Den årliga tillväxten av gran beräknas vara värd ungefär 20 miljarder kronor. Nu har svenska forskare från bland annat Umeå, Stockholm och Uppsala för första gången kartlagt granens jättelika arvsmassa, dess DNA, ett arbete som kan få stor betydelse både för skogsindustrin och för vår kunskap om barrträdens egenskaper.

Nu när upploppen i förorterna kring Stockholm har pågått i nästan en vecka, kommer det nya forskningsresultat om just upplopp och segregation. Svensk kulturgeografisk forskning visar att det finns statistiska samband mellan upplopp och segregation i samhället. I Vetenskapsradions veckmagasin diskuterar vi segregation och upplopp med professor Bo Malmberg.

Det går att påverka våra minnen så att vi minns jobbiga upplevelser på ett mindre obehagligt sätt. Och detta enbart med hjälp av samtal, utan inblandning av kemiska substanser. En ny amerikansk studie visar att våra minnen kan tränas att bedra oss - fast på ett bra sätt.

Det nya fågelinfluensan H7N9, som hittills krävt 36 människors liv, har i nya laboratorieförsök för första gången visat sig smitta mellan illrar, som när det gäller influensasmitta är väldigt lika människor.

Antalet alléer har minskat kraftigt i Sverige de senaste hundra åren. Men det blir allt viktigare att slå vakt om de alléer som finns kvar, eftersom de med sina ofta mycket gamla träd utgör biotoper för arter som, på grund av igenväxning av kulturlandskapet i stort, trängs undan mer och mer.

En molekyl som är helt avgörande för att hjärnan känner av att det kliar nånstans på kroppen har amerikanska forskare hittat, något som kan ge hopp om effektiva läkemedel mot sjukdomar med besvärande klåda som eksem och psoriasis.

Nu har det kommit kritik om slarv i den vetenskapliga artikel som vi rapporterade om förra torsdagen där forskare beskrev hur man för första gången skapat mänskliga embryonala stamceller genom att transplantera cellkärnor, alltså kloning.

Beredskapen i Europa är dålig för en radioaktiv olycka eller ett terrordåd, eftersom det saknas både effektiva metoder och laboratorier för att snabbt kunna avgöra hur mycket strålning människor blivit utsatta för. Men nu har forskare, bland annat på Stockholms universitet, tagit fram nya metoder för det här. Bland annat kan glaset på en mobiltelefon visa hur stor dos en person har blivit exponerad för.

2012-04-02 Bränder, våld och plundringar. Sommaren 2011 blev brittiska städer till rena krigszoner. Varför? Och kommer det hända igen? Journalister och forskare söker svaret tillsammans.

Vetenskapsradions Michael Borgert träffade två av forskarna bakom kartläggningen tidigare i våras, Stefan Jansson och Pär Ingvarsson vid Umeå universitet. Och tillsammans gav de sig ut i snön i skogen för att leta efter just den gran, just det enskilda träd, som nu utan tvekan kan betraktas som världens mest undersökta gran.

Ett företag i Texas håller på att utveckla en 3D-printer som kan skriva ut mat lämplig för astronauter. Den här matprintern, som är tänkt att fungera i rymden, utvecklas med stöd från amerikanska rymdstyrelsen NASA, rapporterar Reuters nu på morgonen.

Nu grävs Göteborgs historiska föregångare, Lödöse, ut. Handelsstaden hade sin storhetstid på 1500-talet och överraskande mycket finns kvar, säger arkeologen Christina Rosén som är projektledare för utgrävningarna.

Ett nytt och effektivare influensavaccin som är uppbyggt av syntetiskt - alltså konstgjort - virus har tagits fram av forskare vid amerikanska National Institute of Health. Det nya vaccinet verkar genom att det bygger upp immunitet mot den funktion som influensaviruset använder för att kunna ta sig in i och, så småningom, infektera vävnaden.

I dag släpps den nya upplagan av psykiatrins diagnosmanual. Nya diagnoser introduceras och gränserna mellan vad som ses som sjukt och friskt flyttas. Många kritiker är rädda för att manualen kommer att betyda att allt fler människor kommer att bli beroende av läkemedel. Hör Niklas Långström, professor på Karolinska Institutet och ende svensk som deltagit i arbetet med DSM-5 som just nu är på en stor konferens om den i USA och Jan Håkansson, läkare i Krokom som är kritisk till DSM-5. I Studio ett 17-timmen, i kväll.

I USA är huvuddelen av all soja, majs och bomull genförändrad så att den tål det vanligaste bekämpningsmedlet glyfosat. På det sättet har man kunnat spruta ihjäl ogräs och skona grödorna. Men allt sprutande har gjort att också ogräset blivit motståndskraftigt och därför försöker amerikanska forskare nu få fram nya genändrade utsäden som tål fler och starkare bekämpningsmedel.

Som att skjuta vilt omkring sig i en kemifabrik, så beskrivs de tidiga experimenten där man bombarderade organsimer med röntgenstrålar för att få fart på mutationerna. Samtidigt ledde de tidiga genmodifieringarna till det som kallats den gröna revolutionen. Det är frukterna av den som vi har på talriken idag. Växtförädling är dock något som människor sysslat med i många tusen år och Vetandets Värld berättar idag om genmodifieringens tidvis brutala historia. 

Det skulle vara ont om mat om vi hade tillämpat samma strikta regelverk för den traditionella växtförädlingen som vi gör för den moderna gentekniken, det menar förespråkare för genförändringsteknik, så kallad GMO.

Nu publicerar forskare vid Karolinska institutet en studie som tyder på att litium, som används vid långtidsbehandling av bipolär sjukdom, verkar göra så att ändarna på våra kromosomer, telomererna blir längre.

Nu är det definitivt stopp för i år för Naturvårdsverkets planer på att sätta ut vargvalpar från djurparker hos vilda vargar. De vilda vargtikarna födde sina valpar tidigare än de i fångenskap.

Biohackers som leker och pysslar med genteknik som hobby är något som flera myndigheter i världen håller ögonen på, eftersom tekniken kan användas för att skapa biologiska vapen. Men att klippa och klistra i arvsmassan på fritiden borde uppmuntras av samhället, tycker Tomas Söderqvist på Köpenhamns universitets medicinska museum, där han byggt ett biohackinglabb öppet för besökarna.

Linköpings universitet har upptäckt att en forskare vid tekniska fakulteten har gjort sig skyldig till ett omfattande forskningsfusk eller oredlighet i forskning som det heter i Högskoleförordningen. Det handlar om plagiering av text i sammanlagt åtta vetenskapliga artiklar, publicerade i tidskrifter och på forskningskonferenser.

Det går att påverka våra minnen så att vi minns jobbiga upplevelser på ett mindre obehagligt sätt och detta enbart med hjälp av samtal, utan inblandning av kemiska substanser. En ny amerikansk studie visar att våra minnen kan tränas att bedra oss, fast på ett bra sätt.

Storstaden med all sten och betong har länge betraktas som naturens slutpunkt, en naturfientlig miljö. Men det här stämmer inte. Många djur och växter trivs i våra storstäder. Där finns en stor variation av oilka biotoper, rikligt med föda och skydd som gör staden attraktiv. Här finns inga jägare, och djuren lär sig snabbt att människan inte är deras fiende utan snarare deras vän. Dagens Vetandets värld handlar om växt- och djurlivet i storstaden Berlin.