I takt med att vi fiskar ut den vilda fisken i våra vatten så ökar efterfrågan på odlad fisk. I ett ökenland som Israel går det inte att ha öppna dammar där vattnet tillåts avdunsta. Där odlar man istället fisk inomhus och man jobbar hårt med att få ner energi- och vattenförbrukningen.

Många sjöar i Norrland som används som vattenmagasin för vattenkraften har utarmats på näring. Det här drabbar fisken, speciellt rödingen som blivit mindre och mindre i storlek och dessutom minskat i antal, det visar en studie från Uppsala universitet. Men genom att tillsätta en liten mängd näring kan man få fisken att både växa i storlek och bli fler till antalet, det säger Göran Milbrink, professor i zooekologi vid Uppsala universitet som jobbat med metoden under många år.

– Först måste vi bara slå fast att all intensiv djurproduktion har miljöproblem, den saken är klar. Men fisken har kanske en av de bästa potentialerna att bli grön.

Det säger Anders Kiessling, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet som forskar om fiskodling.

Han delar upp miljöpåverkan i tre delar: före odling, under odling och efter odling, och enligt Kiessling är problemen i början av produktionskedjan störst:

– Vi kan inte fortsätta med husdjursproduktion som använder människomat som foder. Det håller inte och det är ett av våra viktigaste forskningsområden.

Lyckas man bara lösa foderfrågan så tror han att fiskodling kan att bli en viktig matproduktion som inte tar bördig mark i anspråk, inte förbrukar stora mängder färskvatten och som dessutom kan bidra till framtida matsäkerhet.

Fiskbestånden i närheten av vattenkraftverk i Norrland återhämtar sig inte med tiden. Fiskarna blir istället mindre och färre till antalet ju längre tiden går efter att ett vattendrag har reglerats. Det visar en omfattande studie från Uppsala universitet där man studerat fiskarten röding under en lång tid.

I Europa har de flesta kolkraftverk redan infört rening som tar bort det mesta av kvicksilver och svavel och kvävedioxid ur kolröken. Men först nu har USA och Kanada beslutat införa liknande krav - som ska börja gälla om två år.

Det är inte bara kvicksilver som släpps ut i dåligt renad rök från kolkraftverk. Även svavel- och kvävedioxider, tungmetaller, sot och olika partiklar förekommer.

Karin Sjöberg, expert på luftföroreningar IVL  svenska miljöinstitutet har en lång lista på hälsoeffekter av kolrök.

– Flera av de här ämnena ökar besvären för människor med astma, de försämrar lungfunktionen. Partiklar har ju andra effekter också som hjärt- kärlsjukdomar. Sedan när det gäller tungmetaller så kan de påverka nervsystemet, njurar, hjärta. Och en del andra luftföroreningar, organiska ämnen, kan ge upphov till cancer.

Mikael Höök är kolforskare på Uppsala universitet säger att kolbrytning kan lämna mycket olika spår i naturen, när kolfyndigheterna en dag är utvunna och det är dags att återställa marken.

– En del länder har ju väldigt strikta lagar, en del länder har inte speciellt mycket lagstiftning alls. Det kan göras jättebra och det kan göras jättedåligt.

I sydöstra Tyskland driver svenska Vattenfall flera kolgruvor och kolkraftverk som starkt påverkar både miljö och människor. Förutom att kolkraftverken släpper ut stora mängder koldioxid som spär på växthuseffekten så är det en verksamhet som påtagligt påverkar landskapet  med dagbrott som breder ut sig flera kvadratkilometer.

Allt fler länder inför regler för att minska hälso- och miljöfarliga utsläpp från kolkraftverk. EU har redan gjort det och nyligen också USA, Kanada och Kina. Men världen missar hälften av alla kolutsläpp genom att inte ställa reningskrav på koleldning i hushåll och mindre industrier. Det hävdar forskare vid en pågående vetenskaplig FN-konferens i Norge.

Koldioxidavskiljning och lagring (CCS) är en lovordad teknik för att ta hand om koldioxidutsläppen ifrån fossila förbränningsanläggningar, speciellt kolkraftverk. Men trots att tekniken bevisligen fungerar så finns det idag bara fyra storskaliga anläggningar i världen. Förutom att det är mycket kostsamt att avskilja och lagra koldioxiden så finns det också ett folkligt och politiskt motstånd mot detta i bland annat Tyskland. Vattenfalls satsning på en större demonstrationsanläggning i östra Tyskland har därför lagts i malpåse, men det ser även mörkt ut för flera andra projekt i Europa.

Klotet granskar kolet de närmaste veckorna - jordens mest använda bränsle som står för 28 % av koldioxidutsläppen. Kol är billigt och finns så att det räcker i mer än 100 år framöver enligt de flesta beräkningarna. USA har världens största kolreserver och där talar industri och politiker gärna om "Clean coal" - rent kol utan klimatutsläpp. Lösningen heter Carbon capture and storage, CCS, som alltså betyder avskiljning och lagring av koldioxid. Men ännu finns bara ett stort CCS-projekt i drift i Nordamerika, och intill borrhålen i Kanada finns oroliga boende som är rädda att gasen ska läcka upp.

För att kunna stoppa den globala uppvärmningen vid två grader krävs en storskalig satsning på sk. CCS-teknik, alltså att avskilja och lagra koldioxid från kraftverk som eldas med fossila bränslen. Det hävdar det Internationella energiorganet IEA i sin senaste rapport (pdf) . Mer än 2000 stora CCS-anläggningar måste byggas de närmaste decennierna, idag finns det bara 4. I Nordamerika används tekniken dessutom främst för att få upp ännu mer olja.

Samtidigt som världens länder samlas på klimattoppmöten och diskuterar utsläppshandel, koldioxidskatter och gemensamma mål för att sänka de globala växthusgasutsläppen betalar länderna ut enorma summor i ekonomiskt stöd till produktion och konsumtion av olja, kol och gas. Enligt internationella energiorganet IEA (pdf) var summan 2010 uppe i 409 miljarder dollar eller sex gånger så mycket som satsas på förnyelsebara energikällor. Nu höjs alltfler röster nationellt och på internationell nivå inom bla EU, FN och G-20 för att de offentliga subventionerna måste bort.

– De är dyra att upprätthålla för såväl stater som skattebetalare och konsumenter. Dessutom ökar de utsläppen av växthusgaser.

Det säger Helen Mountford på OECD (pdf) som räknat ut att om G-20 länderna tog bort alla sina fossilsubventioner, skulle det kunna minska de globala växthusgasutsläppen med tio procent till 2050.