Jakten på olja har fått Kanada att storsatsa på utvinning ur sina enorma reserver av så kallad oljesand, trots att det leder till betydligt högre klimatutsläpp än traditionell råolja. Nu visar dessutom forskare för första gången att cancerframkallande ämnen från brytningen läckt ut i sjöar nära oljesandsindustrin.

Utöver stora ingrepp i landskapet och utsläpp av olika föroreningar till naturen är oljan från oljesanden också en riktigt klimatvärsting. Stefan Henningsson, klimatexpert på Världsnaturfonden förklarar varför:

– I och med att man pressar ner ånga eller naturgas långt ner i marken för att få upp den här oljan så använder du väldigt mycket mer energi.

-- Det finns ett mått som kallas Energy Returned On Energy Invested (EROEI) , alltså hur mycket energi du måste tillföra för att få ut energi. Och jämfört med vanlig olja så är det sex gånger mer energi som måste in för att få ut samma mängd olja, jämfört med olja från Saudiarabien eller Norge.

Många har frågat oss om vi redan idag kan tanka bensin som gjorts av olja utvunnen ur oljesand. Enligt Gröna Bilister som granskat frågan är svaret nej.

– Vi har huvudsakligen bensin och diesel gjord på rysk olja, en del från Algeriet och en del från andra ställen. Men ingenting från oljeskiffer eller tjärsand än så länge, svarar Mattias Goldamann, talesman för Gröna Bilister.

Vad skulle det innebära om vi fick det på svenska mackar då?

-- Klimatmässigt skulle det innebära att en snål, miljöklassad bil plötsligt har utsläpp i klass med den värsta monstersuvven. Samtidigt som man då blir medskyldig till enorma miljöingrepp där man får fram de här oljevarianterna.

Priset på uran stiger och konkurrensen om kärnkraftsbränslet väntas öka. En majoritet i danska folketinget säger nu ja till uranbrytning på Grönland, och även Grönlands parlament verkar positiva. I Finland bryts redan uran och även i Sverige letar internationella bolag efter uran sedan flera år tillbaka. Men är vi redo att ladda svenska kärnkraftverk med inhemskt bränsle? Debatt i Klotet.

I Sverige letas det för fullt efter uran av ett tiotal bolag och som reportarna Magdalena Martinsson och Marthina Stäpel rapporterat så kan en ansökan om att öppna urangruva nu vara på gång. Efter provborrningar har ett kanadensiskt företag tagit sina första steg mot en ansökan om uranbrytning i lilla Oviken i Jämtland. Samtidigt visar en enkätundersökning som Sveriges Radio gjort att det politiska motståndet är massivt i berörda kommuner. Frågan har ställts till ledande kommunalråd i de 110 kommuner där det finns undersökningstillstånd för just uran eller andra metaller. Och 70 procent av kommunalråden säger blankt nej till uranbrytning (7 procent svarar JA och 23 % Vet ej).

I Finland står vad som kommer att bli hela Europas största fabrik för uranutvinning precis i startgroparna.
– Givetvis när det finns en sådan här fyndighet så borde den ju också utnyttjas, anser Leif Rosenback som är teknisk direktör på Talvivaaragruvan i Finland.

Vad sägs om att utvinna vatten direkt ur luftens fuktighet, på samma sätt som ökenlevande skalbaggar gör? Eller att använda ostronets recept mot igenkalkning, istället för kemikalier i våra vattenledningar. Det är några exempel på hur vi människor försöker efterlikna funktioner och fenomen som prövats bland djur och växter under många miljoner och som kallas biomimicry (eller biomimetik).

Här i Sverige har studenter kunnat läsa biomimikrykurser både på Konstfack och arkitektskolor de senaste åren. Men det är i USA som fältet är som allra störst, mycket tack den amerikanska biologen Janine Benyus som Klotet träffat.

Det Östafrikanska landet Kenya skriker efter energi och storsatsar på geotermisk energi ifrån underjorden. Den ekonomiska utvecklingen i landet går bra och både privatpersoner och industrier kräver mer energi för att slippa importera dyrbar olja ifrån utlandet. Dessutom har vattenkraften i landet blivit allt mer opålitlig på grund av minskande regn.

Kenya producerar redan idag 13% av elektriciteten via geotermiska kraftverk men nu storsatsar den kenyanska staten på att mångdubbla produktionen.

Kenya storsatsar på så kallad geotermisk energi, alltså energi ur värmen i jordens inre, och landet är först i världen med att utveckla små mobila kraftverk för det här. En fördel med de små anläggningarna är att de kan börja producera elektricitet betydligt snabbare jämfört med stora kraftverk som tar långt tid att bygga upp.

Island har den högsta energikonsumtionen per invånare i världen, men de hör också till de länder som producerar mest förnybar energi. Det gör de bland annat genom att ta tillvara på den heta ånga och det varma vattnet som finns under jorden i den minst sagt vulkaniskt aktiva berggrunden. Kotet har besökt Island och det största geotermiska kraftverket på ön.

Även i Sverige använder vi mycket geoenergi. Då handlar det mest om att utnyttjade den solvärme som lagras upp till 400 meter ner i jorden. Dit hör till exempel bergvärmebrunnar som borras till enskilda villor. Men det finns också större anläggningar där man kan göra om berget till lagringsstation, en sorts batteri för att lagra solenergi. Vi åkte till bostadsrättsföreningen Anneberg i Danderyds kommun, för att titta närmare på en världsunik anläggning.

I Sverige har redan hundratusentals villaägare installerat bergvärme för uppvärmning. Men med ny teknik skulle kilometerdjupa borrhål kunna ge förnyelsebar elektricitet även när vattnet inte når kokpunkten. Den nya tekniken testas i flera länder i pilotanläggningar och ett svenskt företag planerar också ett geotermiskt kraftvärmeverk.

Alltfler länder i Afrika förbjuder försäljning och användning av plastpåsar. Nu senast var det Mauretanien där tunna plastpåsar i naturen är ett stort problem för boskap som äter plasten och blir sjuka. Sveriges Radios afrikakorrespondent Maria Sjöqvist berättar att det numer gäller att ha koll på sina påsar när man reser runt på kontinenten.