Agronomen och Nobelpristagaren Norman Borlaug startade den gröna revolutionen. Foto: Scanpix
Som att skjuta vilt omkring sig i en kemifabrik, så beskrivs de tidiga GMO-experimenten där man bombarderade organsimer med röntgenstrålar för att få fart på mutationerna. Samtidigt ledde de tidiga genmodifieringarna till det som kallats den gröna revolutionen. Det är frukterna av den som vi har på talriken idag. Växtförädling är dock något som människor sysslat med i många tusen år och Vetandets Värld berättar idag om genmodifieringens tidvis brutala historia.
Vetandets värld: Genmodifieringens brutala historia (Onsdag 22 maj 12:10) (MP3)Vetandets värld: Genmodifieringens brutala historia (Onsdag 22 maj 12:10) (19 min) Onsdag 22 maj 2013 kl 06:00 (0 MB) Som att skjuta vilt omkring sig i en kemifabrik, så beskrivs de tidiga GMO-experimenten där man bombarderade organsimer med röntgenstrålar för att få fart på mutationerna. Samtidigt ledde de tidiga genmodifieringarna till det som kallats den gröna revolutionen. Det är frukterna av den som vi har på talriken idag. Växtförädling är dock något som människor sysslat med i många tusen år och Vetandets Värld berättar idag om genmodifieringens tidvis brutala historia. Detta är det andra programmet i serien Genvägen och reporter är Tomas Lindberg.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Glyfosatresistent kvarnamarant-ogräs plågar 92 % av bönderna i Georgia
I USA är huvuddelen av all soja, majs och bomull genförändrad så att den tål det vanligaste bekämpningsmedlet glyfosat. På det sättet har man kunnat spruta ihjäl ogräs och skona grödorna. Men allt sprutande har gjort att också ogräset blivit motståndskraftigt och därför försöker amerikanska forskare nu få fram nya genändrade utsäden som tål fler och starkare bekämpningsmedel.
2009-05-25 Moderna jordbruksmetoder har drastiskt minskat antalet ogräs som finns på åkrarna, men det betyder inte att de blir lättare att bli av med - snarare tvärtom.
Genteknikern och växtförädlaren Jens Sundström på Biocentrum vid SLU i Uppsala. Foto: Tomas Lindberg/SR
Det skulle vara ont om mat om vi hade tillämpat samma strikta regelverk för den traditionella växtförädlingen som vi gör för den moderna gentekniken, det menar förespråkare för genförändringsteknik, så kallad GMO.
"Mutationer är grunden för livet""Mutationer är grunden för livet" (2:00) Det skulle vara ont om mat om vi hade tillämpat samma strikta regelverk för den traditionella växtförädlingen som vi gör för den moderna gentekniken, det menar förespråkare för genförändringsteknik, så kallad GMO.
I den traditionella växtförädlingen började man på 1930-talet bomba jordbruksgrödors cellkärnor med röntgenstrålning för att få många mutationer.
Det här var en ganska okontrollerad teknik jämfört med dagens GMO-forskning där vi exakt vet vilka förändringar vi åstadkommer när vi flyttar över en gen från en växt till en annan, säger genetikforskaren Jens Sundström på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU i Uppsala. Tisdag 21 maj 2013 kl 15:33 (Vetenskap & miljö)
2011-10-01 De hårda reglerna kring GMO-grödor motverkar ett miljövänligt jord- och skogsbruk, hävdar ett 40-tal svenska forskare inom genmodifiering av växter.
"Baserad på ren kvasivetenskap"Forskare: GMO-reglerna hämmar grön utveckling (2:00) EU:s genteknik-lagar måste ändras; det kräver ett 40-tal av Sveriges främsta grundforskare inom genmodifiering av växter, som skriver på DN debatt i dag. De hårda reglerna kring just GMO-grödor motverkar ett miljövänligt jord- och skogsbruk hävdar forskarna som uppmanar politiker och miljörörelsen att tänka om. Reporter: Johan Bergendorff/Vetenskapsradion. Lördag 01 oktober 2011 kl 01:00 (Ekot)
2012-10-25 Genmodifiering är ett sätt att få fram livskraftiga bananer med särskilda egenskaper. Tekniken får dock bara användas i forskningssyfte.
