Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.
Ett avsnitt från OBS

Skrattets och godhetens milda vapen

Ons 08 mar kl 13:04
Bortglömd och banbrytande. Finlandssvenska Mirjam Tuominen drog sig tillbaka från världen, men såg den kanske klarare än många andra. Maria Küchen drabbas av hennes mörker, skratt och godhet.

Den finlandssvenska 1900-talsförfattaren Mirjam Tuominen är tyvärr okänd för många, men de som upptäcker hennes författarskap blir ofta förälskade i det. Man faller för hennes språk, hennes omutlighet, hennes tankeskärpa och mörka humor.

Boken ”Besk brygd” som kom ut 1947 har kallats nattsvart, men jag skulle snarare säga att den är klarsynt. Tuominen beskriver här sin bråddjupa sorg över sakernas tillstånd som en ”ändlöst oförlöst livsglädje”.

”Om djuret inom mig reser sig mot det mänskliga inom mig”, skriver hon, ”reser sig också den lilla österlänning jag har inom mig – tyvärr är han mycket liten – mot västerlänningen.”

Andra världskriget hade just tagit slut. Europa hade lagt sig självt i ruiner och Tuominen vände sig mot den västerländska människans ”kvävande, livsvidriga ingripande med klåfingrig nyfikenhet överallt där livet lever”, som hon uttryckte det.

Hon tycktes misströsta om den mänskliga arten i allmänhet. Åtminstone var hon djupt skeptisk mot det hon kallade ”organiserad mänsklighet”. I hennes ögon var nazismen denna organiserade mänsklighet dragen till sin spets.

”Från djurets synvinkel”, enligt Mirjam Tuominen, ”är människan nazisten”. Nazismens olika övergrepp på människor – gaskamrar, sterilisering, kastrering, hänsynslösa experiment med levande varelser – alltihop hade redan tillämpats på djur.

Här föregrep hon samtida djurrättsfilosofer. Hon föregrep också Alice Millers teori om Hitler som det misshandlade barnet. Misshandlas ett spädbarn, föder det aggressivitet i den vuxna människan som barnet kommer att bli. Offret blir bödel.

Teserna är kontroversiella även idag, men Mirjam Touminen var inte ute efter att provocera. Hon ville undersöka och utforska, utan att väja för sådant i oss själva och andra som vi kanske helst inte ser.

Den komplexa relationen mellan offer och bödel – inom varje människa, mellan människor och i samhället – var ett tema som hon brottades utförligt med. ”Självmördaren är en människa som stiger upp i gryningen för att döda en annan människa”, skrev hon. Hon frågar sig om bödeln är en människa skapad utan röst, om det bara är offret som kan uttrycka sig i ord, medan bödeln talar genom handlingar.

Förgäves försökte hon förstå bödelns ordlösa handlingar. Hon ville, men hon kunde inte, leva sig in den tyske soldaten som brutalt dödade en judisk pojke genom att slänga honom i en kloak, samtidigt som denne tyske soldat var en god far till sina egna barn.

Krigets första offer är sanningen, brukar det heta, men när jag läser Tuominen känner jag i min egen kropp att krigets första offer också är medkänslan. Denna förlorade medkänsla försökte Tuominen återupprätta. Hon strävade efter att begripa bödelns frånvaro av medkänsla, inte för att ursäkta ondskan utan för att förebygga den.

Hon hävdade att det finns två vapen mot grymheten – skrattet och godheten. Även om de vapnen verkar milda och uddlösa mot andra världskrigets bödlar, hade de kanske fungerat om de hade använts i tid.

Mirjam Tuominen föddes ett år innan första världskriget bröt ut och debuterade som skönlitterär författare år 1938, med novellsamlingen ”Tidig verkan”. Som ung rörde hon sig i världen. Hon reste i Frankrike och Nordafrika. Hon tog plats i kulturlivet som lovprisad novellist och internationellt orienterad kulturskribent. ”Besk brygd” var hennes femte bok. Den kom ut när hon var drygt trettio år gammal och den blev en vattendelare i författarskapet.

Från och med nu övergav hon det fiktiva berättandet. Hennes jag tog uttryckligen plats i hennes texter.  Kanske var det också nu som hon på allvar började vända sig ifrån världen och människorna, för att gå in i ett andligt sökande, ett slags skriftens eremitage.

