Anders Kvarnheden forskar kring virusangrepp på kassava. Foto: Katarina Sundberg, SR
En sjukdom som drabbar den viktiga bruna långa rotfrukten kassava sprider sig över Afrika i en oroande fart. Afrika förlorar redan 50 miljoner ton kassava om året till sjukdomen, och om den sprider sig ytterligare kan det ha en mycket oroande effekt på mattillgången för miljoner människor. Anders Kvarnheden är forskare vid SLU och arbetar med virusangrepp på kassava.
"I praktiken är det en brist på resurser"Kassavastudio (7:58) Samtal med Anders Kvarnheden från Sveriges lantbruksuniversitet, som forskar på bl a kassava. Fredag 17 maj 2013 kl 15:58 (Vetenskapsradions veckomagasin)
En sjukdom som drabbar den viktiga bruna långa rotfrukten kassava sprider sig nu över Afrika i en oroande fart.
Virus angriper basföda i AfrikaVirus angriper basföda i Afrika (1:28) Maria Sjöqvist, Afrikakorrespondent Onsdag 15 maj 2013 kl 08:30 (Vetenskap & miljö)
Kassava, eller maniok, är ett livsviktigt baslivsmedel för miljarder människor, ungefär som potatis på våra breddgrader.
Manioken - den lates grödaManioken - den lates gröda (1986) (13:17) Bengt Sjögren redogör för Maniokens, kassavans, historia i Värt att veta från 1986. Onsdag 13 mars 2013 kl 11:36 (SR Minnen)
Har du haft turen att träffa en havsörn på nära håll någon gång? Det kan nämligen vara en riktig mäktig upplevelse. Havsörnen är Sveriges störta rovfågel, har ett vingspann på nästan 2,5 meter och jämförs ibland med "flygande ladugårdsdörrar". Efter en lång tid av utrotningshot pekar det nu återigen uppåt för havsörnen, Upplands landskapsdjur.
”De är stora som flygande ladugårdsdörrar”Lasse Willén: ”Det är säkert många som vill ha havsörnen som landskapsdjur” (9:21) Havsörnen är Upplands landskapsdjur och på måndagen gästades Förmiddag av Lasse Willén som är programledare för Naturmorgon i P1. Och så här svarade Lasse på frågan varför havsörnen kan liknas vid en ladugårdsdörr:
Han intervjuades av Åsa Nylander. Måndag 26 juli 2010 kl 13:05 (Förmiddag i P4 Uppland)
För fyrtio år sedan var havsörn på randen till utrotning på grund av alla miljögifter. Sedan dess har Naturskyddsföreningen med stöd av forskare sett till att havsörnen fått tillgång till flera tusen ton giftfri mat.
Havsörnarna är tillbaka – men fortfarande hotade. Följ med Björn Helander på Naturhistoriska Riksmuséet, som inventerat havsörnar sedan 1964.
Han klättrar till örnnästet (MP3)Han klättrar till örnnästet (19 min) Fredag 08 juni 2012 kl 12:10 (0 MB) Havsörnarna är tillbaka igen - men fortfarande hotade. Lena Nordlund och Per Helgesson följer med Björn Helander på Naturhistoriska Riksmuséet, som inventerat havsörnar sedan 1964, ut i en sörmländsk skog där han klättrar upp till ett havsörnsbo. Programledare: Camilla Widebeck.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Havsörnarna ses som en framgångssaga i kampen mot miljögifter. Men allt är inte löst: utmed södra Norrlandskusten är flera ägg döda utan att forskarna förstår varför.
Okänt miljögift kan vara orsakenHavsörn (1:46) Forskarna vet inte varför Norrlandskustens havsörnar inte ökat som i övriga landet. Torsdag 24 maj 2012 kl 16:47 (Vetenskap & miljö)
Havsörnen är Sveriges största rovfågel med en vingbredd på en bra bit över två meter. Den vuxna fågeln är brun med gul näbb.
Samtal om havsörnenSamtal om havsörnen, månadens fågel januari 2005 (10:07) Havsörn (Haliaeetus albicilla), månadens fågel januari 2005. Samtal mellan Bengt Emil Johnson och Sten Wahlström. 2005-01-03 Fredag 31 oktober 2008 kl 10:23 (P2-fågeln)
Så låter havsörnenHavsörn (Haliaeetus albicilla) (0:38) Glador, Hökar, Vråkar, Örnar - Havsörn (Haliaeetus albicilla) Södermanland, 21 april kl. 04.30, parning på boet, kaja, bofink. Onsdag 12 november 2008 kl 08:53 (P2-fågeln)
Efter fem års arbete presenteras i morgon psykiatrins diagnosmanual, DSM, i en ny upplaga. Katalogen innehåller beskrivningar av alla kända psykiska sjukdomar och har inte uppdaterats på 20 år. Men det som brukar kallas psykiatrins "diagnosbibel" möter kritik.
