Sebastian Kirppu i skogen vid Peckaberget. Foto: Lena Näslund

Morgonens fältreporter Anneli Megner Arn undersökte en ö innanför Ljusterö i Stockholms skärgård. Där har skarvarna häckat under sommaren och lämnat träden vitbetsade av spillning. Karin Strandfager som är biolog och miljöhandläggare på Skärgårdsstiftelsen och Gunnar Hjertstrand som är tillsynsman på samma stiftelse, berättade om skarven. Vi fick bland annat veta att havsörnen hjälper till att hålla nere skarvstammen och att skarvarna faktiskt kan fungera som små reningsverk - när de äter fisk i Östersjön och bajsar på land hjälper de till att minska övergödningen.

Och så följde vi med föreningen Skydda skogen till en skog i Värmland. Skydda skogen har samlat in närmare 7000 namnunderskrifter från forskare och allmänhet i ett upprop som kräver att mer skog måste skyddas från avverkning för att bevara den biologiska mångfalden. Skydda skogen hittade viktiga signalarter i skogsområden som ska avverkas. Vi ringde upp Linda Eriksson, skoglig expert på branchorganisationen Skogsindustrierna för att få hennes syn på avverkningarna.

Vi besökte också en ö i Bottenviken. Genom att studera vilka arter som har lyckats etablera sig på ön hoppas forskarna kunna lära sig mer om hur bra växter och djur är på att sprida sig även i skogslandskapet och på stora åkermarker.

Dessutom svarade botanisten Lennart Engstrand på frågor om svampar och växter.

Veckans kråkvinkel var signerad författaren Fredrik Sjöberg.

Programledare var Elin Lemel.

Det gungade under fötterna på morgonens fältreporter Joacim Lindwall när han gav sig ut på Lomsmuren, en högmosse i Gästrikland, tillsammans med Andreas Vedman som är biolog på länsstyrelsen i Gävleborg. De borrade sig ner 6000 år tillbaka i tiden genom vitmossan som konserverats i den syrefria marken. Andreas Vedman berättade bland annat att vitmossa kan absorbera upp till tio gånger sin egen vikt i vatten och så visade han olika vitmossearter, ljung, rosling och flera halvgräs. Hässjestavar på Lapplandsmyr. Foto: Thomas Öberg

Thomas Öberg gav röst åt de gamla hässjorna i en myr i Lappland.

Väddnätfjäril. Foto: Lena Näslund Och så besökte vi ett av Sveriges största blekeområden - en rest av det gamla Gotland, före de stora utdikningarna. Hejnum Kallgate ligger i närheten av Slite och med sitt tunna jordlager på en kalkplatta kan bara tuffingar växa där. Varje vår svämmas området över innan vattnet sakta letar sig ut i Östersjön. Här finns mängder av orkidéer som flugblomster och honungsblomster och spännande insekter som den ovanliga väddnätfjärilen som också var svaret på förra veckans naturfråga.

Vi ringde också upp Gunilla Hultman som blev alldeles fascinerad av de unga tornfalkar Gunilla och Robert Hultman fick sällskap på sommarstället. Foto: Robert Hultman som gjorde henne sällskap på gården i Jämtland i sommar. Och så berättade Hjördis Lundmark från mykologiska föreningen om svampfärgning och den svampbotaniska veckan i Borgsjö i Medelpad som börjar den 22 augusti.

Dessutom bjöd vi på kornknarrens säregna läte i juninatten.

Programledare var Elin Lemel.

Den 14 augusti sändes Naturmorgon från Talvatisskogen i Jokkmokk, en skog som nyligen skyddats till, som det verkar, allas belåtenhet. Så konfliktfritt är det inte i alla skogar med höga naturvärden i Norrbotten.

Vi möter forskaren Karin Beland-Lindahl som har studerat konflikterna runt skogsskyddet och skogsbiologen Mats Karström som förra året fick ArtDatabakens pris för sitt arbete med att hitta värdefulla skogar.

