Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
En glimt av de stora skeendena, som de syns i gränslandet mellan världspolitiken och svensk vardag.
Ett avsnitt från Konflikt
USA - mellan imperialism och idealism
Lör 03 maj 2008 kl 11:00
Lördag 3 maj På första maj, 40 år efter -68, ekar talkörerna mot USA:s politik högre än nånsin. I arabvärlden slår förtroendet för USA i botten, enligt nya undersökningar. USA - imperium eller frihetsfästning?... Imperialism eller idealism?

Gud brukar vara mycket närvarande i amerikansk politik. Alla som seriöst aspirerar på presidentämbetet bör ha ett förhållande till Gud. Företrädesvis den kristne, men en längre tid har gudstron ställt till problem för en av kandidaterna eller snarare har Barack Obamas förhållande till hans tjänare på jorden ifrågasatts och i början av veckan kokade Baracks bägare över när hans pastor sedan 20 år tillbaka Jeremiah Wright gjorde sitt ”en dåres försvarstal” och predikade på nationella pressklubben. Att Wright talat om USA: s regering som imperialistisk, utövare av statsterrorism och säkert också kapabel att uppfinna AIDS blev för mycket. I tisdags bannlyste Obama sin själasörjare. Oavsett om Barack Obama blir vald eller inte måste jag svara inför Gud, inte väljarna, det styr mitt agerande, sa pastorn. Men pastor Wright har inte längre Obamas öra, för det går inte att bli president i USA med såna vänner, men pastorn har andra vänner.  

 
När det gäller bilden av USA i arabvärlden är det två motsatta uppfattningar som dominerar. Å ena sidan finns en stor beundran för USA och västvärldens teknologiska framsteg och ekonomiska framgångar. Och många ser västvärldens demokratier som föredömen. Men här krockar också bilderna. För å andra sidan betraktas USA som skenheligt, som inte lever upp till sina demokratiska principer i relationerna med arabvärlden och som gärna offrar demokratin om det gynnar de egna intressena. Det här visar två omfattande opinionsundersökningar; dels i rapporten ”Who speaks for islam - What a billion muslims think” där Gallup-institutet sedan 2001 intervjuat 50 000 personer i 35 länder med huvudsaklig muslimsk befolkning och i det amerikanska Zogby-institutets årliga rapport ”Annual Arab Public Opinion Poll”. Konflikts Daniela Marquardt ringde upp professor Shibley Telhami vid Zogby-institutet och den egyptiske statsvetaren Abdel Monem Said

 
En tredjedel av arabvärldens befolkning tror inte att en ny president kommer att förändra USA: s politik i Mellanöstern. I Michel Chossudovsky har de en åsiktsfrände. Han sa nyligen upp sig från en professur i ekonomi för att på heltid vara chef och redaktör vid Centret för Global research i Kanada. Chossudovsky har arbetat som rådgivare åt flera FN-organ och regeringar, men har under senare tid gjort sig känd som en envis och kontroversiell aktivist å kritiker av amerikansk politik. Hans senaste bok ”Americas war on terrorism” är översatt till mer än tio språk och där driver han, vid sidan av en mängd andra mycket kontroversiella teser, tesen att amerikansk utrikespolitik varit sig lik sen andra världskriget. Det finns en kontinuitet, en linje, ett återkommande mönster i amerikansk utrikespolitik, oberoende av vilket parti, eller vilken president som regerat, säger Michel Chossudovsky. Den tar sin början under president Truman, som också gett namn till
den doktrin som Chossudovsky anser inspirerat mycket av senare amerikanska regeringars strategi och agerande. Alla som kan något om krigföring inser att ingen nation klarar att inleda ett reguljärt storkrig tre veckor efter en krigsförklaring, så som den 11 september var. Chossukdovsky hävdar att planläggningen måste ha startat långt tidigare och han söker stöd för sin tes i dokument som visar att tanken inte var främmande i de högre lagren i Washington. I rapport med titeln ”Återuppbyggnaden av Amerikas försvar; strategier, krafter och resurser för ett nytt sekel”. Den utgavs av det neo-konservativa nätverk ”Project for a new American century” som rymde sammanlagt många av dem som sedan skulle komma att dyka upp i George Bush regering; som ministrar, rådgivare och i fallet Dick Cheney också som vicepresident. I rapporten talas bland om att det är avgörande för USA: s nationella intressen att man snabbt omgrupperar styrkor till nya framskjutna baser i mellanöstern och Centralasien. 




Jack Keane
är fyrstjärnig general och f.d. operativ chef för den amerikanska armén. I den funktionen kommenderade han över en och en halv miljon soldater och anställda, spridda i över 120 länder, och med en årlig budget på långt över 100 miljarder dollar. USA: s nationella intressen kräver närvaro av amerikansk trupp i både Irak och Afghanistan, även om och när länderna blir stabila, säger General Jack Keane, vi talar inte 10-15 år utan närvaro på verkligt lång sikt. Och det gäller oberoende av vem som blir president. Idag är han medlem av amerikanska försvarsdepartementets politiska och taktiska råd vid sidan av en mängd konsult- och styrelseuppdrag i försvars- och säkerhetsindustrin. Mikael Olsson fick tag på den ständigt resande generalen på ett hotell i Mellanvästern.

En av McCains rådgivare som skrivit mycket om USA:s nationella intressen är Ralph Peters, fd underättelseofficer vid den militära underättelsetjänsten, både på fältet och i stabsfunktion. 2006 publicerade Peters en karta i Armed Forces Journal, en tidning för amerikanska militärer, politiker och industriledare, med rubriken ”Blood borders - How a better Middle East would look”. Peters hade ritat om gränser och styckat upp flera stater i Mellanöstern, där bl. a en delning av Irak i tre rekommenderades. Kartan har fick stor spridning och många, som t ex professor har i Pentagonkartan sett bevis på en den amerikanska imperialismens planer. När kartan föredrogs på ett Nato-möte i Rom utbröt en diplomatisk kris då dom nävarande turkiska officerarna gick i taket. Pentagon fick efteråt be Turkiet om ursäkt. Till Konflikts Marie Liljedahl berättar han att kartan inte var en politisk rekommendation utan var gjord som en intellektuell övning för amerikanska politiker.


Samantha Power är professor i globalt ledarskap och statsvetenskap vid Harvard. Hon verkar också som journalist och författare och har i kraft av sitt engagemang och sina böcker blivit en av USA: s mer kända humanitärt inriktade idealister. Nyligen fick hon lämna jobbet som en av Barack Obamas närmaste
utrikespolitiska rådgivare, för att hon kallat Hillary Clinton ”monster” i en tidningsintervju, något som hon sedan ångrat. USA måste bevisa sin goda vilja genom att handla annorlunda, menar Samantha Power och hon talar om det goda imperiet, det ledarskap för mänskliga rättigheter som USA borde vara.



Programledare: Mikael Olsson
Producent: Marie Liljedahl

Programmet tillhör kategorin: Samhälle
Alla avsnitt från programmet Konflikt
Konflikt
Lör 17 jun kl 09:03(56 min)
Konflikt
Lör 10 jun kl 09:03(56 min)
Konflikt
Lör 03 jun kl 09:03(56 min)
Konflikt
Lör 27 maj kl 09:03(56 min)
Konflikt
Lör 20 maj kl 09:03(56 min)
Upptäck avsnitt från programmet Konflikt
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".