Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.
Ett avsnitt från OBS
Får kollektivet plats i paradiset?
Ons 29 mar kl 13:04
En trädgård kan vara frihet och skönhet, men den kan också vara politik. Lars Hermansson ser hur alla från gerillaodlare till mördarfascister speglar sina idéer i växterna och drömmen om paradiset.

Jag har en trädgård, och när våren nu närmar sig känner jag oro. Inte för något konkret som mördarsniglar eller skinnbaggar, utan för att det ska bli för mycket jobb med att hålla den oönskade växtligheten borta. Jag vet inte ens vad den oönskade växtligheten heter alla gånger, knappt ens hur den ser ut, bara att den är invasiv och väller in över tomtgränsen; livskraftig och tränger upp i rabatterna, och gör så att paradiset inte infinner sig i år heller. Jag vet att jag inte är ensam om denna noja, jag tror den är del av folkdjupet, att även människor som bor i lägenhet kan känna den när de sluter ögonen och längtar till ett hem som inte längre finns, barndomen kanske.

Ordet paradis kommer från fornpersiskans ”pairidaeza” - pardon my fornpersiska – som skulle kunna översättas med inneslutning. ”Pairi” betyder omkring, och ”deaza” att forma, bygga, till exempel en mur. Paradiset handlar alltså om att stänga ute, avgränsa, separera. Men gamla testamentets paradis var ju utan murar. Eller om man så vill: innan muren. Det var först i och med syndafallet och kunskapens frukt som människans förmåga till distinktion uppstod, att kunna skilja ont från gott och att kunna reflektera över det. Och vi drevs ut ur paradiset och dömdes till att slita för vårt bröd i vårt anletes svett, som det står i bibeln: att bli bönder kort sagt.

Av denna berättelse ur Första mosebok har många dragit slutsatsen att trädgården historiskt sett är äldre än åkern, att det långt innan jordbruket växte fram i tvåflodslandet för ungefär tolvtusen år sedan, fanns fruktträdgårdar dit nomadstammar återvände med jämna mellanrum för att livnära sig av frukterna. Den reflexionen gör också Göran Greider i sin nyutkomna tanke- och trädgårdsbok ”I trädgården hörs andra ekon”. Även om Greider är praktiskt lagd och kommer med odlingstips och recept, ansluter han sig till den idealisering av trädgården som löper som en röd tråd igenom historien. ”Åkern är slit”, skriver han ”den är samhällelig hierarki, den är patriarkat – medan trädgården för mig symboliserar mer av frihet och skönhet”.

Frihet för vem, kan man undra, och skönhet enligt vilka ideal? Greider framstår i den här boken som en eklektisk trädgårdsmästare: lite japanskt i ett hörn av trädgården, lite örtagård i ett annat, han gillar ängens fria höga gräs, men uppskattar också att kunna gå barfota på en gräsmatta klippt av en tystgående robot. Han vänder sig förstås mot de artpurister som i en svensk trädgård bara vill se inhemska växter, han tycker inte om staket och andra inhägnader. Ändå är Greider påtagligt ensam i sin trädgård, det är tydligt att han trots sin politiska hemvist på en kollektivistisk vänsterkant ser trädgården som ett refugium, en plats att i stillhet kontemplera skapelsen på. Att det är en lyx som de flesta människor på jorden har vare sig tid eller råd med, ger honom visserligen skuldkänslor, men han glömmer dem fort, i alla i den här boken.

Men en trädgård kan ha andra funktioner. George McKay, professor i mediastudier vid universitetet East Anglia i engelska Norwich, påminner oss i sin bok ”Radical Gardening” som kom för ett par år sedan, om trädgårdens och parkens betydelse för olika frihetsrörelser i historien, från de engelska suffragetterna som kring förra sekelskiftet genomförde attacker på trädgårdar som enligt dem var anlagda enligt patriarkala principer, via den folkliga kolonilotten, till hippie- och punkrörelsernas utomhuskonserter i trädgårdar och grönområden. Det är förstås den gammaltestamentliga föreställningen om trädgården som en plats för det organiska och fritt växande som inspirerat dessa rörelser, inte Versailles med dess snörräta grusgångar och figurklippta häckar, eller ännu värre: trädgården i Auschwitz: komplett med livets träd i mitten och fyra stigar symboliserande paradisets fyra floder. I överförd politisk bemärkelse kan man här tala om en spännvidd från ljuv anarki till hortikulturell fascism.  

