Hoppa till textinnehållet Sajtkarta Support Kontakta Sveriges radio Spelaren Alla kanaler

Allt om vetenskap & miljö från Sveriges Radio

tema: genvägen

Genmodifieringens brutala historia

Som att skjuta vilt omkring sig i en kemifabrik, så beskrivs de tidiga GMO-experimenten där man bombarderade organsimer med röntgenstrålar för att få fart på mutationerna. Samtidigt ledde de tidiga genmodifieringarna till det som kallats den gröna revolutionen. Det är frukterna av den som vi har på talriken idag. Växtförädling är dock något som människor sysslat med i många tusen år och Vetandets Värld berättar idag om genmodifieringens tidvis brutala historia. 

Tema: genvägen

Resistenta ogräs sprider sig på USAs åkrar

I USA är huvuddelen av all soja, majs och bomull genförändrad så att den tål det vanligaste bekämpningsmedlet glyfosat. På det sättet har man kunnat spruta ihjäl ogräs och skona grödorna. Men allt sprutande har gjort att också ogräset blivit motståndskraftigt och därför försöker amerikanska forskare nu få fram nya genändrade utsäden som tål fler och starkare bekämpningsmedel.

Tema: Genvägen

"Vi skulle inte ha något att äta"

Det skulle vara ont om mat om vi hade tillämpat samma strikta regelverk för den traditionella växtförädlingen som vi gör för den moderna gentekniken, det menar förespråkare för genförändringsteknik, så kallad GMO.

Litium förlänger telomererna

Nu publicerar forskare vid Karolinska institutet en studie som tyder på att litium, som används vid långtidsbehandling av bipolär sjukdom, verkar göra så att ändarna på våra kromosomer, telomererna blir längre.

Ingen utsättning av vargvalpar i år

Nu är det definitivt stopp för i år för Naturvårdsverkets planer på att sätta ut vargvalpar från djurparker hos vilda vargar. De vilda vargtikarna födde sina valpar tidigare än de i fångenskap.

Genvägen

"Biohackning borde uppmuntras"

Biohackers som leker och pysslar med genteknik som hobby är något som flera myndigheter i världen håller ögonen på, eftersom tekniken kan användas för att skapa biologiska vapen. Men att klippa och klistra i arvsmassan på fritiden borde uppmuntras av samhället, tycker Tomas Söderqvist på Köpenhamns universitets medicinska museum, där han byggt ett biohackinglabb öppet för besökarna.

Forskningsfusk vid Linköpings universitet

Linköpings universitet har upptäckt att en forskare vid tekniska fakulteten har gjort sig skyldig till ett omfattande forskningsfusk eller oredlighet i forskning som det heter i Högskoleförordningen. Det handlar om plagiering av text i sammanlagt åtta vetenskapliga artiklar, publicerade i tidskrifter och på forskningskonferenser.

Byt bort obehagliga minnen med samtal

Det går att påverka våra minnen så att vi minns jobbiga upplevelser på ett mindre obehagligt sätt och detta enbart med hjälp av samtal, utan inblandning av kemiska substanser. En ny amerikansk studie visar att våra minnen kan tränas att bedra oss, fast på ett bra sätt.

Det vilda Berlin

Storstaden med all sten och betong har länge betraktas som naturens slutpunkt, en naturfientlig miljö. Men det här stämmer inte. Många djur och växter trivs i våra storstäder. Där finns en stor variation av oilka biotoper, rikligt med föda och skydd som gör staden attraktiv. Här finns inga jägare, och djuren lär sig snabbt att människan inte är deras fiende utan snarare deras vän. Dagens Vetandets värld handlar om växt- och djurlivet i storstaden Berlin.

Biohackare oroar myndigheter

Gentekniken har blivit så lättillgänlig att det har att utvecklats till ett fritidsintresse bland privatpersoner att experimentera med DNA. Utövarna kallar sig biohackare. Myndigheter i flera länder följer utvecklingen noga av rädsla för bioterrorism, eftersom det nu ganska lätt går att skapa nya organismer, till exempel farliga virus.

Rovinsekter kan rädda äpplen

Bladlöss ställer till med stora skador i äppelodlingar. Men i ett nytt forskningsprojekt försöker växtskyddsbiologer nu minska mängden bladlöss utan att använda gifter och i stället gynna bladlössens naturliga fiender.

Försöksdjur åter från rymdfärd

Mindre än hälften av de möss som skickades upp i rymden med den ryska farkosten Bion-M för en månad sedan överlevde experimentet, enligt ryska nyhetstjänster.

Havsörnen- "den flygande ladugårdsdörren"

Har du haft turen att träffa en havsörn på nära håll någon gång? Det kan nämligen vara en riktig mäktig upplevelse. Havsörnen är Sveriges störta rovfågel, har ett vingspann på nästan 2,5 meter och jämförs ibland med "flygande ladugårdsdörrar". Efter en lång tid av utrotningshot pekar det nu återigen uppåt för havsörnen, Upplands landskapsdjur.

Kassavakris en brist på resurser, inte forskning

En sjukdom som drabbar den viktiga bruna långa rotfrukten kassava sprider sig över Afrika i en oroande fart. Afrika förlorar redan 50 miljoner ton kassava om året till sjukdomen, och om den sprider sig ytterligare kan det ha en mycket oroande effekt på mattillgången för miljoner människor. Anders Kvarnheden är forskare vid SLU och arbetar med virusangrepp på kassava.