De första GMO-bananerna (MP3)De första GMO-bananerna (19 min) Torsdag 25 oktober 2012 kl 12:00 (0 MB) Kokbananer är en av de viktigaste jordbruksgrödorna i Uganda. En lyckad bananskörd är viktigt för livsmedelsförsörjningen i landet och därför satsas det stora resurser för att skydda växten mot bakterier och skadeinsekter. Genmodifiering är ett sätt att få fram livskraftiga bananer med särskilda egenskaper och Uganda är tillsammans med Australien de enda länder i världen som har försöksodlingar med GMO-bananer. Vetenskapsradions Pelle Zettersten tar med er till forskningsanläggningen i Uganda där försöken med GMO-bananerna är i full gång.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Nu publicerar forskare vid Karolinska institutet en studie som tyder på att litium, som används vid långtidsbehandling av bipolär sjukdom, verkar göra så att ändarna på våra kromosomer, telomererna blir längre.
Det blir ingen utsättning av vargvalpar i år. Foto: Laurent Gillieron/Scanpix
Nu är det definitivt stopp för i år för Naturvårdsverkets planer på att sätta ut vargvalpar från djurparker hos vilda vargar. De vilda vargtikarna födde sina valpar tidigare än de i fångenskap.
Ingen utsättning av vargvalpar i år Stopp för planerna på att sätta ut vargvalpar (1:03) Nu är det definitivt stopp för i år för Naturvårdsverkets planer på att sätta ut vargvalpar från djurparker hos vilda vargar . De vilda vargtikarna födde sina valpar för tidigt jämfört med varghonorna i fångenskap.
Reporter: Brita Kohlström. Tisdag 21 maj 2013 kl 10:53 (Dalanytt)
Genpitsol monterad på en trädgren på Köpenhamns medicinska museum: Foto: Tomas Lindberg
Biohackers som leker och pysslar med genteknik som hobby är något som flera myndigheter i världen håller ögonen på, eftersom tekniken kan användas för att skapa biologiska vapen. Men att klippa och klistra i arvsmassan på fritiden borde uppmuntras av samhället, tycker Tomas Söderqvist på Köpenhamns universitets medicinska museum, där han byggt ett biohackinglabb öppet för besökarna.
"Biohackning borde uppmuntras""Kanske fostra en blivande nobelpristagare inne på muséet" (1:57) Tomas Söderqvist på Köpenhamns universitets medicinska museum har byggt ett biohackinglabb öppet för besökarna.
Måndag 20 maj 2013 kl 16:40 (Vetenskap & miljö)
2013-05-21 Utrustningen på labbet är köpt begagnad för några tusenlappar. Att skapa en transgen organism (GMO) är möjligt, men för det krävs tillstånd.
Genteknik som hobby (MP3)Genteknik som hobby (19 min) Tisdag 21 maj 2013 kl 12:00 (0 MB) Vetandets Värld besöker ett litet laboratorie som är inhyst i ett nedlagt badhus i Wedding i Berlin där det utförs ganska avancerade experiment.
-Det där är ditt DNA som fälls ut med hjälp av alkoholen, säger Sascha Karberg, som leder kvällens enkla biohackingexperiment. Att experimentara och ha kul med genteknik och syntetisk biologi har de senaste åren utvecklats till ett fritidsintresse och utövarna kallar sig för biohackers. Att förändra och till och med skapa nya organismer är inte svårt och tekniken är både enkel och billigt. Men det kan finnas risker med biohacking och utvecklingen följs av myndigheter i flera länder. Reporter Thomas Lindberg.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
2010-05-24 Genforskaren Craig Venter skapar konstgjort liv, något som snart vem som helst kan göra hemma i köket. Men vad det få för farliga konsekvenser?
Vetenskap på gott och ont (MP3)Vetenskap på gott och ont (19 min) Måndag 24 maj 2010 kl 12:00 (0 MB) Vetenskapen har genom historien dragits med två motsatta sidor - en sida som hjälpt oss och en som stjälpt oss. Nu har forskaren Craig Venter skapat konstgjort liv och snart kan också du göra det i ett hemmalabb. Genetikens snabba utveckling kan alltså få destruktiva konsekvenser. Vetandets värld handlar idag om när vetenskapen blir farlig och hur vi undviker det. Redaktör: Johan Lindahl.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Forskare vid Linköpings universitet har fuskat. Foto: Peter Karlsson
Linköpings universitet har upptäckt att en forskare vid tekniska fakulteten har gjort sig skyldig till ett omfattande forskningsfusk eller oredlighet i forskning som det heter i Högskoleförordningen. Det handlar om plagiering av text i sammanlagt åtta vetenskapliga artiklar, publicerade i tidskrifter och på forskningskonferenser.
