Veckans sändning
Inledning Klotet 22/5
Inledning Klotet 22/5 (0:31)
Onsdag 22 maj 2013 kl 15:21 (Klotet)
Reportage resistenta ogräs USA
Reportage resistenta ogräs USA (13:10)
Onsdag 22 maj 2013 kl 15:21 (Klotet)
Samtal Sundström/Cederberg om GMO
Samtal Sundström/Cederberg om GMO (10:47)
Onsdag 22 maj 2013 kl 15:21 (Klotet)
Vetenskapsradion granskar GMO
Lyssna på Klotet från vår egen världskarta
Allt om vetenskap och miljö på samma sida
Påverkar människans koldioxidutsläpp verkligen klimatet?
-
Fler miljöprogram på SR
- Klimatfeber
- Miljölarm
- Naturmorgon
- Vetenskapsradion
- Klimatkritiken i fokus
- Kossornas planet
Rätt använda plastpåsar ger mindre miljöpåverkan än både papper och tyg.
I Sverige ses inte plastpåsar som något stort miljöproblem eftersom vi är relativt bra på att slänga dem på rätt ställe: i återvinningen eller för att använda som soppåsar, så att de bränns upp i sopförbränningen, berättar Sanna Due Sjöström, handläggare på Naturvårdsverket.
– Vi har en ganska väl fungerande avfallshantering. Av allt skräp vi ser i skog och mark och på gator och torg är bara ungefär en procent plastpåsar.
Plastpåsar av polyeten som hamnar i naturen bryts inte ner, utan finfördelas i allt mindre bitar och kan tillslut tas upp av djur och människor. Men även om det syns en tendens till ökad nedskräpning även i Sverige, är det alltså ett relativt litet problem i vårt land.
– Vi samlar ju in plastpåsarna, använder dem kanske för att bära hem maten i. Sedan slänger vi våra sopor i dem och utnyttjar energin.
(Tillägg 17/1. Sanna Due Sjöström vill göra följande rättelse: Det finns inga exakta mätningar av vilken andel av nedskräpningen som utgörs av just plastpåsar. På land är det ett mycket ovanligt skräp. Håll Sverige rent gör skräpmätningar, den från 2011 finns här (pdf) Det brukar vara fimpar som dominerar nedskräpningen)
Läs mer Rätt använda plastpåsar ger mindre miljöpåverkan än både papper och tyg.
Kolkraft bidrog till rekorddålig luft i Peking
Som av en händelse har Peking den här veckan drabbats av extrema luftföroreningar från bland annat kolkraftverk. Mätvärdena i Peking gick över 900 mikrogram per kubikmeter på en skala där Världshälsoorganisationens gränsvärde är 25 mgr.
I en hemgjord musikvideo av den anonyme sångare Walker visas överfulla barnkliniker och knappt synliga landmärken som Himmelska fridens port medan sångaren sjunger
"Jag ropar i den tjocka dimman, jag andas där, jag lever där och jag dör i den tjocka dimman"
Små förhoppningar om att fasa ut kvicksilver i pågående FN-förhandlingar
Just nu pågår FNs femte förhandlingsrunda om att fasa ut kvicksilver på en mängd områden. Förhoppningen är att ha en färdig konvention på fredag som sedan alla länder kan skriva under. Nina Cromnier, generaldirektör på Kemikalieinspektionen är en av de svenska förhandlarna på plats i Genève.
-- Kvicksilverutsläpp från kolkraft är en av de absolut svåraste frågorna att lösa här. Men det som finns med i diskussionerna är att eventuellt ha regler så att man måste använda bästa möjliga teknik för nya anläggningar, och någon form av åtgärder för existerande anläggningar.
Nina Cromnier tror däremot inte att förhandlarna kommer att få igenom ett förbud mot kvicksilveramalgam.
Plastlagningar fungerar även i u-länder
Lena Sahlberg är tandläkare i Uppsala och har lagat tänder på fattiga bybor i Indien med moderna plastalternativ istället, trots mycket enkla förhållanden. Hon håller inte med den internationella tandläkarfederationen FDI, att det blir för dyrt att sluta med amalgam, inte om man räknar med kostnaden för att ta hand om kvicksilverutsläppen också.
Läs mer Plastlagningar fungerar även i u-länder
Guldutvinning orsakar kvicksilverutsläpp
Just nu pågår det internationella FN mötet i Genève om stoppa användningen och utsläppen av kvicksilver i världen. Det är det sista mötet av fem och ambitionen från FN:s miljöorgan UNEP, som leder mötet är att få fram en konvention där det i detalj framgår hur kvicksilvret ska fasas ut. Men starka lobbygrupper håller emot och menar att det blir för dyrt och komplicerat att ta bort kvicksilvret. Det gäller tillexempel att installera reningsutrustning på kolkraftverk eller att sluta använda kvicksilveramalgam för att laga tänder - detta för att det är starkt kopplat till småskalig guldutvinning.
Läs mer Guldutvinning orsakar kvicksilverutsläpp
FN vill hejda spridningen av kvicksilver
Den här veckan ska det avgöras om användning av kvicksilver ska kunna stoppas i världen, det på ett stort FN-möte i Genève. En av knäckfrågorna handlar om att sluta använda kvicksilveramalgam för att laga tänder. Motståndare till ett förbud mot amalgam är världsorganisationen för tandläkare, FDI.
