Förra veckan debuterade Hedi Slimane (1968–) som chefsdesigner för det franska modehuset Yves Saint Laurent. Förväntningarna var höga och förvirringen stor. Var det ett steg framåt? Eller var det bakåt? Och vad menar han med att döpa om modehuset? Att stryka namnet ”Yves” och bara ha kvar ”Saint Laurent”? Och var det verkligen så smart att kasta dynga på recensenter, via twitter? I veckans STIL synar vi en av modevärldens största, och hemligaste, stjärnor närmare i sömmarna.

Knappar kan tillverkas av både plast och ädelstenar och vara både dekorativa och politiskt laddade. Och så är de praktiska, förstås. Idag är de så självklara att vi knappast (förlåt) ens tänker på dem, men självklart har även knappar en lång historia. Den berättar vi mer om i veckans avsnitt av STIL.

Att kunna välja plagg i vilken färgsättning som helst är något vi idag betraktar som lika självklart som att vi har tillgång till el, vatten i kranen, toaletter och telefoner. Men att enkelt och billigt kunna färgsätta textilier var faktiskt också en innovation som revolutionerade världen och förändrade våra liv. I veckans STIL berättar vi mer om hur den syntetiska färgen tog världen med storm.

Det franska märket Chloé firar nu i höst 60-årsjubileum. Men vad står det egentligen för? Vem startade det 1952, och varför? Bakom det välbekanta namnet finns förstås en historia som sträcker sig långt längre tillbaka än till modeskapare som Stella McCartney och Phoebe Philo och produkter som den omtalade Paddingtonväskan. Den som orsakade lätt hysteri 2005. I veckans STIL berättar vi om bakgrunden till märket.

Kejsarinnan Eugénie av Frankrike (1826-1920) var en lika tidig som tung trendsättare inom modet. Tack vare hennes stöd av det sprillans nya modehuset Worth i Paris – öppnat 1858 av Charles Fredrick Worth – började modevärlden förändras. Huset Worth blev en sorts mall för hur framtida modehus – och dess designer – kommit att arbeta, och prissätta. För hela världen tittade på vad hon bar för kläder – och tog efter. Det fanns inte en butik med fingret på trendpulsen som inte hade hennes porträtt i fönstret.

Kvalitet inom modet, finns det? Denna vecka vrider och vänder STIL på begreppet för att se vad människor i modebranschen laddar ordet kvalitet med. Vi har bland annat besökt Stockholms modevecka, eller Mercedez Benz Fashion Week som den korrekta benämningen är, och talat med modeskapare och besökare om de vet vad de egentligen har på sig – bomull, elastan, polyester, lycra?

Utan Porfirio Rubirosa ( 1909-1965) skulle vi inte ha någon James Bond. Jo, kanske. Men frågan är om någon annan man förkroppsligat fenomenet playboy mer och bättre än just Rubirosa. Under 1940- och 50-talet var han så pass omtalad för sin utsvävande livsstil och sin eleganta look att han i pressen kort och gott kallades för ”Rubi”. Det räckte. Män ville gärna umgås med honom och – ja, det ville kvinnor också. Han gifte sig stenrikt, flera gånger. Porfirio Rubirosa ansågs kort sagt vara en avundsvärd man med föredömliga egenskaper ifråga om stil, etikett och socialt snille.

Christian Dior ( 1905-1957) ställde 1947 till med en skräll som gav genklang länge, och långt utanför modevärlden. Hans debutkollektion blev kallad för ”The New Look” och Dior blev ett namn som plötsligt blev synonymt med Paris, flärd och lyx och en nytändning av det franska modet. Ingen annan modeskapare har, varken förr eller senare, lyckats få ett lika stort och brett genomslag så snabbt. I veckans STIL reser vi till hans barndomshem i Granville i Normandie för att se vad som formade honom, och varför.