Soldater i krig kommer ofta tillbaka med skrämmande minnen. Foto: Emilio Morenatti
Det går att påverka våra minnen så att vi minns jobbiga upplevelser på ett mindre obehagligt sätt och detta enbart med hjälp av samtal, utan inblandning av kemiska substanser. En ny amerikansk studie visar att våra minnen kan tränas att bedra oss, fast på ett bra sätt.
Manipulering av minnet till det bättreManipulering av minnet till det bättre (1:39) Manipulering av minnet till det bättre Tisdag 21 maj 2013 kl 09:02 (Vetenskap & miljö)
I TV-tornet vid Alexanderplatz i Berlin hittade vår reprter en pilgrimsfalk. Foto: Tomas Lindberg
Storstaden med all sten och betong har länge betraktas som naturens slutpunkt, en naturfientlig miljö. Men det här stämmer inte. Många djur och växter trivs i våra storstäder. Där finns en stor variation av oilka biotoper, rikligt med föda och skydd som gör staden attraktiv. Här finns inga jägare, och djuren lär sig snabbt att människan inte är deras fiende utan snarare deras vän. Dagens Vetandets värld handlar om växt- och djurlivet i storstaden Berlin.
Den fjärde naturen i det vilda Berlin (MP3)Den fjärde naturen i det vilda Berlin (19 min) Måndag 20 maj 2013 kl 12:00 (0 MB) Storstaden med all sten och betong har länge betraktas som naturens slutpunkt , en naturfientlig miljö. Det stämmer inte . Många djur och växter trivs i storstäder. Där finns en stor variation av olika biotoper, rikligt med föda och skydd som gör staden attraktiv. I staden finns inga jägare och djuren lär sig snabbt att människan inte är fiende utan snarare en vän. I dagens Vetandets värld tar vi oss till Berlin som är berömt för att vildsvinen då och då gör besök i centrum av staden, men där finns också många andra djur och växter. I Berlin finns uppskattningsvis 60 procent av alla Tysklands växter och djur representerade. Staden skapar också en helt ny natur. Vi besöker ett reservat på gammal industrimark som ekologen Ingo Kowarik kallar den fjärde naturen, den nya vildmarken. Reportaget är gjort av Thomas Lindberg och sändes första gången sommaren 2012.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
2012-06-21 Rådjur, bäver och räv är en inte helt ovanlig syn i städerna numera. De gör som oss- äter pommes frites och använder tunnelbana.
Kreativa djur i storstanKreativa djur i storstan (7:15) Enligt nya direktiv ska ministrarna fortsätta att svara på riksdagsledamöternas frågor även under sommaren. Karin Eriksson tar en titt på den svenska politikens minst uppmärksammade debatter - interpellationerna. Söndag 24 juni 2012 kl 11:04 (Godmorgon, världen!)
2010-08-21 Hanna Hellquist ställer frågan hur staden kan anpassa sig efter djuren. Hör om övergångsställen för igelkottar och hur man hjälper grodor att korsa vägen.
Storstadsdjungeln (MP3)Storstadsdjungeln (27 min) Onsdag 21 juli 2010 kl 14:30 (0 MB) Det är dags för final för Storstadsdjungeln. I tre program har vi undersökt hur city-djuren anpassat sig för ett liv i storstan. Hanna Hellquist har krypit i kloaker under Göteborg, spanat på råttor i Vasaparken, sett nyfödda citykaniner födas på ett skrotupplag och parande tornfalkar i stenöknen på Riddarholmen. Nu vänder vi på frågan. I sista delen av Storstadsdjungeln ställer sig Hanna Hellquist hur staden kan anpassa sig efter djuren? Hör om övergångsställen för igelkottar och ekodukter som hjälper grodor att korsa motorvägen. Vi träffar Eva på viltjouren - Sveriges enda akutmottagning för stadsdjur. Dessutom beger vi oss till Malmö stad för att spana på vilda exotiska sköldpaddor som lärt sig överleva i vallgravar och parkdammar. Missa inte Storstadsdjungeln på onsdag.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Sascha Karberg, medförfattare till boken ”Biohacking : Gentechnik aus der Garage” visar hur man gör en enkel DNA analys. Foto: Tomas Lindberg
Gentekniken har blivit så lättillgänlig att det har att utvecklats till ett fritidsintresse bland privatpersoner att experimentera med DNA. Utövarna kallar sig biohackare. Myndigheter i flera länder följer utvecklingen noga av rädsla för bioterrorism, eftersom det nu ganska lätt går att skapa nya organismer, till exempel farliga virus.