"Patienterna förtjänar bättre""Det är som att tala om feber och värk, utan att veta den verkliga orsaken" (1:54) Efter fem års förberedande arbete presenteras nu psykiatrins diagnosmanual i en ny upplaga, DSM 5.
Katalogen som innehåller beskrivningar av alla kända psykiska sjukdomar har inte uppdaterats på 20 år, men nu har experter i USA och i övriga världen, ledda av det amerikanska psykiaterförbundet, kommit till skott. Men det som brukar psykiatrins "diagnosbibel" möter kritik Torsdag 16 maj 2013 kl 15:37 (Vetenskap & miljö)
Den här helgen presenteras den femte versionen av världens mest inflytelserika handbok inom psykiatrin, diagnosmanualen för psykiatriska diagnoser - DSM. Det var 20 år sedan handboken uppdaterades sist, och arbetet med den nya versionen har kantats av kontroverser. Vetenskapsradions Ulrika Björkstén har följt diskussionen.
"Manualen är föråldrad""Manualen är föråldrad" (3:09) Den här helgen presenteras den nya diagnosmanualen för psykiatriska diagnoser av det amerikanska psykiatriförbundet. Det handlar om den femte versionen av världens mest inflytelserika handbok inom psykiatrin - DSM. Det var 20 år sedan handboken uppdaterades sist, och arbetet med den nya versionen har kantats av kontroverser. Vetenskapsradions Ulrika Björkstén har följt diskussionen. Fredag 17 maj 2013 kl 12:54 (Vetenskapsradions veckomagasin)
Världens mest inflytelserika handbok för psykiatriska diagnoser har varit under omgörning, och kritiserats, länge.
Nya diagnoserPsykiatrins diagnosbibel under lupp (19:08) DSM-manualen under lupp. Vetandets värld 20101115. Torsdag 11 november 2010 kl 17:39 (Vetandets värld)
Diagnosen för depression kommer att genomgå stora förändringar, som kan innebära att många fler får diagnosen.
Kan medicineras i onödanBarn och unga riskerar att medicineras helt i onödan (2:20) Konsumtionen av antipsykotisk medicin kan komma att öka radikalt när nya riktlinjer för psykiatriska diagnoser träder i kraft om ett par år. Fredag 12 november 2010 kl 11:11 (Vetenskap & miljö)
Den inre klockan kan avgöra det exakta dödsögonblicket. Foto: Charlie Riedel/Scanpix
Genom att studera hur kroppens så kallade klockgener beter sig har forskare upptäckt ett samband mellan depression och störningar i kroppens inre biologiska klocka. Men metoden kan också användas för att med ett enkelt blodprov fastställa när en person avlidit - något som kan få betydelse inom rättsmedicinen.
"Kan avgöra när exakt dödsögonblicket ägde rum"VM Inre klocka NY (4:37) Genom att studera hur kroppens så kallade klockgener beter sig har forskare upptäckte ett samband mellan depression och störningar i kroppens inre biologiska klocka.
Metoden kan också användas för att med ett enkelt blodprov fastställa när en person avlidit - något som tros kunna få betydelse inom rättsmedicin.
Torsdag 16 maj 2013 kl 15:24 (Vetenskapsradions veckomagasin)
I vattenfyllda grottor under Somalias öken lever en fisk som har två inbyggda biologiska klockor, en matklocka och en ljusklocka.
Grottfisk med 47-timmarsdygnGrottfisk med 47-timmarsdygn (1:13) Genom att undersöka en fisk som lever i grottor har forskare kunnat visa att djur har två inbyggda biologisk klockor, en matklocka och en ljusklocka - och att de kan fungera var och en för sig. Onsdag 07 september 2011 kl 06:25 (Vetenskap & miljö)
På väg mot Yalungs topp på 5700 meters höjd Foto: Simon Nilsson
På 5000 meters höjd finns bara hälften så mycket syre som nere i ”låglandet”. De flesta känner av höjden, några drabbas av rejäl höjdsjuka som i värsta fall leder till döden. I dagens Vetandets värld möter vi en grupp forskare och studenter som försöker förstå vad som händer i kroppen vid syrebrist – och i bästa fall hitta ett enkelt sätt att testa vilka människor som är i riskzonen för höjdsjuka.