McKay påminner oss om den amerikanske konstnären Gordon Matta Clark som 1973 på en stadsauktion ropade in femton stycken minimala markytor i New York; överblivna snuttar mellan tomter, somliga inte ens en halvmeter breda, men alla inhägnade och uppmätta och möjliga att äga. Detta konceptuella verk som inte består av annat än tomterna själva, några köpedokument och ritningar, kallade Matta Clark för ”Reality properties, fake estates”, det vill säga, på ett ungefär: ”Verklighetsägor, falska egendomar.” Det svårt att inte se verket som en kritik av inhägnadens idé, den privata paradisdrömmen. Samma kritik finns hos de gerillaodlare som sedan 1970-talet, först i New York och numera i stora delar av världen, sår och planterar på mark de anser borde användas på sätt som kommer allmänheten bättre till godo.

Om inhägnaderna runt dessa platser är svåra att forcera kastar gerillaodlarna ibland in ”fröbomber”, det vill säga tennisbollar rullade i fröer, över murarna. Historiska förebilder finns: inte minst den pacifistiska, protestantiska och agrarkommunistiska rörelsen The diggers, alltså Grävarna, som i England under åren 1649 – 51 gerillaodlade på allmänningar och privat mark de ansåg borde vara allmänningar. Ett samtida och mer identitetspolitiskt exempel på gerillaodling är den engelske konstnären Paul Harfleets ”Penséprojekt”, som går ut på att plantera penséer i närheten av platser där hbtq-personer blivit utsatta för hatbrott. - engelskans ”pansy” var länge ett öknamn för en manlig homosexuell.

Vissa av oss när någonstans drömmen om trädgården som ett gammaltestamentligt hippieparadis där även mördarsniglar är välkomna (även om vi i hemlighet fasar för kirskålen som är på väg att ta över allt). För oss är den privata egendomen, symboliserad av staketet, en stötesten.

Men de verkliga hoten mot varje slags paradisdröm är osynliga. Jag syftar förstås på sådant som växthusgaser, kväve- och fosfornedfall, miljögifter, köttproduktionens effekter, allt som höjer jordens medeltemperatur så att glaciärerna smälter och… ja, ni vet resten. Här hjälper vare sig murar eller staket. Därför är det en egendomlig ironi att genbanken på Svalbard är strukturerad efter idén om nationer.        

Det är till denna genbank, även kallad domedagsbanken, man vänder sig efter miljökatastrofen, om det finns någon kvar som kan ”vända sig” vill säga. När hela ekosystem slagits ut, unika arter raderats från jordens yta, och det är dags att börja om från början, då ska det, 125 meter in i urberget, i konstant permafrost, finnas ett nedfryst exemplar av varje frö som har, eller i det här fallet hade, en art i utväxt tillstånd på jorden. Det finns några frön kvar att samla in, målet är att ha omkring två miljoner olika arter, idag finns 840 000. Prydligt ordnade nation för nation. Svenska maskrosor för sig, finska för sig. Häromåret gjordes det första uttaget ur genbanken på grund av kriget i Syrien. Flyttfåglarna är på väg tillbaka när jag skriver det här, några av dem kanske från Syrien. De kommer att slå sig ned i trädgården, sjunga och skita, så småningom äta av mina bär – i vår gemensamma trädgård.

Lars Hermansson, författare och kritiker

 

Litteratur

Göran Greider: I trädgården hörs andra ekon. Ordfront förlag, 2017.

George McKay: Radical Gardening – Politics, Idealism and Rebellion in the Garden. Frances Lincoln, 2011.

Programmet tillhör kategorin: Kultur/Nöje
Alla avsnitt från programmet OBS
OBS
OBS
Igår kl 13:04(10 min)
OBS
Tis 15 aug kl 13:04(9:00 min)
OBS
Mån 14 aug kl 13:04(8:37 min)
OBS
Tor 10 aug kl 13:04(11 min)
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".