Köper begagnad utrustningBiohackare (2:29) Gentekniken har blivit så lättillgänlig att det har att utvecklats till ett fritidsintresse bland privatpersoner att experimentera med DNA. Utövarna kallar sig biohackare.
Men myndigheter i flera länder följer utvecklingen noga av rädsla för bioterrorism, eftersom det nu ganska lätt går att till exempel skapa farliga virus i billiga och enkla laboratorier. I ett sådant laboratorium i Berlin får vår reporter se hur hans DNA renas fram i ett provrör. Måndag 20 maj 2013 kl 06:02 (Vetenskap & miljö)
Bladlöss ställer till med stora skador i äppelodlingar. Men i ett nytt forskningsprojekt försöker växtskyddsbiologer nu minska mängden bladlöss utan att använda gifter och i stället gynna bladlössens naturliga fiender.
Rovinsekter mot ohyraInsekter mot ohyra (1:32) Bladlöss orsakar stora skador i äppelodlingar, och flera odlare uppger att de haft ökade angrepp de senaste tre åren. En tänkbar orsak till det är att de bekämpningsmedel som börjat användas också dödar bladlössens naturliga fiender.
Men i ett nytt forskningsprojekt försöker växtskyddsbiologer nu minska mängden bladlöss, utan att använda gifter. I stället gynnar man bladlössens naturliga fiender.
Måndag 20 maj 2013 kl 06:01 (Vetenskap & miljö)
Mindre än hälften av de möss som skickades upp i rymden med den ryska farkosten Bion-M för en månad sedan överlevde experimentet, enligt ryska nyhetstjänster.
Har du haft turen att träffa en havsörn på nära håll någon gång? Det kan nämligen vara en riktig mäktig upplevelse. Havsörnen är Sveriges störta rovfågel, har ett vingspann på nästan 2,5 meter och jämförs ibland med "flygande ladugårdsdörrar". Efter en lång tid av utrotningshot pekar det nu återigen uppåt för havsörnen, Upplands landskapsdjur.
”De är stora som flygande ladugårdsdörrar”Lasse Willén: ”Det är säkert många som vill ha havsörnen som landskapsdjur” (9:21) Havsörnen är Upplands landskapsdjur och på måndagen gästades Förmiddag av Lasse Willén som är programledare för Naturmorgon i P1. Och så här svarade Lasse på frågan varför havsörnen kan liknas vid en ladugårdsdörr:
Han intervjuades av Åsa Nylander. Måndag 26 juli 2010 kl 13:05 (Förmiddag i P4 Uppland)
För fyrtio år sedan var havsörn på randen till utrotning på grund av alla miljögifter. Sedan dess har Naturskyddsföreningen med stöd av forskare sett till att havsörnen fått tillgång till flera tusen ton giftfri mat.
Havsörnarna är tillbaka – men fortfarande hotade. Följ med Björn Helander på Naturhistoriska Riksmuséet, som inventerat havsörnar sedan 1964.
Han klättrar till örnnästet (MP3)Han klättrar till örnnästet (19 min) Fredag 08 juni 2012 kl 12:10 (0 MB) Havsörnarna är tillbaka igen - men fortfarande hotade. Lena Nordlund och Per Helgesson följer med Björn Helander på Naturhistoriska Riksmuséet, som inventerat havsörnar sedan 1964, ut i en sörmländsk skog där han klättrar upp till ett havsörnsbo. Programledare: Camilla Widebeck.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Havsörnarna ses som en framgångssaga i kampen mot miljögifter. Men allt är inte löst: utmed södra Norrlandskusten är flera ägg döda utan att forskarna förstår varför.
