Melodifest för minoritetsspråk
Varje år tävlar Europas länder i Liet International, en melodifestival för musik framför på minoritetsspråk. Festivalen 2009 hölls i Leuwarden, i Friesland i Nederländerna. Många av de musiker du kan höra i Musihkka tävlade här. Vann gjorde Somby, som ni hör i det sista programmet.Läs mer här
Och här kan du läsa mer om minoritetspråk:
Mer från Sveriges Radio
Följ med på en musikalisk resa
Programserien Musihkka tar oss med på en resa genom ett spektrum av musik från olika minoritetsspråkgrupper i Europa. Under hösten 2009 och våren 2010 reste Petra Quiding och Helena Lopac runt i Europa. Det blev en makalöst varierad samling musik som mötte dem, och lika mycket mångfald i mötet med människor.
Samisk avslutning i Musihkka
Samisk avslutning på Musihkka. Sameland är stort. Musihkka besöker en liten del av det och får följa rockmusikerna Unna-Maari och Milla Pulska för att hälsa på deras renar. Och så får vi en exklusiv livespelning på skolan i deras hemby Vuotsu, början till det samiska Finland. Men vi möter också rockande samer i Kiruna.
Sameland, Sápmi, är stort. Musihkka besöker en liten del av det och får följa rockmusikerna Unna-Maari och Milla Pulska hem för att hälsa på deras renar. Och så får vi en exklusiv livespelning på skolan i deras hemby Vuotso, som ligger vid början till det samiska Finland. Men vi möter också rockande samer i svenska Kiruna.
Efter elva länder och nära sex veckor på tåg, buss, flyg och i hyrbilar är Musihkka framme vid slutet. Eller början. I det samiska Sverige och Finland spirar den unga musiken. Och den hörs över hela Europa. Möt samiska SomBy som vann Liet International 2009 och som sedan dess hunnit med både att turnera och släppa ny skiva.
Men träffa också jojkaren Tina Aikio och Kirunabandet Mollet. Alla med nya plattor på gång!
Och den uppmärksamme lyssnaren känner igen en del röster i programmet. Det är bandmedlemmarna i SomBy i Vuotso som är rösterna i vår signaturmusik som Helena har gjort. Och rösten i avsignaturen, när vi slutet av programmet säger hejdå, tillhör Per-Josef Idivuoma från bandet Mollet.
Sameland
Det finns ju förstås mycket på nätet om samer och den samiska kulturen, och politiken. En sida som samlar en hel del av informationen på ett ställe är www.samer.se
Om jojken
Och även här finns musiken, jojkandet, den samiska sången som är en av Europas äldsta musikformer, och Milla menar att jojkandet är en viktig del av rennäringen, när man jojkar sig själv eller någon annan, eller för den delen djuren och naturen över tundra och skog, och renarna känner lugn av sången.
En av de främsta experterna på både samekulturen och jojkandet är Krister Stoor, hämta hans avhandling ”Juoiganmuitalusat – Jojkberättelser. En studie av jojkens narrativa egenskaper” här
Här finns massor av kul information, och en jojkmaskin! Ja du kan alltså snickra ihop din egen jojk!www.jojk.se
Sveriges Radio har gett ut en CD-bok om samisk folkmusik
CD-Boken
Om trumman
Trolltrumman som den kallas, eller ceremonitrumman förbjöds av prästerskapet under 1700-talet eftersom den kunde sätta den samiske shamanen i trans och användas för att tyda framtiden, inte poppis bland missionärerna. Nu är den en viktig samisk symbol och ett givet rytminstrument i mycket samisk musik, inte bara den traditionella.
Språket
Samiskan är ett finsk-ugriskt språk som i sin tur ingår i den uraliska språkfamiljen tillsammans med till exempel finska och estniska, och det finns teorier som gör gällande att språket är besläktat med karelska, som vi hörde i Musihkka förra veckan.
Samerna antas ha bott i Norden i princip sedan istiden och språket består av ett tiotal större dialekter, som är helt olika varandra. Bara i Finland finns det tre olika samiska språkdialekter, men dialekterna är inte bundna av nationsgränserna och därför kan mycket väl samer från flera olika länder förstå varandra.
Skrivspråket formaliserades sent och sedan 1991 har samerna i Finland rätt att använda samiska för alla kontakter med myndigheter, och i vissa delar av sameland är det officiellt språk.
De samiska traditionella dräkterna har en same rätt att skaffa från sin egen region – bara, och SomBy uppträder ofta och gärna i sina. Det är en skön syn med de hårdrockande samerna i sina dräkter, inte minst Unna-Maari bakom sitt enorma trumset, se bilden här till vänster.
Mer länkar
Om meänkieli
Meänkieli, betyder ”vårt språk” på meänkieli. Det är också finskt-ugriskt men nära besläktat med estniska, karelska och kvänska. Tillsammans med finska, samiska, romani chib och jiddisch är det ett officiellt minoritetsspråk i Sverige.