Så funkar kroppen på hög höjd i Himalaya (MP3)Så funkar kroppen på hög höjd i Himalaya (19 min) Fredag 17 maj 2013 kl 12:00 (0 MB) På 5000 meters höjd finns bara hälften så mycket syre som nere i ”låglandet”. De flesta känner av höjden, några drabbas av rejäl höjdsjuka som i värsta fall leder till döden.
I sex veckor har en grupp forskare och studenter från Mittuniversitetet vistats på hög höjd i Rolwalingdalen i Nepal. De har gjort omfattande tester före, under och efter resan för att förstå vad som händer i kroppen vid syrebrist - och i bästa fall hitta ett enkelt sätt att testa vilka människor som är i riskzonen för höjdsjuka. Reporter Lena Näslund.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Barn med progeria. Foto: The Progeria Research foundation
Vägen mot ett botemedel för den extremt ovanliga barnsjukdomen progeria, som gör att barn åldras i förtid har tagit ett steg framåt. Forskare vid Sahlgrenska akademien i Göteborg har upptäckt vilket enzym i cellen som orsakar sjukdomen och hur man kan hämma det.
"Medicin kan finnas inom en relativt snar framtid"Enzym styr sjukdomen (1:08) Vägen mot ett botemedel för den extremt ovanliga barnsjukdomen progeria som gör att barn åldras i förtid har tagit ett steg framåt. Forskare vid Sahlgrenska akademien i Göteborg har upptäckt vilket enzym i cellen som orsakar sjukdomen och hur man kan hämma det och därmed motverka progeria. Reporter Pelle Zettersten. Fredag 17 maj 2013 kl 07:17 (Vetenskap & miljö)
Progeri eller progeria är en ovanlig sjukdom som gör att kroppen åldras i förtid. Namnet Progeri kommer från grekiskan och betyder ungefär ”gammal i förtid” (pro = före, gē´ras = ålderdom). Sjukdomen beror på en hastig celldöd, som bryter ner cellerna i en allt för snabb takt och gör att de och barnen åldras mycket snabbare än normalt. Barnen slutar växa runt femårsåldern och närmare tio årsåldern ser barnet ut som en miniatyr av en åldring. Än så länge finns ingen behandling mot sjukdomen. Barn med den värsta varianten dör redan i tonåren.
Nyckelpigor är kanske inte så harmlösa som de ser ut. Forskare i Tyskland har kommit fram till att den asiatiska, invasiva harlekinnnyckelpigan använder kemisk krigsföring för att konkurrera och i vissa fall slå ut inhemska arter av nyckelpigor i Europa.
Japans mest avancerade kärnkraftsreaktor Monju, vars historia kantats av problem, åker återigen på ett stort bakslag. Den japanska kärnsäkerhetsmyndigheten har förbjudit reaktorn att starta.
I vattnen utanför Ronneby har arkeologerna undersökt det danska krigsskeppet Gribshunden som förliste på platsen i slutet av 1400-talet. Skeppet och dansktiden uppmärksammas nu på Blekinge museum och Vetenskapsradion Historia besöker museet för att ta reda på vad landskapets danska historia egentligen lämnat för avtryck.
Danska krigsskepp och norsk nationalyra (MP3)Danska krigsskepp och norsk nationalyra (18 min) Torsdag 16 maj 2013 kl 13:35 (0 MB) Utanför Ronneby har marinarkeologerna hittat ett krigsskepp från 1400-talet som tycks vara en unik pusselbit i vår förståelse för de moderna krigsfartygens utveckling. Vetenskapsradion Historia besöker utställningen om skeppet, och uppmärksammar också forskningen som problematiserar Norges nationella yra kring 17 maj. Programledare är Tobias Svanelid.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Just nu är solaktiviteten hög och på väg mot ett så kallat solfläcksmaximum. Exakt när det inträffar går inte att säga, men under sådana perioder brukar det varnas för solstormar som kan störa bland annat flygtrafik och elförsörjning. Ny forskning tyder på att de riktigt stora problemen inte alls behöver vara knutna till när solaktiviteten är som högst, när vi har ett maximum med solfläckar.
Stormar,flammor och fläckar med solforskaren Henrik Lundstedt (MP3)Stormar,flammor och fläckar med solforskaren Henrik Lundstedt (19 min) Torsdag 16 maj 2013 kl 12:00 (0 MB) Solen är inne i en särskilt aktiv fas just nu. En elvaårscykel närmar sig sin topp och antalet solfläckar är ovanligt många. Under sådana perioder brukar det varnas för solstormar som kan påverka flygtrafik, elsystem och satelliter. Men ny forskning visar att kopplingen mellan solfläckar och sådana störningar är överdriven. Supersolstormar som ställer till stora problem kan komma när som helst. Vetandets Värld har träffat solforskaren Henrik Lundstedt i Lund som arbetar med ett av jordens 14 regionala varningscentra för solväder.
