Naturfrågan - varje vecka
Sätt dina naturkunskaper på prov och svara på Naturfrågan
Skicka ditt svar till naturmorgon@sverigesradio.se eller använd formuläret längst ner i högerspalten. Om du har tur kan du vinna något av våra fina priser.
Överflödande men hotad vildmark
Naturmorgon besöker Amazonas
Amazonas är världens största regnskog med en yta som är tolv gånger större än hela Sverige. Inget annat område i världen kan uppvisa en lika stor mångfald av både växter och djur. Man räknar med att där finns 40.000 kända örter, träd och andra växter.
Regnskogen rymmer också 800 däggdjursarter, 1.500 olika slags fåglar och 3.000 fiskarter. Antalet insekter är näst intill omöjligt att avgöra, men det finns skattningar som uppgår till många miljoner arter!
Stora delar av detta naturparadis och dess urinvånare är i dag hotade av skogsskövling, vägbyggen, gruvnäring och uppodling. De senaste decennierna har Brasilien förlorat regnskog som motsvarar mer än halva Sveriges yta. Det finns många organisationer som protester mot exploateringen trots att det ingalunda är riskfritt att vara miljöaktivist i Brasilien.
Men att besöka regnskogen är fortfarande ett äventyr utan like. Naturmorgons Lasse Willén har rest från den sägenomspunna miljonstaden Manaus uppströms den enorma Amazonasfloden i allt mindre flodarmar på jakt efter tukaner, sengångare, jättenäckrosor och farliga vattendjur.
Tutankhamun och dyngbaggarnas helighet
I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow över alla djur som fanns i Tutankhamuns gravkammare. Tutankhamun var farao i Egypten för över 3000 år sen, och är mest känd för att hans grav hittades nästan intakt på 1920-talet. Graven innehöll en enorm konstskatt, varav delar replikerats och ställts ut i Malmö. Att besöka utställningen påminde lite om att gå på safari, fast i en över 3000 år gammal natur.
Drakarna i Pindosbergen
Högt uppe i Greklands berg ligger Drakólimni, Draksjön. Den har fått sitt namn efter den vattensalamander som lever i den lilla vattensamlingen. Med svart rygg, orangea ögon och skarpt brandgul buk liknar den verkligen ett sagodjur.
Sjön ligger i en karg miljö på över 2000 meters höjd, och man kan tycka att det är anmärkningsvärt att det över huvud taget finns amfibier på en sådan plats. Hjalmar Dahm fick dock se inte bara bergvattensalamandern, utan också en grönfläckig padda när han besökte området. I Naturmorgon hör du mer om hans vandring tillsammans med den grekiske agronomen och groddjursskådaren Antónis Kyriakópoulus.
Läs mer Drakarna i Pindosbergen
Granar i Nytebodaskogen
Denna vecka tittar vi närmare på ett av våra absolut vanligaste träd - Granen. Sedan istiden har granen undan för undan koloniserat Sverige, och numera har den enorm betydelse för såväl ekologi som ekonomi.
Granar och granskog utnyttjas flitigt, vi människor använder den till både lägereldar och pappersmassa. Korsnäbbar och ekorrar äter gärna frön, och blodriskorna flätar samman sitt mycel med granens rötter för att få socker.
Men granen utgör också livsmiljö för en mängd småkryp, allt från diskreta växtsteklar till skalbaggar som betraktas som allvarliga skadegörare inom skogsbruket. Tillsammans med insektsexperten och skogsvetaren Gunnar Isacsson besöker vi Nytebodaskogen i norra Skåne, ett område där granbarkborren har satt tydliga spår. Fältreporter är Erik Kohlström.
Pindosbergens drakar och
Gran i Gudruns spår
Högt uppe i de grekiska Pindosbergen ligger Draksjön. Där, i den karga och dimmiga miljön, lever sotsvarta varelser med eldröda bukar. Det handlar om salamandrar, närmare bestämt bergvattensalamandern Mesotriton alpestris. Vår reporter Hjalmar Dahm besökte sjön tillsammans med den grekiske agronomen och amfibieskådaren Antónis Kyriakópoulos.
När stormen Gudrun drog fram över sydsverige fällde orkanvindarna massor av träd. Bland annat drabbades Nytebodaskogen i nordöstra Skåne. De mäktiga gamla granar som föll lämnade luckor efter sig, luckor som nu är föremål för en stenhård kamp mellan unga barr- och lövträd. Tillgången på död ved i området drog också till sig insekter, bland annat den ökända granbarkborren (Ips typographus).
