Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.
Ett avsnitt från OBS
Försvarsmekanismer 3: Är andras brister egentligen mina egna?
Ons 15 mar kl 13:04
Att sortera sopor kan vara svårt, men att sortera vårt inre är ännu svårare. Teresa Tönisberg funderar på vad vi ska göra med alla känslor som projiceras på andra och på hennes hemstad Malmö.

Jag går ut med soporna och upptäcker överfulla tunnor. Och jag som sorterat så omsorgsfullt ilsknar till och tänker ondskefulla tankar om människor som inte sköter sina jobb, om människor som är lata och ansvarslösa och om samhällets förfall i största allmänhet.

”Den som sa det han var det” ropar ett barn från sandlådan.   

”Jag sa inget”, ropar jag tillbaka, ”jag bara tänkte”. Barnen glor oförstående på mig när jag bär upp mina välsorterade sopor.

Att tillskriva andra egenskaper, tankar, känslor, attityder eller önskningar - som man vägrar erkänna hos sig själv – menade Sigmund Freud är en av psykets försvarsmekanismer. Han kallade den för projektion och beskrev den som ett i grunden normalt sätt att söka efter en yttre källa till en inre obehaglig upplevelse.

Projektion är ett primitivt försvar. Enkelt uttryckt kan man säga att man vill spotta ut det som inte smakar gott. Det som är gott tillhör mig, det som gör ont kommer från någon annan. I en psykologisk mognadsprocess förväntas vi så småningom kunna inkludera och acceptera också våra jobbiga känslor. Men det är svårt. Framför allt rädslan har en förkärlek för att klä sig i andra skepnader som ilska, avund och svartsjuka.

Därför kan normala avvärjningsmekanismer bli patologiska. Den som är paranoid projicerar sina outhärdliga känslor på sin omvärld, och byter dem mot upplevelsen av en ond och förföljande omgivning. Svartsjukan, som de flesta av oss känt, ligger inom gränslandet mellan normalt och patologiskt. Den överdrivet svartsjuke antas undvika sin egen omedvetna önskan om att vara otrogen, genom att rikta misstankarna mot partnern. Många kan nog också känna igen sig i att man spontant hellre letar fel hos andra än hos sig själv.

Det är lättare att sortera sopor än känslor.

I den psykiska mognadsprocessen ingår förmågan att sörja. Det lilla barnet tvingas inse att mamma - som kan få mig att må både bra och dåligt - är samma person. Senare kommer insikten att också jag har samma förmåga att göra andra både lyckliga och olyckliga. Att känna skuld och vilja gottgöra ingår i den mognadsprocessen. Jag pratar om späd- och småbarnstiden. Med mamma menar jag här de tidigaste kärleksobjekten, så som de beskriv av barnpsykologen och psykoanalytikern Melanie Klein, en av Freuds efterföljare och uttolkare.

Freud menade också att projektionen bidrar när vi utvecklar fördomar mot individer eller grupper som vi upplever som avvikande.

Vad händer om vi anlägger projektions-perspektivet på samhällskroppen? Eller på Malmö-kroppen? Den här våren känns det som om all världens ondska projiceras på min hemstad. När man följer nyhetsbevakningen kan man få för sig att hela staden håller på att förvandlas till ett livsfarligt ghetto. Mår resten av Sverige och världen bättre av att tänka på Malmö som den stora problemstaden?

Det pratas ofta om utanförskap men aldrig om innanförskap. Man vill spotta ut det som inte är gott. Kanske är det dags att ändra problemformuleringen. Kan man anklaga de utsorterade för att inte kunna ta sig in i områden där sociala och ekonomiska murar är högre än de som olika världsledare vill bygga? Går det att få innanförskapet att sörja sitt förlorade paradis, för att sedan mogna och inse att skuld och gottgörelse leder till känslomässig utveckling?

Först då kan det kanske bli möjligt att bryta innanförskapet.

Jag sorterar ilska, glädje, sorg och rädsla.

Freud menade att vi är driftstyrda varelser där överlevnad är den överordnade principen. Att vi motvilligt anpassar oss till kulturen genom att kontrollera sexualitet och aggressivitet, med hjälp av medvetna och omedvetna strategier.

Alla höll inte med. Kollegan Carl Gustav Jung bröt med sin läromästare och trodde i stället att psykiska processer utvecklas både individuellt och kollektivt i ett självreglerande system som strävar efter mognad och insikt.

Båda var dock överens om att drömmar spelar en väsentlig roll, framför allt som redskap till självförståelse, och att insikt leder till läkning. Jung inspirerades av det symbolspråk som finns inom den medeltida alkemin och som utgår från grundelementen jord, eld, luft och vatten.

Föreställningen om att världsalltet är skapat av fyra eller fem urämnen har funnits inom alla stora religioner. Inom mysticismen står alkemin inte för att materiellt omvandla oädla metaller till guld, utan att människan ska förvandla sitt inre symboliska liv till ett andligt tillstånd; rent och ädelt och lysande som guld.

Psykologisk överlevnad eller strävan efter känslomässig förädling? Ingen av teorierna har hittills blivit bekräftad. Möjligtvis stämmer båda.

Jag sorterar jord, eld, luft och vatten

Nästa dag blåser det isvindar och tunnorna har blivit tömda.