- Vi har sett att de supersolstormar som ställer till riktigt stora problem kan komma när som helst under en solcykel, till och med när solfläcksaktiviteten är som lägst, säger han.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Förra året var det mayafolket förutsägelse om jordens undergång. I år kommer ett nytt hot, en supersolstorm. Vart 11:e år slungar solen ut extra mycket av så kallade solstormar.
Solstormar kan slå ut elnätSolstormar kan slå ut elnät (1:39) Emmelie Andersson, rymdvädersamordnare på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap om riskerna att viktiga sammhällsfunkrioner slås ut av solstormar. Reporter Örjan Holmberg P4 Västerbotten. Torsdag 24 januari 2013 kl 15:29 (Nyheter P4 Västerbotten)
Solstormar kan ställa till stora problem på jorden med bland annat kraftledningar och satellitsystem. Hur ser vår beredskap ut? Hur stora utbrott på solen klarar vårt teknikberoende samhälle?
Är vi redo? (MP3)Är vi redo? (19 min) Torsdag 19 april 2012 kl 12:10 (0 MB) Solstormar kan ställa till stora problem på jorden med bland annat kraftledningar och satellitsystem. Hur ser vår beredskap ut?
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Solvind är solens konstanta flöde av bland annat elektroner och protoner. Solen förlorar omkring en miljon ton massa per sekund på grund av det här flödet. Solvinden påverkar formen på jordens magnetfält och ger upphov till sken vid jordens poler. Solvinden styr även till stora delar rymdvädret, som i sin tur påverkar tekniska system på och kring jorden.
En koronamassutkastning sker när solens yta exploderar och ett moln av partiklar kastas ut i hög hastighet ut från solen och den ger en kraftigare solvind. När partiklarna når jordens magnetfält kan de orsaka en geomagnetisk storm, som ger kraftigare polarsken och kan störa radiokommunikationer och elnät.
Rymdteleskopet Kepler har problem, uppger den amerikansk rymdstyrelsen NASA. Rymdteleskopet har förlorat sin förmåga att styra och det kan innebära slutet för Kepler.
Vid University of Oregon har forskarna hittat en ny metod att skapa embryonala stamceller. Foto:AP
För första gången har forskare skapat mänskliga embryonala stamceller genom att transplantera cellkärnor. Metoden innebär att man plockar ut cellkärnan ur ett ägg och ersätter den med kärnan från en annan cell och den beskrivs som ett steg på väg mot skräddarsydda medicinska behandlingar. Det finns dock både etiska och praktiska invändningar.
Koffein stimulerar celldelning Koffein stimulerar celldelning (1:49) Ny metod för att skapa embryonala stamceller Torsdag 16 maj 2013 kl 06:00 (Vetenskap & miljö)
Att skola om celler i kroppen från en uppgift till en annan kan bli ett sätt att behandla sjukdomar som parkinson, alzheimer och stroke.
Omprogrammerade celler (MP3)Omprogrammerade celler (19 min) Måndag 13 maj 2013 kl 12:00 (0 MB) Att skola om celler i kroppen från en uppgift till en annan kan bli ett sätt att behandla sjukdomar som parkinson, alzheimer och stroke. För två år sedan kunde Malin Parmar vid Lunds universitet tillsammans med sin forskargrupp visa att det går att skola om mänskliga hudceller till hjärnceller utan att först backa dem till stamceller. Ett framsteg som ingen tidigare trodde var möjligt. Reporter Camilla widebeck.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Mattias Jägerskog från svenska Skjutsgruppen, en av arrangörerna för Ouisharefestivalen i Paris kring delandets ekonomi. I mitten Klotets programledare Marie-Louise Kristola och till höger Christian Villum från Open Knowledge Foundation. Foto: Sveriges Radio
Varför äga en bil om du kan dela med andra i en bilpool? Varför köpa en dyr klänning för en kväll när du kan låna? De senaste tio åren har en rörelse vuxit fram där privatpersoner delar både prylar, tjänster, upplevelser och kunskap med varandra, tack vare särskilda sidor på internet där den enes behov kan kopplas ihop med någon annans tillgångar. Följ med Klotet till Paris och möt forskare, entreprenörer och datahackare på Europas första Ouisharefestival.
