Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1-morgon samlade som podd.
Ett avsnitt från Utrikeskrönikan
Festmyntets baksida: Ekots Thella Johnson om ett Finland som åter talar om sin historia
Fre 28 apr kl 10:00
Utrikeskrönikan den 28 april, Thella Johnson

I veckan fick många finländare eftermiddagskaffet i halsen. Eller snarare gevärspipan.

För vilket motiv får man sätta på ett nationellt jubileumsmynt, som ska ge en bild av ett hundraårigt land?

Det var det första offentliggörandet av den omtalade festserien med 100-årsmynt, och det var en bild som inte skulle gå någon förbi. På myntet som visades upp syntes två män rikta sina gevär mot en grupp obeväpnade, en bild snabbt igenkännbar för alla finländare som en av det finska inbördeskrigets kallblodiga avrättningar: vita skyddskårister i färd med att skjuta rödgardister.

Finland är på väg in i inte bara ett märkesår utan två i rad. 2017, det festliga självständighetsjubileet, och 2018, det år då denna nya nation plötsligt badade i blod, samhällen och familjer slets isär och svältande människor terroriserades i fångläger.

Bilden på jubileumsmyntet var en av flera där tanken sades vara att på myntets ena sida visa Finlands framsteg, på den andra de prövningar och utmaningar landet genomgått under sina första hundra år.

Men här kom en annan märklig detalj. För fotot som bilden på myntet är hämtad från, är ett foto som historiker redan sedan åratal klassat som en fejk, en trolig propagandabild från den tiden och alltså inte föreställandes någon av de många verkliga avrättningar som ägde rum under kriget. Nu var det förstås inte just det huvudproblemet här, utan bara ett av många frågetecken som hopat sig bland finländarna över mynt-gate, det som verkar ha varit en högtidlig idé om 100-årsmyntet som ska visa en komplex verklighet, men som den komplexa verkligheten inte tog emot så som det var tänkt.

"Myntbilden är sårande", twittrade Vänsterförbundets ordförande Li Andersson. "Myntbilden är smaklös", twittrade Samlingspartiets orförande Petteri Orpo. Problemet för honom var bara att han själv, i egenskap av finansminister, var den som skrivit under beställningen av jubileumsmynten men sedan inte tillräckligt satt sig i processen.

Nu agerade han blixtsnabbt, rusade ut ur pågående budgetförhandlingar för att på stört annullera serien där det vid det här laget berömda "arkebuseringsmyntet" fanns med.

Och ryggmärgsreflexen var densamma hos de allra flesta: Vad fan? Är det så vi ska fira jubileumsåret, som dessutom har getts temarubriken "tillsammans".

För mindre tillsammans än en vit avrättning av röda 1918 går knappast att föreställa sig i Finland. Indbördeskriget är en period som finländare under många decennier inte ens har kunnat minnas tillsammans utan bearbetat i de egna leden, röda släkter för sig, vita för sig. Det är bara under de senaste åren som saker verkligen har börjat hända.

Och kanske är det det här, det fortsatta samtalet, som kommer att visa sig vara den oväntade, mer värdefulla baksidan av det blixtsnabbt återkallade festmyntet.

Programmet tillhör kategorin: Samhälle
Alla avsnitt från programmet Utrikeskrönikan
Utrikeskrönikan
Fre 22 sep kl 10:00(3:21 min)
Utrikeskrönikan
Tor 21 sep kl 10:00(3:13 min)
Utrikeskrönikan
Ons 20 sep kl 10:00(3:02 min)
Utrikeskrönikan
Tis 19 sep kl 10:00(3:15 min)
Utrikeskrönikan
Mån 18 sep kl 10:00(2:54 min)
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".