Naturbevakaren Peter Segerström har en fot i skogen och den andra på fjället och funderar över balansen mellan de olika rovdjuren. Vad händer med järven om rennäringen får minska antalet lodjur så mycket de vill? En järv i Järvzoo. Lyssnarfoto: Sölve Nygren. Besoarantiloper, black buck, foto Lasse Willén

I det fjärde och sista reportaget i sommarens Indienserie besöker vi ett avlägset område - nationalparken Velavadár, mest känd för sina svartantiloper, besoarantiloper. I reportaget kallas dessa black buck, vilket direktöversätts till svartbock på svenska men svartantilop eller besoarantilop är alltså den korrekta översättningen. Vi hörde också Frida Rosengren, mossforskare, berätta om mossor vid en bäck i Skåne för Naturmorgons Elin Lemel.

Programledare var Lena Näslund.

Brunfläckig pärlemorfjäril. Foto: Lena Näslund Naturmorgon firade Ängens Dag. I många år har Naturskyddsföreningen skött ängar på olika håll i landet. Lena Näslund laddade upp inför helgens slåtter tillsammans med Göran Esbjörnsson, Eva Gustavsson och Gun-Britt Vålberg från Norrköpingskretsen. De har restaurerat och slagit ängarna vid Nybygget i snart tjugo års tid. Vi berättade om blåvingar och pärlemorfjärilar som gynnas av slåttern och så blev det en snabblektion i att slå med lie. 

Spökträdet och "flame of the forest" - tredje avsnittet av Naturmorgons Indienserie handlade om tropiska träd. Vi besökte salträdslövsalarna vid floden Banjar, som utgör en del av gränsen till nationalparken Kanha i centrala Indien. Spökträd. Foto: Lasse Willén Parakiterna trivs i "Flame of the forest". Foto: Lasse Willén

Manshöga örter imponerade i en Stormhattslund i ryska Karelen i Jenny Berntson Djurvalls reportage.

Parasiter i talgoxholken berättade Jan-Åke Nilsson, zooekolog på Lunds universitet om. Han gav också möjliga förklaringar till att den svartvita flugsnapparen minskar i antal i flera delar av Sverige.

Pilgrimsfalken var svaret på förra veckans Naturfråga. I omkring 40 år har ornitologer över hela landet arbetat med att försöka rädda pilgrimsfalken. Det är ett jobb som har nått ganska stora framgångar. Ändå är det lång väg kvar innan vi har lika många häckande pilgrimsfalkar som för hundra år sedan. En viktig del av arbetet är att följa de falkungar som i dag kläcks i våra bergsbranter. Lasse Willén följde med två eldsjälar, Sture Orrhult och Kent Nilsson, från Dalsland när de skulle ut och ringmärka pilgrimsfalksungar.

Större gaffelsvans. Foto: Anders Jerker Dahlin. Vi har fått en hel del insektsfrågor till programmet sedan sist. Här svarar Dave Karlsson som är entomolog på Naturhistoriska riksmuseet på några av dem:Lyssnarnas insektsfrågor

Programledare var Elin Lemel.

För 10 000 år sen fanns lejonet över hela Afrika, i större delen av hela Eurasien, i Nordamerika, och en bra bit ner i Sydamerika. Det var helt enkelt världens mest spridda däggdjur! För 2000 år sen försvann de från Europa. I Afrika är det numera svårt att hitta ett vilt lejon utanför nationalparkerna. Och i hela Asien finns det bara kvar på en enda plats - Girskogen i västra Indien. Lasse Willén reste dit för att försöka hitta det och med sig hade han naturguiden Rajat Pal Singh.

Fältreporter Lena Näslund hittade vi vid Sörmlandskusten. Tillsammans med Jan Sjöstedt tittade hon efter apollofjäril och lyssnade efter trumgräshoppor. Apollofjärilen var så gott som försvunnnen från landet. Nu är den tillbaka! Den är en av våra största dagfjärilar, vacker och giftig. Lena och Jan tittade också i den nya fälthandboken för gräshoppor: Gräshoppor i Sverige, som är utgiven av Stockholms entomologiska förening. Och så svarade de på några lyssnarfrågor om insekter.

Dessutom pratade vi med Görgen Göransson, biolog på Linnéuniversitet i Kalmar om igelkottar. På frågan om man får flytta på igelkottfamiljen som bor farligt till svarade Görgen att igelkottar är frilysta och inte får flyttas. Han berättade också grävlingen är bra på att bända upp och äta igelkottar. Själva gillar igelkottarna proteinrik mat som köttfärs, lever och kattmat - om man vill mata dem.

Programledare var Jenny Berntson Djurvall.