Lyssna på senaste KlotetVetenskapsradion Klotet : Om att dela på allt - den tredje industriella revolutionen 20130515 13:35 (24 min) sänt: Onsdag 15 maj 2013 kl 13:35
Emmanuel Mignot. Foto: Annika Östman, Sveriges Radio
En av de främsta experterna på narkolepsi, Emmanuel Mignot, var livrädd när han skulle publicera misstankarna om ett eventuellt samband mellan vaccinet Pandemrix och narkolepsi. Problemet var att han inte hade tillräckliga bevis, men misstankar. I dagens Vetandets Värld berättar han bland annat om hur han handskades med det etiska problemet.
Narkolepsiexperten rädd att berätta om sina misstankar mot Pandemrix (MP3)Narkolepsiexperten rädd att berätta om sina misstankar mot Pandemrix (19 min) Onsdag 15 maj 2013 kl 12:00 (0 MB) En av de främsta experterna på narkolepsi Emmanuel Mignot var livrädd när han skulle publicera misstankarna om ett eventuellt samband mellan vaccinet Pandemrix och narkolepsi. Problemet var att han inte hade tillräckliga bevis, men misstankar. I dagens Vetandets Värld berättar han bland annat om hur han handskades med det etiska problemet. Reporter Annika Östman
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Hösten 2009 gjorde Arvid Afzelius Askendal som så många andra. Han tog sprutan mot svininfluensa. Men istället för att fortsätta vara frisk blev han sjuk i narkolepsi.
Livet efter vaccinet (MP3)Livet efter vaccinet (38 min) Söndag 12 maj 2013 kl 22:00 (0 MB) Hösten 2009 gjorde Arvid Afzelius Askendal som så många andra. Han tog sprutan mot svininfluensa. Men istället för att fortsätta vara frisk blev han sjuk i narkolepsi - en sjukdom han aldrig blir av med.
- Jag bara ångrar att jag tog den där dumma sprutan. Det har liksom förändrat mitt liv, säger 11-årige Arvid.
Följ med Arvid under dag och hör honom berätta hur det är att leva med sjukdomen. Hör när han får sina tabletter på morgonen, när han somnar i skolan och när han framkallar en kataplexi för att vi, som inte har narkolepsi, ska förstå hur det är.
En dokumentär av Rebecka Gyllin.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Sedan massvaccineringen mot svininfluensan för tre år sedan har många barn drabbats av narkolepsi. Nioårige Nemo Martinsson i Arvika är en av dem.
"Han har slutat skratta""Han har slutat skratta" (1:49) Helen Rör, mamma till nioårige Nemo Martinsson som drabbats av narkolepsi. Reporter Karin Jansson, P4 Värmland. Torsdag 16 februari 2012 kl 05:42 (Nyheter P4 Värmland)
Samma sändningar av vaccinet Pandemrix, som gavs för att förebygga svininfluensa, kan ligga bakom fall av narkolepsi. Nu ska läkemedelsverket göra en ny utredning.
"Liten pusselbit"Narkolepsi spåras till samma vaccinsändningar (2:02) Samma sändningar av vaccinet Pandemrix kan ligga bakom de fall av sjukdomen narkolepsi som rapporterats. Det visar nya siffror från Narkolepsiföreningen. Nu ska Läkemedelsverket göra en ny utredning, skriver Göteborgs-Posten i dag. Reporter: Daniel Velasco. Fredag 01 juni 2012 kl 05:00 (Ekot)
Nya forskningsrön från Kina tyder på att svininfluensa kan orsaka den neurologiska sjukdomen narkolepsi utan att man blivit vaccinerad.
Svininfluensa kan ge narkolepsiNya rön: Svininfluensa kan orsaka narkolepsi (1:04) Nya forskningsrön från Kina tyder på att svininfluensa kan orsaka den neurologiska sjukdomen narkolepsi utan att man blivit vaccinerad. Viruset H1N1 skulle i så fall kunna utlösa sjukdomen, som då inte beror på vaccinationen, vilket man tidigare trott. Medverkande: Ingemar Persson. Reporter: Anna Larsson. Måndag 22 augusti 2011 kl 23:12 (Ekot)
Flera tågbolag runt om i Europa har släppt på mycket av sin datainformation till allmänheten, för att till exempel privata mobilapptillverkare ska kunna utveckla smart information via telefonen. Det kan till exempel handla om hur många platser som finns kvar på ett tåg eller vad biljetterna kostar. Nu följer SJ efter och gör samma sak med början i höst.
"Gynnar kollektivtrafiken på sikt""Gynnar kollektivtrafiken på sikt" (1:41)
Flera tågbolag runt om i Europa har släppt på mycket av sin datainformation till allmänheten, det här för att tillexempel privata mobilapptillverkare ska kunna utveckla smart information via telefonen. Det kan tillexempel handla om hur många platser som finns kvar på ett tåg eller vad biljetterna kostar. Och nu följer SJ efter och gör samma sak med början i höst. Reporter Pelle Zettersten. Tisdag 14 maj 2013 kl 16:42 (Vetenskap & miljö)
Issmältningen från Grönland och Antarktisk kommer troligen att bli mindre än vad vissa forskare tidigare antagit. I en beräkning gjord av forskare från 24 olika institutioner blir höjningen av havsnivån mellan 16.5 och 69 centimeter under det här århundrandet.
En kvinna på en marknad i Lagos i Nigeria skalar en kassavarot för att göra mjöl. Forskare varnar nu för att virus som skadar den viktiga basfödan kassava i Afrika sprids, även till storproducenter av kassava som Nigeria. Foto Sunday Alamba
En sjukdom som drabbar den viktiga bruna långa rotfrukten kassava, som också kallas maniok, sprider sig nu över Afrika i en oroande fart, enligt forskare.
Virus angriper basföda i AfrikaVirus angriper basföda i Afrika (1:28) Maria Sjöqvist, Afrikakorrespondent Onsdag 15 maj 2013 kl 08:30 (Vetenskap & miljö)
Kassava, eller maniok, är ett livsviktigt baslivsmedel för miljarder människor, ungefär som potatis på våra breddgrader. Bengt Sjögren berättar i programmet Värt att veta om maniokens historia.
Manioken - den lates gröda (1986)Manioken - den lates gröda (1986) (13:17) Bengt Sjögren redogör för Maniokens, kassavans, historia i Värt att veta från 1986. Onsdag 13 mars 2013 kl 11:36 (SR Minnen)
Att plantera hjälpsamma svampar i jorden kan vara ett sätt att föda en snabbt ökande befolkning i fattiga länder. Fältförsök i Colombia på kassavarötter har visar lovande resultat. Skördarna ökade med 20 procent medan användningen av konstgödsel minskade med hälften.
Är du stressad, men har svårt att minska på arbetsbelastningen? Europeiska forskare kan ha ett tips för hur du ändå kan minska risken att drabbas av hjärtkärlsjukdomar.
Får man mobba en robot? Forskningen skapar nya etiska dílemman. Foto: Koji Sasahara, Scanpix
Ska framtidens människorobotar vara soldater och sexarbetare, eller lärare och sjukvårdare? Det är ett av de etiska vägval som väntar den snabbt växande robotindustrin. I USA satsas stora summor på drönare och andra militära robotar, i Japan ligger fokus mer på äldrevård och skola. Vetandets Värld har varit på en internationell robotkonferens i Japan där ledande forskare diskuterar etiska frågor i samspelet mellan robotar och människor.
Samspelet mellan robotar och människor (MP3)Samspelet mellan robotar och människor (19 min) Tisdag 14 maj 2013 kl 13:00 (0 MB) Ska framtidens människorobotar vara soldater och sexarbetare, eller lärare och sjukvårdare? Det är ett av de etiska vägval som väntar den snabbt växande robotindustrin. I USA satsar stora summor på drönare och andra militära robotar, i Japan ligger fokus mer på äldrevård och skola. Vetandets Värld har varit på en internationell robotkonferens i Japan där ledande forskare diskuterar etiska frågor i samspelet mellan robotar och människor. Reporter: Michael Stenberg, Jan Malmborg.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Möt Rodney Brooks, robotguru, som tagit fram den robot som finns i flest hem i världen idag, robotdammsugaren Roomba.
Specialutformade robotarRobotgurun Rodney Brooks (4:23) Rodney Brooks uppfann robotdammsugaren Roomba men har också skrivit flera böcker om robotar. Fredag 23 mars 2012 kl 15:27 (Kossornas planet)
Lyssna på när Folke Olhagen får en demonstration av Tekniska Högskolans maskin för konstgjort tal år 1953.
"Jo, jag mår bra"Talande robot. Tekniska Högskolans maskin för konstgjort tal. (27:30) Talande robot. Folke Olhagen får höra och se Tekniska Högskolans maskin för konstgjort tal.Från 1953. Måndag 16 januari 2012 kl 13:37 (SR Minnen)
Vi har i serien "De nya forskningsländerna" rapporterat om forskningsläget i det östafrikanska landet Uganda och nu kommer tecken som tyder på att regeringen där verkligen vill leva upp till sin ambition att stärka forskning och teknikutveckling.