Psykiatrins diagnosbibel möter kritik

Efter fem års arbete presenteras i morgon psykiatrins diagnosmanual, DSM, i en ny upplaga. Katalogen innehåller beskrivningar av alla kända psykiska sjukdomar och har inte uppdaterats på 20 år. Men det som brukar kallas psykiatrins "diagnosbibel" möter kritik.

Inre klocka kan lösa mordgåta

Genom att studera hur kroppens så kallade klockgener beter sig har forskare upptäckt ett samband mellan depression och störningar i kroppens inre biologiska klocka. Men metoden kan också användas för att med ett enkelt blodprov fastställa när en person avlidit - något som kan få betydelse inom rättsmedicinen.

Vetandets Värld

Så funkar kroppen på hög höjd

På 5000 meters höjd finns bara hälften så mycket syre som nere i ”låglandet”. De flesta känner av höjden, några drabbas av rejäl höjdsjuka som i värsta fall leder till döden. I dagens Vetandets värld möter vi en grupp forskare och studenter som försöker förstå vad som händer i kroppen vid syrebrist – och i bästa fall hitta ett enkelt sätt att testa vilka människor som är i riskzonen för höjdsjuka.

Framsteg i forskning om för tidigt åldrande

Vägen mot ett botemedel för den extremt ovanliga barnsjukdomen progeria, som gör att barn åldras i förtid har tagit ett steg framåt. Forskare vid Sahlgrenska akademien i Göteborg har upptäckt vilket enzym i cellen som orsakar sjukdomen och hur man kan hämma det.

Pia Nyckelpiga krigar kemiskt

Nyckelpigor är kanske inte så harmlösa som de ser ut. Forskare i Tyskland har kommit fram till att den asiatiska, invasiva harlekinnnyckelpigan använder kemisk krigsföring för att konkurrera och i vissa fall slå ut inhemska arter av nyckelpigor i Europa.

Bridreaktor i Japan stoppas

Japans mest avancerade kärnkraftsreaktor Monju, vars historia kantats av problem, åker återigen på ett stort bakslag. Den japanska kärnsäkerhetsmyndigheten har förbjudit reaktorn att starta.

Vetenskapsradion Historia

Vrak från 1400-talet identiferat som Gribshunden

I vattnen utanför Ronneby har arkeologerna undersökt det danska krigsskeppet Gribshunden som förliste på platsen i slutet av 1400-talet. Skeppet och dansktiden uppmärksammas nu på Blekinge museum och Vetenskapsradion Historia besöker museet för att ta reda på vad landskapets danska historia egentligen lämnat för avtryck.

Vetandets Värld

Kan vi förutspå solstormar?

Just nu är solaktiviteten hög och på väg mot ett så kallat solfläcksmaximum. Exakt när det inträffar går inte att säga, men under sådana perioder brukar det varnas för solstormar som kan störa bland annat flygtrafik och elförsörjning. Ny forskning tyder på att de riktigt stora problemen inte alls behöver vara knutna till när solaktiviteten är som högst, när vi har ett maximum med solfläckar.

Kepler har styrproblem

Rymdteleskopet Kepler har problem, uppger den amerikansk rymdstyrelsen NASA. Rymdteleskopet har förlorat sin förmåga att styra och det kan innebära slutet för Kepler.

Ett steg närmre skräddarsydd medicin

För första gången har forskare skapat mänskliga embryonala stamceller genom att
transplantera cellkärnor. Metoden innebär att man plockar ut cellkärnan ur ett ägg och ersätter den med kärnan från en annan cell och den beskrivs som ett steg på väg mot skräddarsydda medicinska behandlingar. Det finns dock både etiska och praktiska invändningar.

Klotet

Den tredje industriella revolutionen - vi delar!

Varför äga en bil om du kan dela med andra i en bilpool? Varför köpa en dyr klänning för en kväll när du kan låna? De senaste tio åren har en rörelse vuxit fram där privatpersoner delar både prylar, tjänster, upplevelser och kunskap med varandra, tack vare särskilda sidor på internet där den enes behov kan kopplas ihop med någon annans tillgångar. Följ med Klotet till Paris och möt forskare, entreprenörer och datahackare på Europas första Ouisharefestival.

Du måste aktivera javascript för att se sverigesradio.se korrekt. Läs mer på sverigesradio/support

 

Det här är ljudspelaren på sverigesradio.se. Just nu spelas ingenting. Klicka på en ljudlänk så startar den. Du kan göra spelaren mindre genom att klicka på knappen Min radio.

Om du har frågor om eller synpunkter på Sveriges radios webbradio kan du höra av dig till webmaster@sverigesradio.se

Vill du dela med dig?

Dela ut en viss tidpunkt i ett ljudklipp

Högerklicka på tidsaxeln och välj ”Dela ut till aktuell tidpunkt” så får du en länk som startar ljudet på en visst plats i ljudet. Detta fungerar bara på ljudklipp, inte direktsändningar

Vill du dela med dig?

Ljudklippet startas på det antal sekunder som du har valt. Den du delar till kan även spola tillbaka till början av ljudklippet och lyssna på hela klippet.

Mina favoriter

  • Du kommer alltid åt dina favoritprograms senaste avsnitt och dina favoritkanaler med bara ett klick.

    Lägg till så många du vill!

Spelkö

  • Du kan spara klipp och program i en spelkö. Klicka på pilen efter en ljudlänk och välj att lägga på kö.

Historik

  • Allt du lyssnat på kommer du alltid åt med bara ett klick.

    Alla ljudklipp du lyssnar på hamnar här.

Rensa
Hjälp
Byt ljudkvalitet: