Veckans Vetenskapsradion Forum ägnas åt mobilappar, de små datorprogrammen i våra smartphones som exempelvis låter oss hålla kontakt och dela med oss av våra mobilbilder via sociala medier. Malin Avenius träffar forskarna Beata Jungselius, Thomas Hillman och Alexandra Weilenmann som berättar om hur de sociala medierna har fått oss att ändra beteende när vi till exempel går på museer. Via tjänster som Instagram, Twitter och Facebook publicerar många museibesökare bilder och korta texter under tiden som de vandrar runt i utställningarna så att vänner och bekanta kan ta del av upplevelsen, och på så vis skapar många sin egen version av utställningen.

Dessutom recenserar Tobias Svanelid och Urban Björstadius apparna Årets dagar från Nordiska museet, Kringla från Riksantikvarieämbetet, Sthlm bilder från Stockholmskällan och Stockholms stad och Tatuera dig från Sjöhistoriska

Programledare är Urban Björstadius.

Hunden anses vara människans första husdjur, och genom historien har hundarna hjälpt oss med allt från att vakta boskap och delta vid jakt till att dra slädar och skydda mot faror. Idag skaffar vi oss oftast husdjur för sällskapets skull, och för många människor är husdjuren enormt viktiga – hunden, katten, papegojan eller marsvinet är individer som ägarna utvecklar nära och kärleksfulla relationer till. Sociologen David Redmalm forskar om relationen mellan människor och deras husdjur, och i dagens program berättar han om hundägaren som blev vegan, om ormägaren som fascinerades av reptilhjärnan och om mannen som åt upp sina fåglar.

Programledare är Urban Björstadius.

Frågan om hur vi ska hushålla med världens sinande vattenresurser fick ny aktualitet i förra veckan. Dagens Industri publicerade då en artikel där livsmedelsföretaget Nestlés ordförande påstods ha sagt att vatten inte är en mänsklig rättighet utan tvärtom borde privatiseras, vilket gav upphov till ett ramaskri bland användarna på sociala medier som Facebook och Twitter. Problemet var bara att uttalandet härstammade från en film från 2005 där han sa att det vatten som vi dricker och använder för matlagning och personlig hygien, alltså ungefär 1,5% av vattenförbrukningen, visst är en mänsklig rättighet, men att resterande 98,5% måste värderas bättre för att vi ska kunna komma tillrätta med slöseriet med denna jordens viktigaste råvara. Så hur ligger det till egentligen, behöver vi sätta bättre prislappar på vårt vatten? Är det kanske inte en mänsklig rättighet att kunna fylla poolen om man bor i ökenstaden Las Vegas? Vi hör vattenexperten Gustaf Olsson, professor vid Lunds universitet och författare till den nya boken Water and Energy - threats and opportunities.

Från 1840-talet och ett sekel framåt så utvandrade över en miljon människor från Sverige till Amerika. Den svenska emigrationen utvecklades till ett nationellt trauma, särskilt efter den stora emigrationsvågen efter 1900. Då var det nämligen inte längre svält och missväxt som fick människor att söka lyckan på andra sidan Atlanten, istället var det missnöje med olika politiska, ekonomiska och sociala orättvisor som drev utvandrarna. Det här skedde just under en period då nationsbyggandet och skapandet av en nationell identitet pågick som bäst, nationalkänslan fick sig en rejäl törn och emigranterna sågs ofta som förrädare som svek nationen. Svenska filmmakare var inte sena att haka på. I olika filmer om hemvändande svenska emigranter skildras dessa i inte särskilt smickrande bilder. Det säger Ann-Kristin Wallengren, professor i filmvetenskap vid Lunds universitet och författare till den nya boken Välkommen hem Mr Swanson.

Programledare är Urban Björstadius.

Kriminalförfattaren Kristina Ohlsson skriver helst sina böcker hemma i vardagsrummet. Hon säger att hon är otroligt passionerad när hon skriver, ofta blir det tio till femton boksidor per dag och hon avslutar gärna ett bokprojekt på sex veckor. Efter det lägger hon ifrån sig manuset ett tag och först därefter börjar hon redigera och ändra i det hon skrivit.

Just skrivprocesser har en historia av att vara nästan mystifierade – författare ska gärna skriva under gudomlig inspiration eller under stor vånda. Det odlas också många myter om hur skrivprocessen ser ut, något som till stor del beror på att så få faktiskt har undersökt den. Till skillnad från läsprocessen, hur det går till när vi läser och tolkar texter, finns det ytterst lite forskning om skrivandet. Forskarna har dock allt mer börjat intressera sig för hur det går till när vi författar texter, och Vetenskapsradion Forum begav sig till Lund där bland andra lingvisterna Victoria Johansson och Åsa Wengelin och kognitionsvetaren Roger Johansson forskar om skrivprocessen.

Programledare är Urban Björstadius.

Globalt är självmord idag den tredje vanligaste dödsorsaken för unga människor under 25 år. Nästan 1 miljon människor tar sitt liv varje år, en siffra som väntas öka till 1,5 miljoner döda år 2020.

Svenska medier brukar oftast inte rapportera om självmord eftersom det anses kunna utlösa nya självmord. Fenomenet kallas för Werthereffekten efter Goethes roman Den unge Werthers lidande från 1744. Huvudpersonen i boken begår självmord genom att skjuta sig, vilket fick många unga män att ta livet av sig på samma sätt. Efter att Internet kom har dock publiceringsbesluten blivit betydligt svårare – informationen om vad som hänt letar sig förr eller senare ändå ut på nätet. Det berättar Irina Halling som är kvalitetsredaktör på Expressen.

I förra veckan hölls ett internationellt forskarsymposium om medier och självmord vid Institutionen för mediestudier vid Stockholm universitet. Michael Westerlund, som själv bland annat forskar om så kallade självmordssajter på Nätet, var den som arrangerade symposiet.

Vi hör också Jane Pirkis, professor vid University of Melbourne i Australien, som har arbetat med att utarbeta riktlinjer för hur medier bör rapportera om självmord, och det handlar exempelvis om att inte beskriva hur någon begått självmord eller att glorifiera självmord.

I en pågående studie som presenterades under symposiet undersöker Steven Stack, professor vid Wayne State University i USA, sambandet mellan självmordsförsök och självmordsfilmer. I studien visar det sig att ju fler filmer människor har sett där huvudpersonen begår självmord, desto större sannolikhet är det att de själva har försökt att begå självmord.

I Japan ökade självmorden under 1990-talet, något som anses bero på en ekonomisk nedgång i landet. Samtidigt dök ett nytt fenomen upp – ungdomar som träffades på nätet och bestämde sig för att begå självmord tillsammans. Chikako Ozawa-de Silva vid Emory University i USA forskar om de här så kallade självmordspakterna.

Men Internet bjuder förstås också på andra sidor. Ett exempel som presenterades på symposiet var Självmordsupplysningen, och Carl von Essen berättar om sajtens arbete med att förebygga självmord.

Programledare är Urban Björstadius.