Sopsortering handlar också om att förädla avskräde till guld. Innerst inne vet jag att vårt utrymme för cyklar och soptunnor är för trångt och ställer till problem för dem som ska tömma tunnorna. När vi som bor här har ställt cyklar slarvigt så att de inte kommer fram händer det att de markerar genom att hoppa över hämtning en vecka. Det gör de rätt i. Nu skäms jag över mina ondskefulla tankar. Vill nästan be om ursäkt. Det känns bra. Det är jobbigt att vara arg och lättretad.

Vad ska vi göra med det inre klimathotet? Går det att leva utan primitiva försvar? Det är ju så trevligt att förfasa sig över andra. Det skapar gemenskap. ”Tycker inte du att hen har en ful frisyr?” ”Visst är det hemskt med alla dessa skottlossningar?” ”Vad är det för människor?” ”Hur kan man?”

Om man följer projektionstanken så är alla misshagliga människor - eller ska vi kanske säga handlingar - representanter för sidor som majoritetsbefolkningen inte vill erkänna hos sig själv. Går det att ändra? Jag vet inte. Grupper vill avgränsa sig mot andra, det är så gruppen skapas. Men om föreställningen om andras ondska eller underlägsenhet blir alltför stark, uppstår paranoida känslor. De mår ingen bra av, varken de som har dem eller de som utsätts för dem. Vi kanske kan lägga hela befolkningen på terapisoffan. Titta inåt i stället för på Facebook, reflektera över känslor, skriva upp drömmar. Visst är det bra att träna kroppen, men att träna själen borde också ingå i företagens friskvårdssatsningar. Det gymmet skulle jag vilja se, och höra samtalen efteråt.

”I dag har jag lyft bort flera år av besvikelse”

”Jag sprang igenom tonåren på löpbandet, usch vad jobbigt det var”

”Titta, mina skuldkänslor försvinner inte, trots att jag går två gånger i veckan”

”Du kanske behöver byta personlig terapeut”

Jag sorterar papper, metall, plast och glas.

Jag trodde länge att man måste karva ur all plast från kartongbehållare som innehöll vätskor. Jag rasande över förpackningsindustrin tills någon upplyste mig om att det bara är skruvkorken som ska sorteras som plast. Jag blev lättad men misstänksam på gränsen till det paranoida; vad händer med resten av plasten? Tittar på Tetrapaks hemsida. Jaha. Den separeras och återvinns. Jag jagade upp mig i onödan. Som vanligt. Turning Torso, som pryder min hemstad, ser ut som en av de mjölkförpackningar jag tidigare fick utbrott på, när jag inte fick bort plastmojängen. Den ligger i ett innanförskapsområde. En ny snabbuss går hit från Rosengård. På sommaren kommer människor från hela Malmö hit och badar.

Kan det kanske bli möjligt att bryta innanförskapet?

Jag sorterar ilska glädje sorg och rädsla.

Teresa Tönisberg, psykolog och manusförfattare

Programmet tillhör kategorin: Kultur/Nöje
Alla avsnitt från programmet OBS
Vi kommer att kunna skydda våra barn från allvarliga sjukdomar, men med samma teknik ta död på hela djurarter. Farshid Jalalvand tycker att det är hög tid att börja ta genredigeringen på allvar.
Vi kommer att kunna skydda våra barn från allvarliga sjukdomar, men med samma teknik ta död på hela djurarter. Farshid Jalalvand tycker att det är hög tid att börja ta genredigeringen på allvar.
Till sakernas försvar
Igår kl 13:04(9:53 min)
Med avstamp i boken "Döstädning" av Margareta Magnusson försöker Katarina Wikars sortera, spara och slänga. Men klarar man sig verkligen utan gamla julkort från trettiotalet?
Igår kl 13:04(9:53 min)
Med avstamp i boken "Döstädning" av Margareta Magnusson försöker Katarina Wikars sortera, spara och slänga. Men klarar man sig verkligen utan gamla julkort från trettiotalet?
I tider av politisk oro ropas det ofta på mer historieundervisning i skolorna. Men vägen till ett bättre samhälle är en annan, skriver Eva-Lotta Hultén.
Tor 12 okt kl 13:04(9:30 min)
I tider av politisk oro ropas det ofta på mer historieundervisning i skolorna. Men vägen till ett bättre samhälle är en annan, skriver Eva-Lotta Hultén.
Makt präglar vår relation till djuren
Ons 11 okt kl 13:04(10 min)
Många människor älskar sina djur. Men älskar djuren oss? Och har de i så fall något val? Helena Granström funderar över maktrelationer medan hon matar sina killingar.
Ons 11 okt kl 13:04(10 min)
Många människor älskar sina djur. Men älskar djuren oss? Och har de i så fall något val? Helena Granström funderar över maktrelationer medan hon matar sina killingar.
Indiens kvinnor hittar nya rum för frihet
Tis 10 okt kl 13:04(9:50 min)
Har synen på sexualbrott och den indiska kvinnans frihet förbättrats sedan den uppmärksammade gruppvåldtäkten 2012? Per J Anderssons tycker att mycket tyder på det.
Tis 10 okt kl 13:04(9:50 min)
Har synen på sexualbrott och den indiska kvinnans frihet förbättrats sedan den uppmärksammade gruppvåldtäkten 2012? Per J Anderssons tycker att mycket tyder på det.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".