Hur Sverige ska ställas om när nu biltoppen är nådd? Debatt i Klotet mellan infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (m) och språkröret Åsa Romson (mp).

Bilåkandet i rika industriländer minskar. Det säger forskare som undersökt transportstatistik och som döpt fenomenet till "peak car". Statistik visar att sen 2004 så minskar antalet kilometer som vi reser med bil i storstäder i västvärlden. Nu menar hållbarhetsforskare att stadsplanerare måste räkna med minskat resande när de planerar framtidens städer.

– Är det moraliskt rätt att skjuta av alla djur av en art så här, mårdhunden borde ju verkligen blinka rött på Artdatabankens rödlista nu, undrar Klotet?
– Om det är moraliskt är en ganska svår fråga. I det här fallet så är det ju exempel på en art som får stor påverkan på arter som vi är vana att se i den svenska naturen och det tycker vi från politisk utgångspunkt inte är rätt och därför bedriver man det här utrotningsprojektet för att bli av med den här arten, svarar Johan Bodegård som är chef för Artdatabanken.

Artdatabanken samlar in uppgifter om alla utrotningshotade arter i Sverige bland annat. Bodegårds kollegor vid Sveriges Lantbruksuniversitet deltar i att utrota mårdhunden från svensk mark.

Till Nya Zeeland kom människan för omkring 1000 år sen. Med följde råttor och hundar och det blev starten för en ekologisk katastrof. Den unika floran och faunan på Nya Zeeland har aldrig anpassats för att betas av däggdjur eller jagas av rovdjur. Idag hotas tusentals arter av utrotning och metoderna för att rädda det som räddas kan är kontroversiella. Naturmorgons reporter Jenny Berntson Djurvall försökte sig på en promenad i en kiviskog tillsammas med naturvårdaren Steve Deverell.

På Nya Zeeland hotas landets nationalsymbol kiwifågeln att utrotas av nykomna rovdjur. För att rädda de unika inhemska arterna sprider myndigheterna gift från helikopter, men gifterna dödar urskiljningslöst och skadar även tamdjur. Nya Zeeländska forskare försöker därför få fram metoder som bara slår mot till exempel klätterpungdjuret possum och gör dem sterila istället för att döda dem.

Mårdhunden har blivit till en plåga för bärplockare i stora delar av Europa, det här för att den kan bära på den fruktade rävens dvärgbandmask som via bär kan smitta människor. Dessutom har det här hunddjuret som egentligen hör hemma i Asien förändrat ekosystemet där den har etablerat sig. Det här för att den äter upp i princip alla groddjur som kommer i dess väg. Sverige har ännu inte fått in några stora mängder av mårdhund och Sveriges lantbruksuniversitet jobbar tillsammans med Jägareförbundet för att förhindra spridningen. Och den metod man använder handlar inte om att skjuta alla man ser eller sprida ut gift som man gör på andra håll i världen där man fått in oönskade djur, nej här använder man sig av ett raffinerat system där mårdhundarna själva hjälper till att spåra upp fler mårdhundar. Klotet följde med när mårdhundsprojektets  personal letade efter mårdhund i trakterna kring Kalix.

Förra årets kalla vinter och det vinterväder vi har nu kan ha förhindrat fler mårdhundar från att ha tagit sig in i norra Sverige. Biologen PA Åhlén som leder mårdhundsprojektet som syftar till att utrota arten i Sverige hoppas vintervädret håller i sig eftersom milda vintrar ökar risken för att fler mårdhundar tar sig in i landet via Finland.

Mårdhunden är ett rovdjur som ställer till stora problem i naturen genom att tillexempel äta upp alla groddjur som kommer i dess väg, den är dessutom en stor smittbärare av rabies.

– Jag hörde för ett tag sen att Vattenfall var tvungna att släppa förbi en massa vatten i sina magasin för att de inte kunde använda det på något sätt. Tänk om man kunde ta till vara den här elektriciteten som är nästan gratis och spara energin i form av koldioxidneutrala bränslen med hjälp av bränsleceller. Men den forskningen finns inte i Sverige i samma omfattning som i Danmark där det är större nätverk och samarbete mellan industri och universitet, säger Peter Blennow. Han är en av alla svenska bränslecellsforskare på Risölaboratoriet på Danmarks Tekniska universitet och pendlar från Skåne till Roskilde dagligen.

Danska Middelfart på Fyn har vunnit flera priser för sitt arbete med renovering och energieffektivisering. Ett arbete som tagit två år att implementera och som enligt planerna ska minska kommunens energianvändning med minst tjugo procent. Vinsterna från energibesparingen används samtidigt till att renovera eftersatta fastigheter.

-- It's a win-win situation

säger kommunens klimatchef, Morten Westergaard som tror att vi inom några år kommer att få se många liknande projekt inom EU.

Christian Stenqvist, forskare på Lunds universitet har kartlagt olika energieffektiviseringstjänster inom EU anser att en så kallad EPC  (Energy Performance Contracting) som Middelfart använt sig av är ett av flera viktiga verktyg för att få fart på energieffektiviseringen i Europa. Han uppskattar att om alla kommuner skulle göra som i Middelfart skulle man kunna sänka Europas koldioxidutsläpp med 10-15 %.

– Det kan lösas på olika sätt, men den här typen av exempel som finns i Danmark, men också mycket i Sverige, visar ju att det finns ett behov av att få hjälp med de här sakerna.

Christian Stenqvist förklarar också varför han menar att Danmarks mål om en energieffektivisering på 4% till 2020 är mycket ambitiösare än det svenska, som handlar om att minska energiintensitet med 20% till samma årtal, vilket förmodligen inte alls blir en reel minskning.

– Nej, prognosen för Sveriges energitillförsel pekar på en ökad energianvändning till 2020.

I Naturvårdsverkets rapport Potentiellt Miljöskadliga Subventioner  kan man se att staten under ett år kan ge så mycket som 50 miljarder kronor i olika bidrag och skatterabatter till verksamheter som kan skada miljön. Det är ungefär lika mycket som hela statens budget till forskning och utbildning. Miljöminister Lena Ek håller med om att det handlar om stora summor, men menar ändå att Sveriges subventioner är förhållandevis små:

– Ja, det är stora summor. Ändå så är det ju i Sverige väldigt lite jämfört med de kolberoende länderna där det är gigantiska belopp.

– Man skulle kunna tycka att det här var självklart, men tittar man globalt så gömmer ju stater sådana här subventioner på de mest oväntade ställen. Så det här är ett långt och svårt arbete som kommer att ta många, många år. Men det blir aldrig klart om man inte börjar någonstans, och det här är väl början då.

Ett av sju amerikanska hushåll är så fattiga att de inte alltid har mat på bordet, och  23 miljoner amerikaner bor i vad amerikanska jordbruksdepartemenet valt att kalla matöknar. Men det finns också ett folkligt uppror mot ohälsan. I städer över hela USA återuppstår nu små lokala jordbruk, och fattiga amerikaner vill ta tillbaka makten över vad de stoppar i sig. 

10 procent av USA består av matöknar. Det betyder att över 23 miljoner amerikaner har långt till nyttig mat, men ofta desto närmre till spritaffärer och snabbmatskedjor. Det amerikanska jordbruksdepartementet har kartlagt matöknarna i USA som en del av en informationskampanj mot ohälsa och barnfetma.