisternas hat och hot och demokratiska ovilja. Var går gränsen för vad ett demokratiskt samhälle kan acceptera? Om val och vägval när nazisterna blir mer synliga och tar sikte på politiken.
Lör 14 okt kl 09:03(56 min)
Om nazisternas hat och hot och demokratiska ovilja. Var går gränsen för vad ett demokratiskt samhälle kan acceptera? Om val och vägval när nazisterna blir mer synliga och tar sikte på politiken.
Den tysta döden
Lör 07 okt kl 09:03(56 min)
Om nya droger som ökar dödligheten enormt i USA. Nu hotas Sverige. Följ med till ett motellrum i Martinsburg, ett labb i Linköping och en mörk lägenhet i Köping, där döden var en viskning bort.
Lör 07 okt kl 09:03(56 min)
Om nya droger som ökar dödligheten enormt i USA. Nu hotas Sverige. Följ med till ett motellrum i Martinsburg, ett labb i Linköping och en mörk lägenhet i Köping, där döden var en viskning bort.
Syriens kvinnor och flykten
Lör 30 sep kl 09:03(56 min)
Om rädslan att gå på toaletten i ett flyktingläger utanför Raqqa. Om flyktingflickor i brudklänningar. Om traditionella strukturer som utmanas. Om styrka. Och om att kunna välja sitt eget liv.
Lör 30 sep kl 09:03(56 min)
Om rädslan att gå på toaletten i ett flyktingläger utanför Raqqa. Om flyktingflickor i brudklänningar. Om traditionella strukturer som utmanas. Om styrka. Och om att kunna välja sitt eget liv.
Apokalypsen i politiken
Lör 23 sep kl 09:03(56 min)
Om tidens slut, och längtan efter en bättre människa i en ny värld. Varför är den längtan så stark just nu? Följ med på jakten efter undergången, från Vita huset via Syrien till Jerusalem.
Lör 23 sep kl 09:03(56 min)
Om tidens slut, och längtan efter en bättre människa i en ny värld. Varför är den längtan så stark just nu? Följ med på jakten efter undergången, från Vita huset via Syrien till Jerusalem.

Upptäck avsnitt från programmet Konflikt

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".