Texten uppdaterad 13:58
Läs mer FN vill hejda spridningen av kvicksilver
Ekonomer oense om klimatkostnad
Igår rapporterade vetenskapsradion att en internationell forskargrupp kommit fram till att de ekonomiska kostnaderna av klimatförändringarna inte blir så dramatiska och att det därför är viktigare att satsa på fattigdomsbekämpning istället. Men professor Thomas Sterner som deltar i FNs klimatpanel IPCCs kommande rapport, håller inte med.
Läs mer Ekonomer oense om klimatkostnad
Med Toolpool och Streetbank kan du dela på prylar och minska resursslöseri
Varför köpa en egen borrmaskin om du kan låna en av grannen?
Varför flyga till mormor i Göteborg om du kan samåka med någon som kör samma sträcka ensam i bilen?
Varför lägga en stor del av din reskassa på opersonliga hotellrum om du kan bo gratis hemma hos nya vänner?
Collaborative Consumption (gemensam konsumtion) är en trend som växer kraftigt. Genom att skapa nätverk på internet kan vi dela på prylar och upplevelser. Många hoppas att rörelsen ska leda till mindre resursslöseri och ett mer hållbart samhälle.
Läs mer Med Toolpool och Streetbank kan du dela på prylar och minska resursslöseri
Herdar fruktar gruvboomen i Gobiöknen
Mongoliet har en av världens snabbast växande ekonomier med tillväxt på 15-20 procent på grund av landets gruvboom. Gruvorna ligger i Gobiöknen och där har man hittat kol, koppar och guld. Miljarder dollar har hittills investerats i bil- och järnvägar och nya städer. De multinationella jättar som nu kastar sin slagskugga över Gobi, klassar själv effekterna av sin verksamhet. Den i Gobi hamnar i den värsta kategorin. Den fjärde. Frilansjournalisten Staffan Forssell tog sig till Mongoliet för att undersöka miljöeffekterna av gruvbrytningen.
Läs mer Herdar fruktar gruvboomen i Gobiöknen
Solcellsboom i en värld på väg mot 4 grader
Utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser fortsätter att öka liksom jakten på kol, olja och naturgas. Havsisen i Arktis smälter till rekordlåga nivåer under sommaren 2012 och sent på hösten släpper Världsbanken en uppmärksammad rapport som säger att vi går mot fyra graders uppvärmning av jordens medeltemperatur, om inget radikalt görs.
Tyskland utmärker sig genom en beslutsam energiomställning "Die energiewende" som innebär att kärnkraften börjar monteras ner till förmån för en kraftig expansion av sol och vind. Samtidigt kommer fortfarande omkring hälften av Tysklands el från kolkraft.
Och allt fler företag börjar göra varor som inte ska slängas utan produceras för att kunna återanvändas och återvinnas för att ingå i ett kretslopp.
Läs mer Solcellsboom i en värld på väg mot 4 grader
Solcellsboom i Danmark över förväntan
Satsningen på att producera elektricitet från solceller i Danmark har gått över förväntan. Privatpersoner har installerat så många solceller på sina hustak att regeringen nu vidtar åtgärder för att dämpa marknaden.
Läs mer Solcellsboom i Danmark över förväntan
Norge testar torium som kärnbränsle
Norska forskare tar nu nästa steg i att använda det radioaktiva grundämnet torium som kärnbränsle. Norge har stora mängder toriummalm som innehåller 120 gånger mer energi än landets samlade oljefynd enligt en färsk rapport. Under våren 2013 ska en forskningsreaktor laddas med bland annat toriumstavar för att utvärdera tekniken.
Läs mer Norge testar torium som kärnbränsle
God Grön Jul till alla Klotets lyssnare!
Nu har vi snart julpysslat färdigt på redaktionen och börjar blicka framåt mot 2013. Men först ska vi ha litet ledigt.
Den här veckan utgår vår repris den 20/12 kl 19.03, liksom sändningarna den 26/12 kl 13.20, reprisen den 28/12 kl 01.03 och den 4/1 kl 01.03. Nästa år får vi en ny och ännu bättre repristid: söndagar kl 19.35!
Den 2 januari 13.20 är vi tillbaka med en Nyårskrönika som sammanfattar 2012 års viktigaste miljöhändelser, och den 9 januari drar vi igång vårsäsongen med reportage om gruvboom i Mongoliet och om den växande trenden Collaborative Consumtion.
Tusen tack till alla er som bidragit med konstruktiv kritik, tips och uppslag och ovärderlig researchhjälp i vår allt större redaktion!
Vi önskar alla en skön och vilsam jul med en liten grön blinkning från MC Lars. / Johan, Pelle och Marie-Louise.
Hållbarhetsundervisning på Global Profil i Kalmar: Resor, Klotet och Wikipedia-prov
Bort med katedern och in med verkligheten säger några besjälade lärare där som undervisar om globala frågor i Kalmar. Istället för läroböcker lyssnar gymnasisterna på till exempel Klotets program, spelar rollspel och åker till Uganda och Sydafrika. Vi bad eleverna spela in radiodagböcker under resan.
Läs mer Hållbarhetsundervisning på Global Profil i Kalmar: Resor, Klotet och Wikipedia-prov
Trädjordbruk gagnar miljö och människor
Att samodla träd och jordbruksgrödor, det som på engelska fått namnet "agroforestry" har visat sig ha många fördelar. Bland annat håller träden kvar näring och vatten i odlingen, något som bidragit till att skördarna har ökat hos de småbrukare som använder systemet i bland annat Östafrika.
Några som var tidigt ute att sprida metoden var organisationen Vi-skogen som har jobbat i 30 år med trädjordbruk i området kring Victoriasjön i Östafrika.
Läs mer Trädjordbruk gagnar miljö och människor