Savatone inkrel o MP pesko kongress
Po agor khadale kurkerso khiden pe le manush anda e Miljöpartia pe pesko bershesko kongresso, aj khado bersh khiden pe von ando Västerås. Kharing le 250 ledamöter site aven po than, aj site vorbin pa la partiaki politika aj vi te arakhen jek nevo partiako programo. Aj vi si te formulin jek ”grön arbetslinje” khaj si pa khodo ke site avel le manushenge dinno te shaj kheren buchi, aj ke sital sakoneske dinno te avel les vaj la fritid. Sital kasavo kongresso kaj vazdasa intregi pushimata phenel o Anders Wallner kaj si la Miljöpartiaki partisekreterare.
Ginav maj but Savatone inkrel o MP pesko kongress
O stato kaj arakline sila 20-bershengirako
La policia avilas jekh pevno atveto katar le rättsläkarna, thaj sikadjilas ke le statoske kotora so sas arakline krujal ando Boden si o stato katar e 20-bershengi phenel o Per Hartman anda Norrbottenspolisen ando TT. Jekh murs si huchildo ke pindjaradoj kharing kado mudaripe.
Shaj thaj sar e sociala medier te paroven e romani kultura
Kobor shaj avdive e "sociala medier" o facebook te paroven e romani kultura. Sar shaj te parovolpe e romani kultura? O radio romano gelo te puchelpe kotar e roma sar von dikhen pe sociala medier, so si positivno thaj so si negativno.
Narkomanonge shavoren naj dosta zutipe
Naj varesosko specialno zutipe kharing le ternimata aj shavora kaske deja vaj dada len zutipe anda peske addikciake problemura, aj khado sikhavel jek nevo rodipe khaj o Sveriges Kommuner och Landsting kherdas, maskar le manush khaj si missbrukare. Feri jek anda shtar shavora len zutipe phenel e Gunborg Brännström khaj si o projektsherutno anda SKL.
Ginav maj but Narkomanonge shavoren naj dosta zutipe
Hans Caldaras ando Göteborgs stadsmuseum pe savatone o 25 maj
O Hans Caldaras si jek artisto opral pa 45 bersh aj si te avel ando Göteborgo kado savato. O Göteborgs museum si te inkeren lengo romano exibitsia kon jek cafee programmo kaj si te penel o Hans Caldaras pa le rom aj vi si te djilabel. Ando amaro intervjuo lesa katka tele shaj ashunen sar vo phenel sostar aj sar vo biril inke te avel jek artisto aj activisto e romenge pala 45 bersh.
Shaj chi avla slobodo te randaves tu khana trades matora
Ande khado scenario pachav ke but zhene pindjaren pe, ke khana traden matora, vaj vorbin pa talefono vaj kheren sms:a vaj pe le socialni medji skirin aj khado vazdel o riziko te kerdjol jek accidento pe 23 razura phennel o Jon stenbeck informations chef anda motormännen.
Ginav maj but Shaj chi avla slobodo te randaves tu khana trades matora
The lelpe ande neve anava andi almenacka si pharo
Duj trin djes kodoleske khaj duj neve anava shutaspe pase pasa svedicko anaveski lista. Pe lista pe savo ando Svedo le manushen anavesko djes si. The patjivilpe le anveske djesa si jekh purani tradicia ando Svedo. De savale anaven den jekh djes ? Sture Allén, ledamoto ando Svedicko akademin, sas le khetanimasa the lel angle anava (den svenska namnlängden)
Läs mer The lelpe ande neve anava andi almenacka si pharo
Roditori vorbij pa situacia ando Stockholmo
E Tove Pettersson si jek roditororia kaj o stockholms universitet voj studulias sar si e relatzia mashkar e politcia aj e ternimata ando diffrentni förorter karing stockholmo aj vi sar kerde e politsa lengo butchi pe kadala lokalno tana.
Voj penel ke o aljaripe katar le ternimata karing e politcia si komplex aj si pala lengo experiansa so len sile kon e politcia aj vi pala e experiansa so si kavren kon e politcia aj vi sar si e situatsia ando samhället ando generallno.
Ginav maj but Roditori vorbij pa situacia ando Stockholmo
ERRC-European Roma Rights Center keren milajeski shkola
Anda Ungria si jek organisatsia savo si akardo European Roma Rights Centre von de but bersh keren jek milajesko shkola e romane chavorenge. Amenge avilo kado interesno te janas so si kado shkola so von keren aj kon shaj avel kaj kado shkola.
Ginav maj but ERRC-European Roma Rights Center keren milajeski shkola
E situatsia ando Husby inkerelpe aj o rom o Robin phenel pa e situatsia
Aratchi ariate pale lape o pabarimata ando Husby aj vi o marimata mashkar e politcia aj e terne rakle. Aratchi sas karing le 250 aj 300 jene kaj sas amime ando kadala kravalloria so sas ando Husby. Djese aratchi inkerelas e organisatcia Megafon jek presskonferansa kaj von denas atvetoria pe sostar jal kado situatzia so si ando Husby kadal duj ultimo djesa.
Ginav maj but E situatsia ando Husby inkerelpe aj o rom o Robin phenel pa e situatsia