Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.
Ett avsnitt från OBS
Om den svåra och enkla konsten att ge varandra full uppmärksamhet
Tor 13 apr kl 13:04
Sju minuter måste man lära sig att vänta för att se om det kommer att hända något intressant. Sen får man ta fram sin mobil kan man lära i Sherry Turkles nya bok "Tillbaka till samtalet"

Den amerikanska psykologen och sociologen Sherry Turkle har i mer än trettio år studerat hur vi handskas med den digitala tekniken men också hur den handskas med oss. Om och hur den förändrar vårt beteende och hur vi förhåller oss till varandra. Hon sitter inte för sig själv på en akademisk institution och skapar sig en teori om världen utan frågar, frågar, frågar sig fram.

I början då hon intervjuade ungdomar om deras dataspelande och de karaktärer de skapade i spelen, det som hon redovisade i boken Leva online” var hon mycket entusiastisk över de möjligheter att utforska sin personlighet som denna då nya teknik möjliggjorde.

Med tiden har hon blivit alltmer pessimistisk. Den förra boken, ”Alone together”, ”Ensamma tillsammans” handlade om människans relation till de robotar som ska hålla oss sällskap i framtiden. Som i Japan där äldre kan få en robotsäl som är programmerad till ögonkontakt. Hur kan vi nöja oss med så lite? undrar Turkle. Föräldrar som inte släpper greppet om mobilen ens under måltiderna, kvällar där alla sitter i varsitt rum och kollar på varsin skärm.

Och nu har hon alltså skrivit 442 sidor till, om ”Tillbaka till samtalet”.  Ja, det är väl vad den handlar om. Börja prata. Du törs. Om ironin i att vi strävar efter att kunna samtala med robotar samtidigt som vi undviker att behöva samtala med varandra.

Sherry Turkle intervjuar tonåringar, föräldrar, par, lärare, elever och besöker arbetsplatser. Hon citerar författaren Thoreau som tillbringade två år i skogen och skrev i sin essäbok Walden: ”Det fanns tre stolar i mitt hus, en för ensamhet, två för vänskap, tre för sällskap.” Och det är också i de stolarna Turkle delar upp sin bok om vår flykt från samtalet.

När Turkle talar om samtal menar hon inte det pliktskyldiga kallpratet utan det förutsättningslösa och spontana, som främjar idéskapande och där vi vågar visa oss sårbara. De samtalen kräver tid, och att man lägger ifrån sig mobilen. Vi har gått in i en ny sorts ”Tyst vår”, menar hon, och anspelar på Rachel Carsons rapportbok om att tekniken utgjorde ett hot mot miljön, nu kan det vara tekniken som utgör ett hot mot empatin.

Lärare säger till henne att tolvåringarna är som åttaåringar, allt för länge övade framför datorerna där det är lätt att få en illusion av vänskap utan de krav som följer på närhet. Riktiga människor kräver, skriver Turkle, att man reagerar på deras känslor. Vi har blivit allt sämre på att föra ett samtal. Se folk i ögonen, vara uppmärksam på andras behov. Viktigt att understryka är att hon inte menar att vi ska sluta att använda mobiler och datorer, bara vara mer uppmärksam på den roll de spelar i våra liv.

Ett exempel är de studenter som deltog i en undersökning där de inte fick använda sina mobiler i femton minuter redan efter sex minuter började ge sig själva lätta elchocker – för att de hade tråkigt.

Jag minns att poeten Kristina Lugn för tjugofem år skrev i en krönika att man skulle lära sitt barn att ha tråkigt för annars kommer barnet aldrig att komma på något eget, och det rådet har jag utan större framgång försökt uppfostra efter, och Sherry Turkle är inne på samma linje. Om vi inte kan vara för oss själva ibland kommer vi att känna oss ännu ensammare - hur uppkopplade vi än är.

Hur gör man då rent handfast för att sluta flacka med uppmärksamheten under familjemiddagar och lära sig att göra slut på sms inte är ok i en tid då det blir allt svårare att få någon annans fulla uppmärksamhet? Några som tröttnat har uppfunnit ett spel som heter mobiltornet. Alla på middagen lägger sina mobiler i en hög, och den första som rör vid en telefon som ringer får betala hela notan. Mamma säger till sonen: om du ska ställa in middagen hos mormor så räcker det inte att skicka ett meddelande, du får ringa henne och berätta att du inte kan komma. Att höra besvikelsen i en annans röst kan göra att man förstår att man är väntad, saknad, älskad.