Forskningscenter i UgandaForskningscenter i Uganda (1:15) Reporter Pelle Zettersten Måndag 13 maj 2013 kl 20:53 (Vetenskap & miljö)
Ugandas regering har nyligen publicerat en forskningspolicy där det tydligt slås fast att en satsning på vetenskap och teknikutveckling är en väg mot tillväxt och bättre välfärd.
Satsar på forskning och teknik (MP3)Satsar på forskning och teknik (19 min) Måndag 22 oktober 2012 kl 12:00 (0 MB) Efter år av politisk instabilitet har det Östafrikanska landet Uganda på relativt kort tid seglat upp som en offensiv forskningsnation. Regeringens nya forskningspolicy slår fast att en satsning på vetenskap och teknikutveckling är en väg mot ekonomisk tillväxt och bättre välfärd. Ugandas regering vill öka de statliga anslagen till 1% av BNP, men ledande forskare i landet hävdar att det ändå är för lite med tanke på Ugandas låga BNP. Flera av dem litar inte heller på att de höga ambitionerna i den nya policyn kommer att följas. Pelle Zetterstens reportage handlar om Ugandas väg mot ett forskningssamhälle där man kommit en bit, men har lång väg kvar.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Kokbananer är en av de viktigaste jordbruksgrödorna i Uganda. Genmodofiering är ett sätt att få fram livskraftiga bananer med särskilda egenskaper.
Genmodifierade kokbananer (MP3)Genmodifierade kokbananer (19 min) Torsdag 25 oktober 2012 kl 12:00 (0 MB) Kokbananer är en av de viktigaste jordbruksgrödorna i Uganda. En lyckad bananskörd är viktigt för livsmedelsförsörjningen i landet och därför satsas det stora resurser för att skydda växten mot bakterier och skadeinsekter. Genmodifiering är ett sätt att få fram livskraftiga bananer med särskilda egenskaper och Uganda är tillsammans med Australien de enda länder i världen som har försöksodlingar med GMO-bananer. Vetenskapsradions Pelle Zettersten tar med er till forskningsanläggningen i Uganda där försöken med GMO-bananerna är i full gång.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Vad blir det till middag idag? Blir det kött och bönor? Pasta med ketchup? Blommig falukorv? Eller kanske en tallrik rostade insekter? Yummy!
Pröva insektsdieten (MP3)Pröva insektsdieten (54 min) Tisdag 28 augusti 2012 kl 10:03 (0 MB) Vad blir det till middag idag? Blir det kött och bönor? Pasta med ketchup? Eller kanske en tallrik rostade insekter? I många delar av världen är insekter en naturlig del av kosthållningen, men inte här i väst. Åtminstone inte hittills, men nu ska det blir ändring på det. I våras kom den första insektskokboken. Författaren är en holländsk insektsforskare som menar att vi måste lära oss att tänka om. Insekter innehåller mycket protein men lite fett. Syrsor lär vara kalciumrika och termiter fulla av värdefullt järn. Dessutom skulle en insektsdiet kunna vara lösningen på framtida matkriser och klimatproblem. Dagens Kropp & Själ handlar om vad vi skulle vinna på att äta insekter och om varför många av oss ändå ryggar inför blotta tanken. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Nanne Grönvall testar att äta insekter, och pratar med Jacob Lundberg på FNs jordbruksorganisation.
Vi dukar upp till insektsbuffé!Vi dukar upp till insektsbuffé! Vågar Nanne smaka? (1:15) Nanne överraskar Anne-Lie och Fredrik Sjöberg med en massa härliga larver och syrsor i snacks-form! Nanne i P4, 4 maj 2012. Fredag 04 maj 2012 kl 14:14 (Nanne i P4)
Varför är insekter bra att äta?Varför skulle insekter kunna vara bra att äta? (2:41) En hollänsk forskare har precis gett ut en insektskokbok. Kanske är det just insekter som ska mätta alla jordens magar i framtiden. Jakob Lundberg på FN:s jordbruksorganisation berättar varför. Nanne i P4, 4 maj 2012 Fredag 04 maj 2012 kl 14:14 (Nanne i P4)
Depression är den vanligaste psykiska sjukdomen. Foto: Rafiq Maqbool/Scanpix.
Det går att fastställa om en person lider av en störning på den inre biologiska klockan genom att studera vävnad från donerade hjärnor. Detta kan innebära hopp för individer som lider av svåra depressioner.
