Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
En glimt av de stora skeendena, som de syns i gränslandet mellan världspolitiken och svensk vardag.
Ett avsnitt från Konflikt
UTRIKESPOLITISKA VÄGVAL OCH SVERIGES RÖST I VÄRLDEN
Lör 21 feb 2009 kl 10:00
Tonläget i svensk utrikespolitisk debatt har höjts. Men betyder det något? Hör någon Sveriges röst i världen idag? Vad har skett med det som en gång kallades ”moralisk supermakt” när Sverige alltmer underordnat... sig ambitionen om en alltmer gemensam utrikespolitik i EU. Om skillnader mellan alliansregeringens och de rödgrönas utrikespolitik. Folkvalda och forskare om vad Sverige kan och bör göra åt EU:s utrikespolitik. Dessutom; Konlikts Randi Mossige Norheim berättar om fd Guantanamofången Adel Hakims efter domstolens beslut att riva upp migrationsverkets avslag och bevilja asyl.

I onsdags inledde utrikesminister Carl Bildt riksdagens utrikesdebatt genom att presentera utrikesdeklarationen, regeringens avsiktsförklaring för utrikespolitiken under året. Konflikts Mikael Olsson var där och lyssnade; i kammaren till ministern och oppositionens riksdagsledamöter, på åhörarläktaren till gymansielever och i hissen till utländska diplomater. Och fann; en ovanlig utrikesdeklaration, nedtonad för att inte stöta andra länder inför Sveriges ordförandeskap i EU, en utrikesdebatt med en ovanligt enad opposition och högt tonläge samt åhörare som faktiskt inte riktigt förstod vad som hänt.     

För att försöka klargöra för dem och andra som har svårt att se hur alternativen i svensk utrikespolitik egentligen ser ut diskuterar Konflikts Mikael Olsson med Cecilia Malmström, folkpartistisk EU-minister, Anna Kinberg Batra, moderat ordförande i riksdagens EU-nämnd, Urban Ahlin, socialdemokratisk talesman i utrikesfrågor och vice ordförande i riksdagens utrikesutskott samt Hans Linde, vänsterpartiets utrikespolitiske talesman. De två senare representerar också sina partier i de ”rödgrönas” grupp som nu arbetar med en gemensam utrikespolitisk plattform.

EU betraktas av våra folkvalda, inte bara i utrikesdeklarationen, som den en av de absolut viktigaste vägarna för en svensk påverkan på världen. Men vilken möjlighet har då lilla Sverige att påverka ett allt större EU? Mikael Olsson ringde upp ett antal forskare som specialiserat sig på EU:s gemensamma utrikespolitik och
beslutsprocessen inom EU; Daniel Korski, forskare vid tankesmedjan European Council of Foreign Relations i London, har gedigen både akademisk och praktisk erfarenhet av internationell politik. Han har agerat rådgivare till bla de brittiska, amerikanska och afghanska regeringarna och givit ut mängder med publikationer om EU:s gemensamma utrikespolitik. Korski anser att Sveriges tid som ”moralisk supermakt” är över, men menar att Sverige, tack vare sitt tidigare engagemang har ett stort förtroendekapital som ger landet större inflytande än vad Sveriges ringa storlek borde betyda.


Richard Gowan
är en annan forskare anknuten till ECFR, men som har sitt huvudsakliga arbete vid Center on International Cooperation vid New York University. Han är flitigt intervjuad som sakkunnig av bla BBC och CNN, vid sidan av flitigt publicerade artiklar och rapporter om EU:s politik och möjligheter i det internationella systemet. Även han ser att Sverige kan ha ett oproportionerligt stort inflytande i EU. Men han tonar ner EU:s möjlighet att påverka resten av världen där gamla maktcentra, USA, och nya, Kina och Indien för lång tid framöver kommer att utöva ett större inflytande.


Den tredje forskaren som Konflikt ringde upp är svenske Daniel Naurin docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han har i två stora undersökningar, före och efter EU:s utvidgning, intervjuat hundratals politiker och tjänstemän i andra EU-länder för att kartlägga vilka medlemsstater som är duktigast på att bygga nätverk och därmed få saker genomförda. Resultaten visar på att svenskar är bland de ,
populäraste samarbetspartnerna och effektivaste nätverksbyggarna i EU-systemet.

ADEL HAKIMS ASYL

Avslutningsvis berättar Konflikts Randi Mossige Norheim vad som hände när Adel Hakim, vars öde hon följt i Konflikt under de senaste tre åren. Han är uiguren från västra Kina, som tillsammans med flera landsmän greps av pakistansk gränspolis i dec 2001, såldes till
amerikanska säkerhetstjänsten och tillbringade ett halvår i militärt fängelse I Afghanistan innan han spärrades in på Guantanamo. Trots att han efter kort tid där friats från alla misstankar fick han sitta kvar.där. När Hakim och fyra landsmän till slut skulle friges 2006 dumpades de i Albanien, eftersom inget annat land tog emot dem. De amerikanska myndigheterna ställde uigurerna inför valet att antingen skriva under en ansökan om asyl i Albanien eller återvända till Guantanamo. I november 2007 fick Adel Hakim ett fyradagarsvisum för att tala på ett seminarium I Stockholm. Han hoppade han av, åkte till sin syster som bor i Sverige och sökte asyl här. Migrationsverket avslog begäran, flera riksdagspolitiker och internationellt verksamma jurister protesterade. I onsdags blev migrationsdomstolen klar med sin dom. Domstolen rev upp migrationsverkets beslut och Hakim tilldömdes permanent uppehållstillstånd. Men Migrationsverket överklagar nu till Migrationsöverdomstolen. Konflikts Randi Mossige Norheim fortsätter att följa fallet.

Programledare: Mikael Olsson                                  Producent: Nina Benner

Programmet tillhör kategorin: Samhälle
Alla avsnitt från programmet Konflikt
Konflikt
Lör 17 jun kl 09:03(56 min)
Konflikt
Lör 10 jun kl 09:03(56 min)
Konflikt
Lör 03 jun kl 09:03(56 min)
Konflikt
Lör 27 maj kl 09:03(56 min)
Konflikt
Lör 20 maj kl 09:03(56 min)
Upptäck avsnitt från programmet Konflikt
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".