Fältreporter Erik Kohlström ägnar sig denna lördagmorgon åt granen och dess ekologi, tillsammans med Gunnar Isacsson från Skogsstyrelsen.
I veckans kråkvinkel besöker Lisa Henkow Tutankhamons grav, som just nu ställs ut i Malmö. Gravföremålen vittnar om en enorm biologisk mångfald, allt från kobror till dyngbaggar till krokodiler finns avbildade i reliefer och ornamentik. Men hör den också till det förflutna?
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Hur ser vildsvin i mörkret?
När Tomas Rosenmüller löptränar om natten händer det att han stöter på djur. Rådjurens ögon reflekterar ljuset från pannlampan, men det gör inte vildsvinens. Hur kommer det sig? Fungerar deras ögon på ett annat sätt? Susanne Åkesson svarar.
Vi sänder direkt från tropikerna:
Våra experter svarar på det mesta
Ja, närmare bestämt sänder vi Naturmorgon från det tropiska växthuset i Lunds Botaniska trädgård! Som vanligt besvaras lyssnarnas frågor av vår ytterst kompetenta expertpanel:
Naturpanelen
Susanne Åkesson, professor i zoologi vid Lunds universitet. Susanne kan svara på de flesta frågor som gäller djur, och hennes specialområde är fåglarnas flyttning.
Lennart Engstrand, botanist och tidigare föreståndare för botaniska trädgården i Lund. En berest veteran, kunnig i såväl växternas biologi som deras användningsområden.
Dave Karlsson, insektsexpert och chef för Station Linné på Öland. Som panelens småkrypsexpert kan Dave svara på frågor som rör allt från fjärilslarver till spindelnät till getingbon.
Bland annat kunde vi höra Lars Mattsson rapportera direkt från Zambia. Han har upplevt termiternas svärmning, som nästan påminner om en snöstorm. Men varför uppträder de i sådana mängder? Och hur kommer det sig att de dras till ljus? Dave Karlsson svarar.
Det handlade också om vildsvin. Tomas Rosenmüller brukar löpträna i skogen om natten. Ibland ser han rådjurens ögon glänsa i pannlampans sken, men vildsvinens ögon lyser inte. Vad beror det på? Fungerar deras ögon annorlunda? Susanne Åkesson berättar mer.
Att vilda djur angriper människor är ovanligt, men det händer. Margareta Andersson råkade ut för ett aggressivt rådjur, och Naturpanelens Lennart Engstrand har varit med om en liknande episod. En svampplockningstur avbröts när en råbock började stångas och sparka. Susanne Åkesson berättar mer.
Apropå termiter handlade det också om Eukalyptus. Det australiensiska instrumentet Didgeridoo tillverkas ofta av en eukalyptusstam som urholkats av just termiter. Dan Lidman kom förbi växthuset med sitt instrument.
Bilder till lyssnarfrågorna hittar du här: Frågebilder till Naturpanelen 12/1
Åsa-Lisa Linnman i Skimraskogen
Växter skvallrar om bortglömd sjö
Den 5 januari mötte vi konstnären Åsa-Lisa Linnman som berättade om sitt förhållande till Skimraskogen. En sörmländsk skog som hjälpt henne under
svåra perioder i livet, och som hon i sin tur räddat undan avverkning. I Skimraskogen har hon lärt sig att känna igen sällsynta arter som berättar om skogens tillstånd. Åsa-Lisa har också hittat föremål som avslöjar skogens historia - och så har hon målat där, bland mycket annat gröngölingen här nedan. Lyssna på ett avsnitt ur programmet:
Vi letade också efter Fatburssjön, en sjö som en gång i tiden låg mitt på Södermalm i Stockholm. Nu är den försvunnen sedan längre, men mitt bland asfalterade gator och stenlagda trottoarer kan man fortfarande hitta spår efter den. Åtminstone om man har ögonen med sig, vilket stadsbotanisten Per-Sigurd Lindberg har!
Veckans kråkvinkel kom från Erik Kohlström, och handlade om monsterklassikern Hajen. Men vem är egentligen det riktiga monstret i sammanhanget?
Ni som lyssnade på Naturmorgon förra lördagen minns kanske att det helt överraskande dök upp en skadad kattuggla i studion! Hur har det gått för den?
Och på tal om ugglor - det dräller av hökugglor i södra Sverige just nu. Vi har träffat en av dem.
Programledare är Lasse Willén.
