BILDJOURNALISTIK/UPPHOVSRÄTT. På senare tid har Medieormen noterat flera fall av diskussioner kring bildupphovsrätt på nätet. Frågan ställdes inte minst på sin spets när Tomas "Genusfotografen" Gunnarsson krävdes på ersättning för att ha illustrerat sina genuskritiska inlägg med bilder han inte hade rätt att publicera. 
    Medieormen bad Sveriges Radios bolagsjurist Anna Wesslau att reda ut vad som gäller för bilder och upphovsrätt på nätet.

"Nu måste riksdag och regering fatta beslut och ge oss rimliga förutsättningar att digitalisera radion" skriver vd:arna för Sveriges tre största radiobolag i en debattartikel i Svenska Dagbladet inför ett möte i riksdagen i dag. 
Cilla Benkö, Staffan Rosell och Christer Modig: "Svensk radio måste bli digital"

VECKANS NÄTSNACKISAR. En av de mer ihärdiga illusionerna som kastas omkring nere i nätets undervegetation är den att världen styrs av något hemligt men ytterst mäktigt Illuminatiliknande, en konspirationsteori av mer eller mindre antisemitisk art. Många spekulerar i hur och när sammansvärjningen fick sin makt, och hur den idag yttrar sig.
   Jack Werner rapporterar om veckans nätsnackisar från olika hörn av internet, bland annat från nätforumet 4chan.

DIGITALRADIO. Nyligen presenterade EBU, Europeiska Radiounionen, rekommendationer om vilken teknik som bör användas för digital marksänd radio.
   Sveriges Radios Mats Åkerlund, ordförande i EBU New Radio Group, rapporterar från ett möte i Genève.

VECKANS NÄTSNACKISAR. Det sägs att det ska vara bättre att hålla tyst och låta folk tro man är en idiot än att öppna munnen och bevisa det. Den gångna veckans största nätsnackisar kan ses som ett bevis på att den tesen stämmer, men skulle försätta Sverige i ett medialt vakuum om den började omsättas i praktiken. Det har nämligen kryllat av mer eller mindre grumliga grodor.
   Jack Werner har sammanfattat veckans kvackande och hackande på nätet.

VECKANS NÄTSNACKISAR. I torsdagens DN (14/2) får vi veta mer om efterspelet till veckans första smäll: påvens avgång. Han planerar bo kvar i Vatikanstaten, närmare bestämt i ett kloster, vilket innebär att det ”kommer finnas två påvar innanför Vatikanens murar”. Halvt mellan raderna går DN vidare och beskriver att kritiker ser denna situation som ”ohållbar”. Varför sägs inte, men det säger något om hur länge sår är öppna i den här sfären att senaste gången en påve avgick (för nästan 600 år sedan) var det eftersom två påvar konkurrerade om rollen. Man vill ju inte återupprepa ett misstag som ligger så färskt i minnet.
   Jack Werner navigerar genom en nätsnackisvecka av påvar och meteroriter.

PUBLIC SERVICE. Det är tufft på tidningsredaktionerna över hela landet. Tidningskoncern efter tidningskoncern har aviserat neddragningar. Sveriges Radio har inte gjort det. Sedan 2010 har vi i stället kunnat satsa på journalistiken. Och vi planerar att göra det också inför nästa tillståndsperiod – som sannolikt kommer att omfatta de sex åren från 2014 till 2019.
   Sveriges Radios vd Cilla Benkö tycker inte att Sveriges Radio ska behöva skära ner på innehåll och medarbetare utan tror tvärt om att satsningarna på public service är ännu viktigare nu när tidningsbranschen är i kris.

På söndagen (10 februari) publicerades Mats Svegfors artikel "Kvalitetsjournalistiken på snabb reträtt i Sverige" på DN Debatt. Samma text finns på Medieormen: "Allt färre journalistiska tecken i tidningen"

Här är några reaktioner på Svegfors inlägg:

Replik på DN Ledare 11 februari: "Onödigt svarta rubriker"
Anders Mildner här på Medieormen: "Kvalitet, kvantitet och internet"
Lena K Samuelsson & Fredric Karén, DN Debatt: "Svegfors missar det nya medielandskapet"
Kajsa Falasca: "Kvalitetsjournalistikens vara eller icke vara"
Medievärlden: Professor sågar Svegfors tankar om kvalitet

Mats Svegfors svarar
DN Ledare: "Obalans mellan granskare och granskade"
Mats Svegfors svarar i Medievärlden: Mina beräkningar går att granska

Ingela Wadbring replikerar i Medievärlden: "Mycket är inte alltid bättre än lite"

Tidigare på Medieormen:

KVALITETSJOURNALISTIK OCH TIDNINGSKRIS. Kan man mäta kvalitet genom att räkna kvantitet? Ja, det beror nog på hur bokstavligt man betraktar uppgiften. I helgen publicerade Dagens Nyheter (och Medieormen) ett intressant inlägg av Mats Svegfors, som hävdade att kvalitetsjournalistiken i Sverige är hotad.
   Anders Mildner håller med om att det till viss del är relevant att se till textmängden om man inte missar att titta på internet, men han tycker att kunskapen om internetlogik är för liten idag.