Okänt miljögift kan vara orsakenHavsörn (1:46) Forskarna vet inte varför Norrlandskustens havsörnar inte ökat som i övriga landet. Torsdag 24 maj 2012 kl 16:47 (Vetenskap & miljö)
Havsörnen är Sveriges största rovfågel med en vingbredd på en bra bit över två meter. Den vuxna fågeln är brun med gul näbb.
Samtal om havsörnenSamtal om havsörnen, månadens fågel januari 2005 (10:07) Havsörn (Haliaeetus albicilla), månadens fågel januari 2005. Samtal mellan Bengt Emil Johnson och Sten Wahlström. 2005-01-03 Fredag 31 oktober 2008 kl 10:23 (P2-fågeln)
Så låter havsörnenHavsörn (Haliaeetus albicilla) (0:38) Glador, Hökar, Vråkar, Örnar - Havsörn (Haliaeetus albicilla) Södermanland, 21 april kl. 04.30, parning på boet, kaja, bofink. Onsdag 12 november 2008 kl 08:53 (P2-fågeln)
Anders Kvarnheden forskar kring virusangrepp på kassava. Foto: Katarina Sundberg, SR
En sjukdom som drabbar den viktiga bruna långa rotfrukten kassava sprider sig över Afrika i en oroande fart. Afrika förlorar redan 50 miljoner ton kassava om året till sjukdomen, och om den sprider sig ytterligare kan det ha en mycket oroande effekt på mattillgången för miljoner människor. Anders Kvarnheden är forskare vid SLU och arbetar med virusangrepp på kassava.
"I praktiken är det en brist på resurser"Kassavastudio (7:58) Samtal med Anders Kvarnheden från Sveriges lantbruksuniversitet, som forskar på bl a kassava. Fredag 17 maj 2013 kl 15:58 (Vetenskapsradions veckomagasin)
En sjukdom som drabbar den viktiga bruna långa rotfrukten kassava sprider sig nu över Afrika i en oroande fart.
Virus angriper basföda i AfrikaVirus angriper basföda i Afrika (1:28) Maria Sjöqvist, Afrikakorrespondent Onsdag 15 maj 2013 kl 08:30 (Vetenskap & miljö)
Kassava, eller maniok, är ett livsviktigt baslivsmedel för miljarder människor, ungefär som potatis på våra breddgrader.
Manioken - den lates grödaManioken - den lates gröda (1986) (13:17) Bengt Sjögren redogör för Maniokens, kassavans, historia i Värt att veta från 1986. Onsdag 13 mars 2013 kl 11:36 (SR Minnen)
Efter fem års arbete presenteras i morgon psykiatrins diagnosmanual, DSM, i en ny upplaga. Katalogen innehåller beskrivningar av alla kända psykiska sjukdomar och har inte uppdaterats på 20 år. Men det som brukar kallas psykiatrins "diagnosbibel" möter kritik.
"Patienterna förtjänar bättre""Det är som att tala om feber och värk, utan att veta den verkliga orsaken" (1:54) Efter fem års förberedande arbete presenteras nu psykiatrins diagnosmanual i en ny upplaga, DSM 5.
Katalogen som innehåller beskrivningar av alla kända psykiska sjukdomar har inte uppdaterats på 20 år, men nu har experter i USA och i övriga världen, ledda av det amerikanska psykiaterförbundet, kommit till skott. Men det som brukar psykiatrins "diagnosbibel" möter kritik Torsdag 16 maj 2013 kl 15:37 (Vetenskap & miljö)
Den här helgen presenteras den femte versionen av världens mest inflytelserika handbok inom psykiatrin, diagnosmanualen för psykiatriska diagnoser - DSM. Det var 20 år sedan handboken uppdaterades sist, och arbetet med den nya versionen har kantats av kontroverser. Vetenskapsradions Ulrika Björkstén har följt diskussionen.
"Manualen är föråldrad""Manualen är föråldrad" (3:09) Den här helgen presenteras den nya diagnosmanualen för psykiatriska diagnoser av det amerikanska psykiatriförbundet. Det handlar om den femte versionen av världens mest inflytelserika handbok inom psykiatrin - DSM. Det var 20 år sedan handboken uppdaterades sist, och arbetet med den nya versionen har kantats av kontroverser. Vetenskapsradions Ulrika Björkstén har följt diskussionen. Fredag 17 maj 2013 kl 12:54 (Vetenskapsradions veckomagasin)
Världens mest inflytelserika handbok för psykiatriska diagnoser har varit under omgörning, och kritiserats, länge.
Nya diagnoserPsykiatrins diagnosbibel under lupp (19:08) DSM-manualen under lupp. Vetandets värld 20101115. Torsdag 11 november 2010 kl 17:39 (Vetandets värld)
Diagnosen för depression kommer att genomgå stora förändringar, som kan innebära att många fler får diagnosen.
Kan medicineras i onödanBarn och unga riskerar att medicineras helt i onödan (2:20) Konsumtionen av antipsykotisk medicin kan komma att öka radikalt när nya riktlinjer för psykiatriska diagnoser träder i kraft om ett par år. Fredag 12 november 2010 kl 11:11 (Vetenskap & miljö)
Den inre klockan kan avgöra det exakta dödsögonblicket. Foto: Charlie Riedel/Scanpix
Genom att studera hur kroppens så kallade klockgener beter sig har forskare upptäckt ett samband mellan depression och störningar i kroppens inre biologiska klocka. Men metoden kan också användas för att med ett enkelt blodprov fastställa när en person avlidit - något som kan få betydelse inom rättsmedicinen.
"Kan avgöra när exakt dödsögonblicket ägde rum"VM Inre klocka NY (4:37) Genom att studera hur kroppens så kallade klockgener beter sig har forskare upptäckte ett samband mellan depression och störningar i kroppens inre biologiska klocka.
Metoden kan också användas för att med ett enkelt blodprov fastställa när en person avlidit - något som tros kunna få betydelse inom rättsmedicin.
Torsdag 16 maj 2013 kl 15:24 (Vetenskapsradions veckomagasin)
I vattenfyllda grottor under Somalias öken lever en fisk som har två inbyggda biologiska klockor, en matklocka och en ljusklocka.
Grottfisk med 47-timmarsdygnGrottfisk med 47-timmarsdygn (1:13) Genom att undersöka en fisk som lever i grottor har forskare kunnat visa att djur har två inbyggda biologisk klockor, en matklocka och en ljusklocka - och att de kan fungera var och en för sig. Onsdag 07 september 2011 kl 06:25 (Vetenskap & miljö)
På väg mot Yalungs topp på 5700 meters höjd Foto: Simon Nilsson
På 5000 meters höjd finns bara hälften så mycket syre som nere i ”låglandet”. De flesta känner av höjden, några drabbas av rejäl höjdsjuka som i värsta fall leder till döden. I dagens Vetandets värld möter vi en grupp forskare och studenter som försöker förstå vad som händer i kroppen vid syrebrist – och i bästa fall hitta ett enkelt sätt att testa vilka människor som är i riskzonen för höjdsjuka.
Så funkar kroppen på hög höjd i Himalaya (MP3)Så funkar kroppen på hög höjd i Himalaya (19 min) Fredag 17 maj 2013 kl 12:00 (0 MB) På 5000 meters höjd finns bara hälften så mycket syre som nere i ”låglandet”. De flesta känner av höjden, några drabbas av rejäl höjdsjuka som i värsta fall leder till döden.
I sex veckor har en grupp forskare och studenter från Mittuniversitetet vistats på hög höjd i Rolwalingdalen i Nepal. De har gjort omfattande tester före, under och efter resan för att förstå vad som händer i kroppen vid syrebrist - och i bästa fall hitta ett enkelt sätt att testa vilka människor som är i riskzonen för höjdsjuka. Reporter Lena Näslund.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Barn med progeria. Foto: The Progeria Research foundation
Vägen mot ett botemedel för den extremt ovanliga barnsjukdomen progeria, som gör att barn åldras i förtid har tagit ett steg framåt. Forskare vid Sahlgrenska akademien i Göteborg har upptäckt vilket enzym i cellen som orsakar sjukdomen och hur man kan hämma det.
"Medicin kan finnas inom en relativt snar framtid"Enzym styr sjukdomen (1:08) Vägen mot ett botemedel för den extremt ovanliga barnsjukdomen progeria som gör att barn åldras i förtid har tagit ett steg framåt. Forskare vid Sahlgrenska akademien i Göteborg har upptäckt vilket enzym i cellen som orsakar sjukdomen och hur man kan hämma det och därmed motverka progeria. Reporter Pelle Zettersten. Fredag 17 maj 2013 kl 07:17 (Vetenskap & miljö)
Progeri eller progeria är en ovanlig sjukdom som gör att kroppen åldras i förtid. Namnet Progeri kommer från grekiskan och betyder ungefär ”gammal i förtid” (pro = före, gē´ras = ålderdom). Sjukdomen beror på en hastig celldöd, som bryter ner cellerna i en allt för snabb takt och gör att de och barnen åldras mycket snabbare än normalt. Barnen slutar växa runt femårsåldern och närmare tio årsåldern ser barnet ut som en miniatyr av en åldring. Än så länge finns ingen behandling mot sjukdomen. Barn med den värsta varianten dör redan i tonåren.
Nyckelpigor är kanske inte så harmlösa som de ser ut. Forskare i Tyskland har kommit fram till att den asiatiska, invasiva harlekinnnyckelpigan använder kemisk krigsföring för att konkurrera och i vissa fall slå ut inhemska arter av nyckelpigor i Europa.
Japans mest avancerade kärnkraftsreaktor Monju, vars historia kantats av problem, åker återigen på ett stort bakslag. Den japanska kärnsäkerhetsmyndigheten har förbjudit reaktorn att starta.
I vattnen utanför Ronneby har arkeologerna undersökt det danska krigsskeppet Gribshunden som förliste på platsen i slutet av 1400-talet. Skeppet och dansktiden uppmärksammas nu på Blekinge museum och Vetenskapsradion Historia besöker museet för att ta reda på vad landskapets danska historia egentligen lämnat för avtryck.
Danska krigsskepp och norsk nationalyra (MP3)Danska krigsskepp och norsk nationalyra (18 min) Torsdag 16 maj 2013 kl 13:35 (0 MB) Utanför Ronneby har marinarkeologerna hittat ett krigsskepp från 1400-talet som tycks vara en unik pusselbit i vår förståelse för de moderna krigsfartygens utveckling. Vetenskapsradion Historia besöker utställningen om skeppet, och uppmärksammar också forskningen som problematiserar Norges nationella yra kring 17 maj. Programledare är Tobias Svanelid.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Just nu är solaktiviteten hög och på väg mot ett så kallat solfläcksmaximum. Exakt när det inträffar går inte att säga, men under sådana perioder brukar det varnas för solstormar som kan störa bland annat flygtrafik och elförsörjning. Ny forskning tyder på att de riktigt stora problemen inte alls behöver vara knutna till när solaktiviteten är som högst, när vi har ett maximum med solfläckar.
Stormar,flammor och fläckar med solforskaren Henrik Lundstedt (MP3)Stormar,flammor och fläckar med solforskaren Henrik Lundstedt (19 min) Torsdag 16 maj 2013 kl 12:00 (0 MB) Solen är inne i en särskilt aktiv fas just nu. En elvaårscykel närmar sig sin topp och antalet solfläckar är ovanligt många. Under sådana perioder brukar det varnas för solstormar som kan påverka flygtrafik, elsystem och satelliter. Men ny forskning visar att kopplingen mellan solfläckar och sådana störningar är överdriven. Supersolstormar som ställer till stora problem kan komma när som helst. Vetandets Värld har träffat solforskaren Henrik Lundstedt i Lund som arbetar med ett av jordens 14 regionala varningscentra för solväder.
- Vi har sett att de supersolstormar som ställer till riktigt stora problem kan komma när som helst under en solcykel, till och med när solfläcksaktiviteten är som lägst, säger han.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Förra året var det mayafolket förutsägelse om jordens undergång. I år kommer ett nytt hot, en supersolstorm. Vart 11:e år slungar solen ut extra mycket av så kallade solstormar.
Solstormar kan slå ut elnätSolstormar kan slå ut elnät (1:39) Emmelie Andersson, rymdvädersamordnare på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap om riskerna att viktiga sammhällsfunkrioner slås ut av solstormar. Reporter Örjan Holmberg P4 Västerbotten. Torsdag 24 januari 2013 kl 15:29 (Nyheter P4 Västerbotten)
Solstormar kan ställa till stora problem på jorden med bland annat kraftledningar och satellitsystem. Hur ser vår beredskap ut? Hur stora utbrott på solen klarar vårt teknikberoende samhälle?
Är vi redo? (MP3)Är vi redo? (19 min) Torsdag 19 april 2012 kl 12:10 (0 MB) Solstormar kan ställa till stora problem på jorden med bland annat kraftledningar och satellitsystem. Hur ser vår beredskap ut?
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Solvind är solens konstanta flöde av bland annat elektroner och protoner. Solen förlorar omkring en miljon ton massa per sekund på grund av det här flödet. Solvinden påverkar formen på jordens magnetfält och ger upphov till sken vid jordens poler. Solvinden styr även till stora delar rymdvädret, som i sin tur påverkar tekniska system på och kring jorden.
En koronamassutkastning sker när solens yta exploderar och ett moln av partiklar kastas ut i hög hastighet ut från solen och den ger en kraftigare solvind. När partiklarna når jordens magnetfält kan de orsaka en geomagnetisk storm, som ger kraftigare polarsken och kan störa radiokommunikationer och elnät.
Rymdteleskopet Kepler har problem, uppger den amerikansk rymdstyrelsen NASA. Rymdteleskopet har förlorat sin förmåga att styra och det kan innebära slutet för Kepler.
Vid University of Oregon har forskarna hittat en ny metod att skapa embryonala stamceller. Foto:AP
För första gången har forskare skapat mänskliga embryonala stamceller genom att transplantera cellkärnor. Metoden innebär att man plockar ut cellkärnan ur ett ägg och ersätter den med kärnan från en annan cell och den beskrivs som ett steg på väg mot skräddarsydda medicinska behandlingar. Det finns dock både etiska och praktiska invändningar.
Koffein stimulerar celldelning Koffein stimulerar celldelning (1:49) Ny metod för att skapa embryonala stamceller Torsdag 16 maj 2013 kl 06:00 (Vetenskap & miljö)
Att skola om celler i kroppen från en uppgift till en annan kan bli ett sätt att behandla sjukdomar som parkinson, alzheimer och stroke.
Omprogrammerade celler (MP3)Omprogrammerade celler (19 min) Måndag 13 maj 2013 kl 12:00 (0 MB) Att skola om celler i kroppen från en uppgift till en annan kan bli ett sätt att behandla sjukdomar som parkinson, alzheimer och stroke. För två år sedan kunde Malin Parmar vid Lunds universitet tillsammans med sin forskargrupp visa att det går att skola om mänskliga hudceller till hjärnceller utan att först backa dem till stamceller. Ett framsteg som ingen tidigare trodde var möjligt. Reporter Camilla widebeck.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Mattias Jägerskog från svenska Skjutsgruppen, en av arrangörerna för Ouisharefestivalen i Paris kring delandets ekonomi. I mitten Klotets programledare Marie-Louise Kristola och till höger Christian Villum från Open Knowledge Foundation. Foto: Sveriges Radio
Varför äga en bil om du kan dela med andra i en bilpool? Varför köpa en dyr klänning för en kväll när du kan låna? De senaste tio åren har en rörelse vuxit fram där privatpersoner delar både prylar, tjänster, upplevelser och kunskap med varandra, tack vare särskilda sidor på internet där den enes behov kan kopplas ihop med någon annans tillgångar. Följ med Klotet till Paris och möt forskare, entreprenörer och datahackare på Europas första Ouisharefestival.
Lyssna på senaste KlotetVetenskapsradion Klotet : Om att dela på allt - den tredje industriella revolutionen 20130515 13:35 (24 min) sänt: Onsdag 15 maj 2013 kl 13:35
Det här är ljudspelaren på sverigesradio.se. Just nu spelas ingenting. Klicka på en ljudlänk så startar den. Du kan göra spelaren mindre genom att klicka på knappen Min radio.
Om du har frågor om eller synpunkter på Sveriges radios webbradio kan du höra av dig till webmaster@sverigesradio.se
Högerklicka på tidsaxeln och välj ”Dela ut till aktuell tidpunkt” så får du en länk som startar ljudet på en visst plats i ljudet. Detta fungerar bara på ljudklipp, inte direktsändningar
Ljudklippet startas på det antal sekunder som du har valt. Den du delar till kan även spola tillbaka till början av ljudklippet och lyssna på hela klippet.