Hennes kompromisslösa närvaro i skrivandet tycks ha inneburit stark livssmärta – en tillvaro på randen till självmord och vansinne, men samtidigt under sträng kontroll. ”Ja, döden är egentligen skön”, står det i ”Besk brygd”. ”Det entydiga är skönt. Men just därför måste man älska livet mer. Livet ensamt tillåter dialogen, livet ensamt ger en tillfälle att spekulera över dödens väsen.”

Mirjam Tuominen ålade sig själv uppdraget att skriva för att se, att se genom att skriva. Det krävde djärvhet, och det krävde att hon sa ”ja” till att leva.

Hon kände sig aldrig ”vanlig”. Hon kunde inte foga in sig i normalitetens krav på bokstavligt och bildligt kallprat. På 1950-talet bröt hon med de flesta omkring sig utom sina barn. I stället umgicks hon alltmer med författares verk – Edith Södergran, Friedrich Hölderlin, Hjalmar Bergman, Franz Kafka.

De tycktes bli ett slags farledsmarkörer för henne, eller ”utpekare” som hon kallade dem. Genom sina verk blev de gestalter att vägledas av, brottas med och utmana. Kanske uppfattade hon dem som ett slags sekulära helgon.

1963, fyra år före sin död, konverterade Mirjam Tuominen till katolicismen. Hennes väg dit ledde från ”Besk brygd” genom betraktelseböcker och diktsamlingar fram till boken ”Gud är närvarande”. Den kom ut två år innan hon konverterade, och var länge hennes sista publicerade verk. Hennes två absolut sista, omfattande diktsamlingar, ”Jesus Kristus Lyra” och ”Ave Maria”, refuserades på 1960-talet.

Först nu på 2010-talet publiceras de, av det lilla förlaget Eskaton som 2016 inledde en återutgivning av Touminens essäer, betraktelser och poesi. Totalt handlar det om fjorton volymer och två volymer ges alltså ut för första gången.

De första böckerna i serien är den redan nämnda ”Besk brygd” från -47, och ”Tema med variationer” som ursprungligen kom ut 1952.

Och när nu "Besk brygd" finns att få tag på igen, faller inte bara det förflutnas skugga över texten, utan också samtidens.

Spelet mellan offer och bödlar pågår öppet på det politiska planet i USA och Europa. Uttryckligt främlingshat och förakt för svaghet blir alltmer rumsrent.  Starka ledare förvränger fakta och hetsar mot utsatta.

”Innan varje spädbarn i världen har lov att genom sitt väsen tolka Bach”, skrev Tuominen, ”är det inte värt att hoppas på en bättre värld.” ”Hör man Bach, hör man Gud, men ser man det lyckliga spädbarnet, ser man Gud, man ser att allt var gott från begynnelsen, att det är vi själva som har förvanskat det.”

Men i stället för att få tolka Bach genom sitt väsen, i kärlek och fred, så dör många, många spädbarn idag i bombräder i Syrien eller drunknar när flyktingbåtar kapsejsar på Medelhavet. I uppfordrande kontrast till detta mörker står Tuominens lika mörka, beska, varma och djupa medkänsla med det levande – och hennes krav på godhet.

På 1960-talet beskrev Hannah Arendt ondskan som banal. Med det menade hon att ondskan blev vardaglig, infogad i normaliteten. Mirjam Tuominen föregrep inte bara Alice Miller utan också Arendts tes om den banala ondskan – detta enligt Tuominens dotter Tuva Korsström, som har ägnat mycket tid och arbete åt att rättmätigt kartlägga och lyfta fram moderns författarskap.

I vår samtid talar vi inte om den banala ondskan utan om ”den banala godheten”. Det har blivit vardagligt och normalt att ifrågasätta godhet som en ärlig och konstruktiv drivkraft. Därför är röster som Tuominens livsviktiga att lyssna på idag. Skrattets och godhetens milda vapen måste börja användas i tid. Vi måste ladda dem NU.

Maria Küchen, författare och kulturskribent

 

Litteratur
Mirjam Tuominen: Besk brygd. Eskaton, 2016.
Mirjam Tuominen: Tema med variationer. Eskaton, 2016.

Programmet tillhör kategorin: Kultur/Nöje
Alla avsnitt från programmet OBS
Kl 13:04(10 min)
Igår kl 13:04(8:32 min)
Tor 25 maj kl 13:04(9:14 min)
Ons 24 maj kl 13:04(9:48 min)
Tis 23 maj kl 13:04(10 min)
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".