En vuxen amerikan kollar sin mobil var sjätte minut. En fjärdedel av tonåringarna surfar fem minuter efter att de vaknat. 80 procent sover med mobilen bredvid sig. En forskare i boken menare att detta interagerade med mobilerna driver människan in i ett nytt sorts beteende som präglas av ständig vaksamhet. ”Fear of missing out”. En arbetsgivare säger att unga på anställningsintervju som blir kallade till ett andra samtal ser ut som hjortar paralyserade av strålkastare. De hade hoppats på en uppföljning via mejl.

Men istället för vänta på att tekniken ska lösa problemen med tekniken, istället för att installera en empatiapp, göra vad?

En stol: Återvänd till dig själv, vissa som Turkle intervjuat säger att de inte kan känna en känsla eller tänka en tanke innan de har delat den. Jag vill känna en känsla alltså måste jag skicka ett meddelande. Filosofen Hannah Arendt sa att autonoma människor kan konsten att umgås med sig själva. De är strängt taget aldrig ensamma utan tillsammans med sig själva. Avskildhet leder till ökad kreativitet. Nu säger många collegestudenter i boken att de slösurfar på nätet när de är ensamma. Även tillsammans med andra: vi vill bara vara tysta och kolla våra telefoner.

Två stolar: Undersökningar visar att föräldrarna tittar mer på mobilerna än på barnen. Det är som om tv-apparaten blivit vår mest sociala aktivitet, då tittar åtminstone några på samma skärm.    Men Turkle menar att det är ingen personlig svaghet att vara halvt beroende av sin mobil. Att bryta samman för att man glömt att ladda den. Det är bara en förutsägbar reaktion på en mycket genomtänkt design. Den är skapad för att ge omedelbar känslomässig tillfredsställelse men om man vet det är det också lättare att se på vilka sätt den också gör oss  - sårbara.

Många unga säger till Turkle att ett samtal öga mot öga gör en för sårbar, man tappar kontrollen. Och att istället för att prata med de på samma fest, säger någon, sitter alla och kollar vad som händer på andra fester, försöker ta reda på om man borde vara nån helt annanstans istället.

Den norska socialantropologen Thomas Hylland Eriksen skrev för femton år sen om snabb och långsam tid i informationssamhället. Och det är väl bäst att behärska båda. Att kunna både uni-tasking och multi-tasking. Kunna välja mellan att göra flera saker samtidigt eller en enda beroende på situation och uppgift. Men Turkle menar att om man är uppväxt med bara multitasking blir det svårare att lära sig djup koncentration i efterhand.

Och kunskap är något mer än att bara sortera information, förlägger vi minnet utanför oss själva förtvinar kulturen. Walter Benjamin sa på sin tid att bästa sättet att minnas något var att skriva av det för hand. En juridikprofessor som uppmanade sina elever att anteckna under föreläsningarna för hand uppnådde strålande resultat.

Det är som om den konstanta användningen av mobilerna knappt går att ifrågasätta utan att man framstår som en bakåtsträvande moralkaka. Men Sherry Turkle har efter trettio års empiriska studier på fötterna när hon pratar om simulerad uppmärksamhet och empatiglapp. Hon studerar inte hur sociala medier på kort tid kan dra samman stora folkmängden till demonstrationer och möten utan är i sin bok fokuserad på de mer nära aktiviteterna. Träffas. Prata med varandra.

Jag vet inte riktigt hur lätt det var att prata med varandra för tjugo år sen heller. Många av de viktigaste samtalen blev väl aldrig av. Istället för att titta ner i sin mobil stirrade man håglöst ut genom fönstret. Men om man till slut ska dra sig några samtal till minnes så är det väl ändå de långa, reservationslösa, uppriktiga. Ansikte mot ansikte.

Katarina Wikars, Sveriges radios kulturredaktion

 

Litteratur

Sherry Turkle: Tillbaka till samtalet – samtalets kraft i en digital tid. Översättning Linus Kollber, Bokförlaget Daidalos, 2017.

Programmet tillhör kategorin: Kultur/Nöje
Alla avsnitt från programmet OBS
OBS
Tor 21 sep kl 13:04(10 min)
OBS
Ons 20 sep kl 13:04(10 min)
OBS
Tis 19 sep kl 13:04(10 min)
OBS
Mån 18 sep kl 13:04(9:58 min)
OBS
Tor 14 sep kl 13:04(10 min)
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".