Färska nyårslöften och
fladdermössens sjukhus
Ett brutet finger är ödesdigert för en fladdermus. Fältreporter Anneli Megner Arn besöker den enda plats i Sverige där vilda fladdermöss som råkar vakna mitt i vintern eller fått hål i flyghuden får hjälp att återfå hälsan och komma tillbaka till naturen. Fladdermöss är som små hundar till sättet, väldigt sociala djur berättar Anneli som har med sig biologen och fladdermuskännaren Tom Arnbom på Värmdö nära Stockholm.
Maria Westerberg plockar pinnar och visdomsord ur mossan i de värmlandska skogarna. Hon är konstnär och hennes verk förmedlar kärlek till skogens alla livsformer och magi. Men hon känner också förvivlan över kalhyggen, vägrar att förstå att det ska vara nödvändigt att göra så med naturen - hör henne i Jenny Berntson Djurvalls reportage.
Eremitkräftan var rätt svar på förra veckans tävlingsfråga. Här berättar Emma Nohrén på Havets Hus i Lysekil mer om det spännande djuret.
Fet, mossig och insnöad? I veckans Kråkvinkel ser vår krönikör Tina-Marie Qwiberg tillbaka på det gångna året och utfärdar nyårslöften inför det nya.
Läs mer Färska nyårslöften och fladdermössens sjukhus
Pyssel för vilda vänner
och insekter i vinterklump
Insektsskådning är kanske inget vi förknippar med vintern, men biologen Mats Karström i Voullerim har ett säkert ställe. Han tar med Naturmorgons Thomas Öberg in under en bro över Pullisbäcken i Jokkmokktrakten. De går genom den djupa snön, Mats klättrar in under bron. Och i ficklampans sken framträder... Ja det får vi veta på lördag!
Fältreporter Erik Kohlström ska såga, borra och pyssla för bin, fåglar och andra vilda vänner. Nu är det perfekt att sno ihop ett bibatteri eller en trädkryparholk. Även fiskar kan behöva lite hjälp, Erik har tips.
Kan en örn lyfta ett barn? Den senaste veckan har en sensationell film cirkulerat i olika medier. Men Lasse Willén kan avslöja att det är en fejkad film.
Vårt fjärde adventsljus i Naturmorgon blir en underlig liten mossa, lysmossan som växer i mörka grottor. Botanisten Lennart engstrand berättar om "drakguld".
Veckans kråkvinkel är signerad Zinat Pirzadeh handlar om hur blåbär en period spelade en avgörande roll i hennes liv - och tacksamhet över naturens givmildhet.
Hur nappar det i årets bokflod?
Naturmorgons redaktion, samlas för att tipsa om naturböcker. Fokus ligger på årets utgivning, som spänner från bärfisar och humlor till ekosystemtjänster och herbarium för barn.
Årets gäst är barnboksförfattaren och illustratören Sarah Sheppard, som fått mycket uppmärksamhet för sina nyskapande böcker om dinosaurier för barn. Sarah har lovat berätta om en av de bästa naturböcker hon läst, nämligen Tidernas fisk av Samantha Weinberg. Den handlar om kvastfeningen, en fisk som troddes vara utdöd sedan miljoner år, men som plötsligt halades upp på däcket till ett fiskefartyg.
Vi tar upp allt från storslagna satsningar som Nationalnyckeln och Fåglarna i Sverige, till katthistorier och betraktelser vid vatten.
Listan över titlar hittar du här: Boklista 2012
Vi låter också evolutionen tända det tredje glimmande ljuset i vår adventsljusstake - denna gång handlar det om krill. Dessa små kräftdjur finns i oerhörda mängder, och utgör en viktig födoresusrs för både valar och fiskar. Och dessutom lyser de!
Vi rekommenderar också Rutgers Universitys fantastiska hemsida om krill Krill
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Vintern är här - dags att sätta
hela Naturpanelen på det hala!
Antingen du älskar snö, vinter och lagom mycket kyla, eller hatar allt det där - så är det ändå ganska mysigt att så här års krypa in i det ombonade ide som utgörs av det tropiska växthuset i Botaniska trädgården vid Lunds universitet.
För nu samlas den där igen, Naturpanelen. Naturmorgons expertpanel som består av Susanne Åkesson, professor och zooekolog på universitetet; Lennart Engstrand, botanist och tidigare föreståndare för trädgården; och småkrypsspecialisten Dave Karlsson, forskare och chef för Station Linné på Öland.
Bland annat hör vi om ett märkligt daggkåpeblad, med mycket regelbundna hål. Lennart Engstrand förklarar att en larv har ätit på det hopvecklade bladet, enligt samma princip som när man klipper tårtpapper.