Ny forskning kan ge hopp för Deprimerades klockor verkar inte fungera (1:19) Det går att fastställa om en person lider av en störning på den inre biologiska klockan genom att studera vävnad från donerade hjärnor. Detta kan innebära hopp för individer som lider av svåra depressioner. Tisdag 14 maj 2013 kl 06:51 (Vetenskap & miljö)
Mördaren Jack the Ripper, från en utställning i London. Hur många av tecknen från SvD-artikeln skulle han ha visat upp om han gripits? Foto: Scanpix.
Har du brett mellan tårna? Elektrostatiskt hår och små böjda fingrar? Ja då kan det vara dags att se upp. Det här är – berättade Svenska Dagbladet i veckan – några av tecknen på en psykopatisk mördare. Radioprogrammet Medierna tittar på det exemplet och vidgar perspektivet. Vetenskapen är samhällsaktuell som aldrig förr men klarar medierna av att rapportera om genombrotten som påverkar våra liv?
Klarar medierna beskriva vetenskapen? (MP3)Klarar medierna beskriva vetenskapen? (34 min) Lördag 11 maj 2013 kl 11:03 (0 MB) Har du brett mellan tårna? Elektrostatiskt hår? Små böjda fingrar? Då kan det vara dags att se upp - i alla fall om man får tro Svenska Dagbladet i veckan. Det kan vara tecken på att du är en psykopatisk mördare. Vi har granskat artikeln och lyfter blicken. Hur står det egentligen till med den svenska vetenskapsjournalistiken i en tid då just vetenskapsfrågorna är samhällsrelevanta och brännheta som aldrig förr.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Nej, jag blev inte glad när jag slog upp Svenska Dagbladet i lördags. Snarare var min spontana reaktion en känsla av att ha förflyttats till en allt annat än tilltalande hybrid av Agatha Christies 1930-tal och George Orwells 1984.
"Som hybrid av Christie och Orwell""Som en allt annat än tilltalande hybrid av Agatha Christie och George Orwell" (4:17) Krönika i vetenskaprsradions veckomagasin Fredag 10 maj 2013 kl 12:52 (Vetenskapsradions veckomagasin)
Alexandra Weilenmann, Beata Jungselius och Thomas Hillman har undersökt hur museibesökare använder mobiltelefon och sociala medier. Här poserar de vid ett populärt fotoobjekt på Naturhistoriska museet i Göteborg. Foto: Malin Avenius
Via tjänster som Instagram, Twitter och Facebook publicerar många museibesökare bilder och korta texter under tiden som de vandrar runt i utställningarna så att vänner och bekanta kan ta del av upplevelsen, och på så vis skapar många sin egen version av utställningen. Veckans Forum handlar om mobilapparna som kan förflytta dig genom tid och rum.
Appar, appar, appar... (MP3)Appar, appar, appar... (24 min) Måndag 13 maj 2013 kl 13:35 (0 MB) Om hur sociala medier förändrar museibesöken och om nya mobilappar. Med Urban Björstadius.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Appen Dr. Maombi är tänkt att användas på landsbygden i Tanzania.
För bättre sjukvård i TanzaniaApp som kan förbättra sjukvården i Tanzania (5:34) Robotdräkter skulle kunna vara ett sätt att förbättra sjukvården här i Sverige, men på landsbygden i Tanzania kämpar sjukvården med andra frågor. Jesper Gantelius, Nima Jokilaakso och Alissa Lorentz håller tillsammans på att utveckla hälsoappen Dr. Maombi. Fredag 01 mars 2013 kl 13:37 (Tekniksafari )
Ingen katt ska längre behöva vara sysslolös. Nu finns en app för din katt!
Katten Divo älskar läsplattanKatten Divo älskar läsplattan (3:40) Jag hälsar på den bengaliska katten Divo hemma hos hans ägare i Uppsala. Och Divo gillar verkligen att spela spel på min läsplatta! Fredag 01 mars 2013 kl 13:17 (Tekniksafari )
Det här är ljudspelaren på sverigesradio.se. Just nu spelas ingenting. Klicka på en ljudlänk så startar den. Du kan göra spelaren mindre genom att klicka på knappen Min radio.
Om du har frågor om eller synpunkter på Sveriges radios webbradio kan du höra av dig till webmaster@sverigesradio.se
Högerklicka på tidsaxeln och välj ”Dela ut till aktuell tidpunkt” så får du en länk som startar ljudet på en visst plats i ljudet. Detta fungerar bara på ljudklipp, inte direktsändningar
Ljudklippet startas på det antal sekunder som du har valt. Den du delar till kan även spola tillbaka till början av ljudklippet och lyssna på hela klippet.