VECKANS NÄTSNACKISAR. Ibland känns samtiden som ett pussel vars tidigare borttappade bitar plötsligt bara dyker upp från under mattan. Så till exempel när en skandal som inkluderar hästkött i färdigmat briserar, och omedelbart fogas in i en redan etablerad nättradition av hästskämtande. Låt mig förklara.
   Jack Werner har gjort ett hästjobb när han sammanställt veckans nätsnackisar.

REPLIK. Mats Svegfors fick många reaktioner på sin debattartikel om tidningskrisen och hoten mot kvalitetsjournalistiken som publicerades på DN Debatt och Medieormen på söndagen. Här utvecklar han några resonemang.

KVANTITET OCH KVALITET. Dagstidningen befinner sig i en svår situation. När tidningsinnehållet distribueras via nätet finns ingen kostnad för papper, ingen kostnad för att trycka tidningen och ingen kostnad för att distribuera tidningen. Vi närmar väl oss därmed slutet på den era då döda träd har varit bäraren av journalistisk bevakning och demokratisk dialog.
   Detta är en konventionell beskrivning av vad som håller på att hända med journalistiken i papperstidningen. Men överensstämmelsen med verkligheten är inte särskilt stor. Det är inte framförallt pappret tidningarna har sparat på utan det journalistiska innehållet.
   Detta menar Mats Svegfors, som också har räknat på hur stora minskningarna är i antal tryckta tecken.

YTTRANDEFRIHET OCH INTEGRITET. Sveriges utgivare befinner sig under galgen. Med hjälp av trådarna från tunga juridiska instanser kan regeringen väva en bestämmelse som straffbelägger yttranden om privata angelägenheter. För att slippa snaran räcker det inte med argument utan konkret handling som stärker och utökar det självsanerande system.
   Det skriver Nils Funcke, frilansskribent och fd sekreterare i Yttrandefrihetskommittén, vars betänkande och slutsatser beträffande bland annat mediers kränkningar av privatlivet nu får kritik av tunga, juridiska remissinstanser.

VECKANS NÄTSNACKISAR. När jag i fjol jobbade med Sveriges Radios pilotprojekt Alltid Nyheter hade jag det stora nöjet att göra det tillsammans med Yasmine El Rafie, numera radions utvecklingsredaktör för sociala medier (tillika Medieormenskribent!). Såsom varande en kompetent, närvarande och skarp journalist visste hon att höja ett varningens finger så snart massdelade efterlysningar på Facebook dök upp på agendan. ”Hur vet vi att hon inte flytt från en misshandlande make?”, kunde hon fråga och därmed sätta alla de naivt godtrogna delarna på pottan. 
   Jack Werner sammanfattar veckans nätsnackisar och tar idag upp inget mindre än faran med att lägga allt för stor journalistisk vikt vid just ... nätsnackisar.

DIGITALRADIO. Gunnar Bergvall antyder på SvD Brännpunkt 29 januari att Sveriges Radio inte förstår nätets betydelse som distributionskanal. Han framhåller istället Sveriges Television, som nu ska sända alla kanaler direkt på nätet. Har Bergvall måhända missat att Sveriges Radio, och även den svenska privatradion, började sända alla kanaler direkt på nätet för snart tio år sedan?
   Mats Åkerlund, ansvarig för digitala strategier på Sveriges Radio, svarar Bergvall här på Medieormen.

RADIO- OCH TV-AVGIFTEN. Licensfinansieringen är lika gammal som radio i public serviceregi. Sveriges Radio började sina sändningar 1925, brittiska BBC ett par år tidigare. Redan från början finansierades public service med licensavgifter som betalades av lyssnarna. Mycket har hänt sedan dess.
   Sveriges Radios vd Cilla Benkö kommenterar debatten om radio- och tv-avgiften, som blossat upp efter att Radiotjänst meddelat att skyldighet att betala licens även ska omfatta dem som innehar datorer eller surfplattor. 

KOMMENTARSFÄLT/NÄTHAT. Sommaren 2011 fick stora delar av Media-Sverige något slags kollektivt kommentarsfältskrupp och flera sajter stängde sina kommentarsfält helt. Orsaken stavades ”näthat” och just då handlade det om efterdyningar efter Breviks massmord i Norge. Många skrev, jag också.
   Medieormen återpublicerar ett inlägg i näthatsdebatten som Christian Gillinger, till vardags projektledare på Sveriges Radio, tidigare publicerat på sin privata blogg.

VECKANS NÄTSNACKISAR. Ofta är verkligheten den bästa satiren. Så även på det svenska nätet, bland minglande mediemänniskor och mysande makthavare. Ett av årets starkaste exempel på det hittills inträffade under festliga formen i helgen som precis tagit slut.
   Jack Werner sammanfattar och kommenterar förra veckans mest omsnackade snackisar på nätet.