Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1-morgon samlade som podd.
Ett avsnitt från Utrikeskrönikan
Ödesvecka för Brexit: Staffan Sonning, Ekonomikorrespondent i London
Fre 02 dec 2016 kl 10:00
Utrikeskrönikan fredagen den 2 december. London.

London fredag. På måndag inleds en rättsprocess i högsta domstolen som kan bli högst avgörande för hur det går i förhandlingarna om hur Storbritannien ska lämna EU.

Det handlar om huruvida premiärminister Theresa May själv får lämna in utträdesansökan enligt Artikel 50 i Lissabonfördraget. Samma dag den lämnas in börjar klockan ticka. Två år senare är landet ute ur EU, oavsett hur det går i förhandlingarna.

Tre privatpersoner har vänt sig till rättssystemet och hävdat, att det kan May inte alls; det måste parlamentet göra, eftersom ett utträde skulle innebära att en lag som parlamentet stiftat upphävs, och bara parlamentet kan stifta eller ändra lagar. Det handlar om lagen om inträde i EU från år 1972.

Dom som klagat har redan fått drätt i en lägre domstol: Parlamentet måste tillfrågas. Men det beslutet överklagades av regeringen till högsta domstolen.

Om också högsta domstolen kommer fram till samma sak, då blir det intressant. En stor majoritet i parlamentet var nämligen emot att landet ska lämna EU.

Nu verkar det inte som att något parti kommer att driva linjen att gå emot folkomröstningen. Det vore för politiskt riskabelt. Däremot är det fullt möjligt, att parlamentet kommer att vilja bestämma vilken sorts utträde det ska bli: En så kallat hård Brexit, eller en mjuk. En mjuk Brexit innebär att landet på något sätt behåller tillgången till världens största handelsblock, EU:s inre marknad. En hård Brexit innebär att Storbritannien lämnar allt inom EU. Också den inre marknaden och tullunionen. Premiärminister Theresa May har förespråkat en hård Brexit; det viktigaste för Storbritannien är att få full kontroll över sina gränser och kunna begränsa invandringen från framför allt de fattiga EU-länderna i öst, har hon sagt.

Men det tycks finnas en kraftig majoritet för en mjuk Brexit i parlamentet, alltså tvärt emot vad premiärministern tycker: Storbritannien måste fortsätta att ha tillgång till den inre marknaden, annars blir det för dyrt. Och då kommer troligen landet att få acceptera en av grundstenarna inom EU: Den fria rörligheten.

Det domstolen har att bedöma är om ett mycket speciellt brittiskt fenomen gäller: Det kungliga privilegiet. Enligt det, har regeringen rätt att själv fatta beslut i främst frågor om relationer till andra länder. Det är en makt som monarkerna hade tidigare, men som nu överförts till regeringen. Men det kungliga privilegiet gäller inte i det här fallet, sa den förra domstolen och hänvisade bland annat till ett fall från slutet av 1200-talet.

Högsta domstolen, som tar upp fallet på måndag är högsta instans i Storbritannien. Teoretiskt kan dock regeringen gå vidare, genom att be om prövningstillstånd i Europadomstolen. Troligtvis kommer det inte att ske, det vore övermåtta ironiskt om regeringen ber om hjälp av en domstol som den vill bli av med.

Programmet tillhör kategorin: Samhälle
Alla avsnitt från programmet Utrikeskrönikan
Utrikeskrönikan
Igår kl 10:00(3:15 min)
Utrikeskrönikan
Mån 18 sep kl 10:00(2:54 min)
Utrikeskrönikan
Fre 15 sep kl 10:00(3:18 min)
Utrikeskrönikan
Tor 14 sep kl 10:00(3:33 min)
Utrikeskrönikan
Ons 13 sep kl 10:00(3:06 min)
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".