Språkrådet
Och missa inte Sveriges Radios egen sameradio!Sameradion
Musikerna
SomBy
Tina Aikio som också hörts i Sveriges Radios sameradio
Mollet
Mer musik
En inspiration för flera av de unga musiker vi träffar är norska samiska sångerskan Mari Boine, en av samevärldens största artister
Marie Boine
Vi hör också Simon Issat Marainen
Issat Marainen och
Sofia Jannok
Norrlåtar med Hasse Alatalo
Hasse Alatalo
Och läs om föreställningen Nurmen Lintu – Ängens fågel i P2 Live Världens liv
Vi pratar också om Nils-Aslak Valkeapää i programmet
Karelsk folk-, rock- och världsmusik
Karelsk folk-, rock och världsmusik Vesp och karelska, två av de språk vi får höra musik på när Musihkka reser vidare till ryska Karelen. Följ Petra Quiding och Helena Lopacs resa österut.
Veps och karelska är två av de språk vi får höra musik på när Musihkka reser vidare till ryska Karelen. Där träffar vi Sattuma som sjunger på både karelska, finska och ryska, samt flera av dessa språks lokala dialekter.
– Den karelska musiktraditionen är väldigt rik, säger Arttu Rinne i familjebandet Sattuma, eftersom det ligger mellan väst och öst, Ryssland och Finland, mitt emellan allt.
Men vi får också höra Santtu Karhu & Talisovat som provocerar med satirisk musik och Jousnen Järved som gör världsmusik på veps.
Om Karelen
Karelen är uppdelad i två delar, en rysk och en finsk. Vi besökte den ryska delen.
Under Finska vinterkriget 1939–40, tvingades Finland efter hårt motstånd till slut släppa stora landområden till det militärt överlägsna Sovjetunionen, bland annat Karelska näset, den del av Karelen som ligger i finska viken, Norra och Södra karelen ligger fortfarande kvar i Finland.
Sverige har också krigat här och Västra Karelen var en gång i tiden svenskt, och det var svenskar som grundade staden Viborg i slutet av 1200-talet. Nu ligger det på ryskt område och Petroskoj som vi besökte, förlorades efter en kort tids finsk ockupation till ryska styrkor 1944.
Förhållandena för den traditionella finska karelska befolkningen var under Stalins styre hemska, och det finska språket var förbjudet när det var som värst, men det finska kulturarvet är ändå stort.
Läs mer här
Om vepser
Veps, ett östersjöfinskt språk som talas av vepser. De flesta bor här, men finns också runt S:t Petersburg. Även vepserna förtrycktes under stalintiden och många av dem stred på den finska sidan under vinterkriget. Som med så många andra minoriteter ansågs det under en tid vara mindre fint att vara veps och därför är det svårt att veta exakt hur många som finns, eftersom många anger sig själva som ryssar.
Läs mer här
Språket
Ryssar är förstås den största språkgruppen i Karelen, tätt följt av ungrare, finnar och ester. Runt 100 000 personer av republikens cirka 700 000 invånare talar karelska, de flesta den dialekt som heter Livvi.
Karelska är ett östersjöfinskt språk inom den uraliska språkfamiljen, och det finns fortfarande en del som gärna vill göra språket till republikens första språk, och rent av återförena Karelen med Finska karelen.
Fler länkar
Placera Karelen på kartan och i historien här
Läs mer om Petrozavodsk spännande historia här
Läs en intressant beskrivning av perestrojkan och glasnost här
Instrumenten
Rozhok, eller zhaleika på ryska. Ett herdehorn, i grunden två olika instrument, men kallas ibland samma sak, beroende på hur den är byggd.Läs mer
Här kan du läsa om skillnaden
Läs mer
Och på ryska men med bilder, om hur man gör en zhaleika.
Läs mer
Se och lyssna mer på mänkeri – den typiska karelskfinska folkklarinettenhär
Europas äldsta språk
Möt den hårdrockade professorn i Letgallen. Rezekne i Lettland ligger i gamla Lettgallen och här bor Ingars, hårdrockaren vars musik egentligen är ganska snäll, och som jobbar som professor i språk på stadens högskola. Musihkka är med på en källarspelning, tar en biltur på landet och träffar trubaduren Guntis Rasims. Sänds även fredag kl. 15.00 i P2 Musik.
Lettgallen, här talar man ett av Europas äldsta språk, lettgalliska. Regionen ligger i sydöstra Lettland, faktum är att stora delar av nuvarande Lettland tillhör forna Lettgallen. Musihkka träffar en hårdrockande akademiker, en skönsjungande manager och får uppleva stillhet och vacker natur i ett landskap som påminner om Mellansverige.