Eva Fredrikssons fråga gällde både däggdjur och småfåglar:
När Elisabet Hedman renoverade ett timmerhus i Dalarna hittade hon och maken underliga kokonger. Dave Karlsson berättar mer:
Såvitt vi kan minnas har denna expertpanel knappast gått bet på någon fråga under alla år. Men testa den gärna! Skicka dina kluriga frågor, märkliga fynd eller bilder till
naturmorgon@sr.se
Naturmorgon, 359 30 Växjö
SMS 722 50 (skriv först P1/natur/ och därefter din fråga, namn och telefonnummer)
Skicka gärna med en bild, en illustration eller ett fynd av något slag. Naturpanelen älskar det! Klicka här för att se frågebilderna!
Du kan också ringa direkt till programmet. Numret är då 046-2227737.
Stormsvalor och Död mans hand
trivs i det kalla decembermörkret
Vinter i havet är temat för veckans fältreporter som finns på Havets Hus i Lysekil. Det mesta går lite trögare, algerna blir fula. Men vissa arter blommar upp - som nakensnäckor och läderkorallen Död mans hand. Det berättar biologen Emma Nohrén.Vi träffar också havsforskaren Matz Berggren som ägnat mycket tid åt att studera legendaren Axel Jägerschiölds inventeringar i Västerhavet på 1930-talet.
Trollfågeln - så kallades den förr. En fågel vid norska kusten, som kommer in från
havet först i augusti för att börja häcka i branterna i mörkret. Vid adventstid blir ungarna flygfärdiga. Thomas Öberg har följt med fågelforskaren Karl-Birger Strann till den norska ön Senja, 30 mil norr om polcirkeln. Målet var att fånga de märkliga stormsvalorna för att ringmärka dem.
Fågelinfluensan - minns ni den? Även om många tycks ha glömt bort den sprids fortfarande smitta runt världen med hjälp av flyttande fåglar - ända till Antarktis. En grupp svenska forskare har just kommit hem från en expedition dit, där man bl a samlat in fågelspillning. Men veterinären Lotta Berg tittade på annat också!
Djur är mycket renligare än vad många tror. Ja, en god hygien är t o m livsviktigt för dem. Lena Liljeborg berättar.
Kråkvinkeln svarar denna vecka Lisa Henkow för.
Kan man bli av med oönskade möss genom att helt enkelt bära dem tillräckligt långt från huset? En lyssnare undrar - och får svar från Yngve Wakk som har försökt.
Programledare är Lasse Willén.
En värld av sex
Varför kopplar trollsländor ihop sig till ett hjärta? Varför samlas tjädrarna till stora ritualer om vårarna, och varför är vissa fjärilars näsor dubbelt så långa som huvudet? Det handlar förstås om sex.
Behovet av att få föra sina gener vidare är en viktig faktor i evolutionen. Det ligger bakom våghalsiga beteenden, spektakulära prydnader och arters uppgång och fall. I Naturmorgon den 24:e november utforskar vi fortplantningens fascinerande värld.
Vi tar bland annat upp den centrala frågan: Varför ha sex över huvud taget? Varför offra så mycket energi på att producera ägg och spermier och attrahera en partner när man kan dela sig i stället? Vi frågar evolutionsbiologen Göran Arnqvist.
Både naturprogram och forskning fastnar ofta i traditionella könsroller när man beskriver fortplantning. Enligt Malin Ah King, zoolog och genusforskare, riskerar vi att missa viktig kunskap om vi inte är medvetna om våra egna förutfattade meningar.
Sex är ju ett sätt att skapa nytt liv, men för vissa arter kan själva parningen leda till döden. Ett exempel är bönsyrsan:
Hos dovhjorten är spelet innan sexakten en stor ansträngning, så stor att hanen riskerar att duka under när vintern kommer.
Men det är inte alla djur som dör när de inte längre är fruktsamma. Hos späckhuggare kan honorna bli mycket gamla, och utan dessa matriarker fungerar inte flockarna. Marinbiologen Anna Bisther berättar mer.
Vi tar också en titt på några sexuella utmaningar. Hur parar man sig till exempel när man sitter fast på en klippa? Hur undviker igelkottar att sticka sig på varandra, och hur får man sig en partner i djuphavet:
Falsk marknadsföring stod i fokus för veckans gåta. Flugblomstrets blomma ser nämligen ut som en villig stekelhona, och stekelhanar går ständigt på bluffen.
Dessutom berättar vi om mört-sex, änders könsorgan och onanerande ekorrar.
I studion: Jenny Berntson Djurvall och Erik Kohlström.