Lettland ockuperades av Sovjet 1940 och Sverige var ett av de länder som valde att acceptera ockupationen och den terror mot befolkningen som följde utan att höja rösten. Senare ockuperades landet av tyskarna en tid, innan Sovjet åter tog över landet och det dröjde ända till 1990 och Michail Gorbatjovs glasnost, innan landets självständighet började diskuteras, men inte utan sovjetiskt motstånd och ni minns kanske TV-bilderna då de sovjetiska trupperna anföll inrikesministeriet i Riga och TV-tornet i Litauen, grannlandet. Många dödades och de internationella protesterna blev enorma. Till slut tog letterna saken i egna händer och förklarade sig, med brett internationellt stöd, självständigt 1991 och Sovjet godkände självständigheten senare samma år.
Den sovjetiska, och andra länders ockupation av Lettland har spelat roll även för Lettgallen. Som för många länder har det varit viktigt att ena landet, efter att det fått självständighet, och då är minoriteter av olika slag inte alltid till hjälp.
Nutid
Åren under sovjetstyre, men också den färska finanskrisen, har satt sina spår och befolkningen blir allt äldre i takt med utflyttningen av de yngre.
Läs mer om Lettlands historia och ekonomiska kris på SRs utrikesbakgrunder
SverigesRadios Utrikessida
Språket
Lettgalliskan har delar av sitt ursprung i litauiskan, som i sin tur är betraktad som Europas äldsta språk, men lettgalliskan har andra influenser också, som Livländska, ett i princip utdött språk från en urgammal lettisk baltisk kultur.
Läs mer om Svenska Livland här
Lettgalliska betraktas som ett eget baltiskt språk och tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Just minoriteternas status har länge varit ett bekymmer för Lettland som har en stor rysk minoritet, och som kräver undervisning på ryska och andra rättigheter som medborgare. Det har gjort att frågan om de andra minoritetsspråkens status också varit föremål för diskussion, förutom lettgalliskan också polska och ukrainska.
Läs mer om Lettgalliska här (engelska)
Vad är det för skillnad på regionalspråk och minoritetsspråk?
Regionala språk och minoritetsspråk är i princip samma sak, och enligt definitionen språk som av hävd talats av en del av befolkningen i en stat och som inte är dialekter av statens officiella språk, invandrarspråk eller konstgjorda språk. Ett regionalt språk kan sträcka sig över landsgränser, men måste talas av en minoritet av befolkningen. Men det är vanligt att de europeiska staterna betraktar rättigheterna för språket olika, i ett land kan det räcka med att många talar det för att det ska få officiellt erkännande, i andra kan man erkänna språket men inte ge det rättigheter i samhällsmaskineriet, som rätt till utbildning eller rätten att få använda språket i kontakt med myndigheter. Trots att de flesta länder skrivit på den så kallade europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk tolkas den fortfarande olika, i länder som Grekland och Frankrike till exempel ger man inga som helst rättigheter till minoritetsspråk eller regionala språk, trots att man erkänt dem.
Sen kan ju ett minoritetsspråk i ett land, som tyska i Belgien, vara ett majoritetsspråk i ett annat. Men de mest typiska minoritetsspråken saknar en egen stat, som meankäli i Sverige, eller baskiska i Spanien och är därför minoritetsspråk var de än talas.
Några av de medverkande
Ilga Šuplinska jobbar som chef på Institutionen för högre utbildning i Rezekne, på den humanvetenskapliga avdelningen på institutionen.
Till hemsidan
Ingars Gusāns har flera musikprojekt igång, det mest kända bandet heter Sovvalniks och har gjort lokal succé, bandet tävlade nyligen i Liet International, minoritetsspråkens egen melodifestival.
Till hemsidan
Borowa MC, som ni också hör i programmet och som är ett annat av Ingars projekt
Till hemsidan
Och blir du nyfiken på språket och Ingars bil i kombination, så kan du titta här …
Se You Tube filmen
Guntis Rasims band BezPVN (som betyder moms på lettgalliska)
Till hemsidan
Lyssna
Senaste ljudklippen
- Musihkka : Om stor musik på små språk.Musihkka : Om stor musik på små språk.
Karelsk folk-, rock och världsmusik Vesp och karelska, två av de språk vi får höra musik på när Musihkka reser vidare till ryska Karelen. Följ Petra Quiding och Helena Lopacs resa österut. - Musihkka : Om stor musik på små språk.Musihkka : Om stor musik på små språk.
Möt den hårdrockade professorn i Letgallen. Rezekne i Lettland ligger i gamla Lettgallen och här bor Ingars, hårdrockaren vars musik egentligen är ganska snäll, och som jobbar som professor i språk på stadens högskola. Musihkka är med på en källarspelning, tar en biltur på landet och träffar trubaduren Guntis Rasims. Sänds även fredag kl. 15.00 i P2 Musik.
Resrutt
Reseledarna
Det här är Petra Quiding och Helena Lopac som gör programmet Musihkka.
Musihkka produceras av Q media i Malmö
Signaturmusik:
Helena Lopac
Assisterande ljudtekniker:
Anders Walldén
Här har vi varit
Skriv till oss!
Hör gärna av dig till oss med mejl eller brev/kort. Skriv till
musihkka@sr.se
eller Musihkka, Sveriges Radio
10510 Stockholm




