Att vara målerikonservator är inte något gammaldags hantverksjobb som bara utförs med pensel och färg. Kathrin Degerblad på Riksantikvarieämbetet i Visby är målerikonservator, och i veckans Kossornas planet visar hon oss alla olika mikroskop de använder sig av för att kunna reda ut hur många färgskikt som målats och hur de kan ta reda på vilka färger och pigment som använts.
Kathrin älskar färger och pigmentKathrin älskar färger och pigment (4:51) Kathrin Degerblad är målerikonservator på RAÄ i Visby. Tisdag 14 maj 2013 kl 17:30 (Kossornas planet)
Lyssna på hela Kossornas planet (25 maj 2013) Kossornas planet 20130525 (34:35) Kossornas planet den 25 maj handlar om färger, konst och hur vi ska bevara vårt kulturarv till framtiden. Fredag 24 maj 2013 kl 14:11 (Vetenskap & miljö)
Granens arvsmassa har kartlagts. Foto: Hasse Holmberg / SCANPIX
Den årliga tillväxten av gran beräknas vara värd ungefär 20 miljarder kronor. Nu har svenska forskare från bland annat Umeå, Stockholm och Uppsala för första gången kartlagt granens jättelika arvsmassa, dess DNA, ett arbete som kan få stor betydelse både för skogsindustrin och för vår kunskap om barrträdens egenskaper.
"Inte säkert att det skulle gå""Vi var inte alls säkra på att det skulle gå" (1:27) Nu har svenska forskare från bland annat Umeå, Stockholm och Uppsala för första gången kartlagt granens jättelika genom, granens DNA, ett arbete som kan få stor betydelse både för skogsindustrin och för vår kunskap om barrträdens egenskaper.
Pär Ingvarsson, professor i evolutionsbiologi vid Umeå universitet är en av forskarna bakom studien.
Onsdag 22 maj 2013 kl 15:30 (Vetenskap & miljö)
2005-08-11 Ris är huvudfödan för över hälften av jordens befolkning. Kartläggningarna kan underlätta mer produktiva rissorter, och sorter som inte kräver lika mycket vatten och gödning.
2010-08-30 Kartläggningen av äpplet kan få stora effekter inom växtförädlingen, tror forskare. Det kommer att bli lättare att hitta gener som styr motståndskraft mot sjukdomar och härdighet mot kyla.
2011-07-11 Potatisens DNA-kod har för första gången kartlagts. Potatisen har mer än 39 000 proteinkodande gener och fyra kopior av varje kromosom. Vi människor har bara två.
2012-07-12 Forskare har kartlagt hela arvsmassan hos bananen - denna populära ört som förädlats i 7000 år. Man hoppas öka motståndskraften mot sjukdomar och parasiter.
Bo Malmberg är professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet och forskar kring sambandet mellan upplopp och segregation. Foto: Katarina Sundberg, SR.
Nu när upploppen i förorterna kring Stockholm har pågått i nästan en vecka, kommer det nya forskningsresultat om just upplopp och segregation. Svensk kulturgeografisk forskning visar att det finns statistiska samband mellan upplopp och segregation i samhället. I Vetenskapsradions veckmagasin diskuterar vi segregation och upplopp med professor Bo Malmberg.
"Åtskildhet ökar risken för upplopp""Åtskildhet ökar risken för upplopp" (6:50) Lars Broström samtalar med professor Bo Malmberg om sambandet mellan segregation och risken för upplopp Fredag 24 maj 2013 kl 14:02 (Vetenskapsradions veckomagasin)
Soldater drabbas ofta av posttraumatisk stress. Foto: AP Photo/Al Chang
Det går att påverka våra minnen så att vi minns jobbiga upplevelser på ett mindre obehagligt sätt. Och detta enbart med hjälp av samtal, utan inblandning av kemiska substanser. En ny amerikansk studie visar att våra minnen kan tränas att bedra oss - fast på ett bra sätt.
Kan återkalla obehagliga minnen Kan återkalla obehagliga minnen (4:12) Krigsveteraner eller andra som varit utsatta för obehagliga upplevelser kan drabbas av posttraumatiskt stresssyndrom. Nu visar ny forskning att obehagliga minnen kan återkallas. Fredag 24 maj 2013 kl 11:51 (Vetenskapsradions veckomagasin)
Det nya fågelinfluensan H7N9, som hittills krävt 36 människors liv, har i nya laboratorieförsök för första gången visat sig smitta mellan illrar, som när det gäller influensasmitta är väldigt lika människor.
Ordet allé kommer ifrån franskans aller - att gå. Foto: Mats Carlsson-Lénart
Antalet alléer har minskat kraftigt i Sverige de senaste hundra åren. Men det blir allt viktigare att slå vakt om de alléer som finns kvar, eftersom de med sina ofta mycket gamla träd utgör biotoper för arter som, på grund av igenväxning av kulturlandskapet i stort, trängs undan mer och mer.
"Mångfalden är jättestor""Mångfalden är jättestor" (1:18) Antalet alléer har minskat kraftigt i Sverige de senaste hundra åren, inte minst till följd av allt fler bilar som kräver bredare vägar än de gamla smala mellan rader av träd. Men det blir allt viktigare att slå vakt om de alléer som finns kvar, eftersom alléerna med sina ofta mycket gamla träd i ökande grad blir biotoper för arter som, på grund av igenväxnng av kulturlandskapet i stort, trängs undan mer o mer. I en nyrestaurerad lindallé vid Torsåkers säteri i Upplands-Väsby träffade vi Miguel Jaramillo, biolog på Länsstyrelsen i Stockholms län. Torsdag 23 maj 2013 kl 14:56 (Vetenskap & miljö)
Lyssna mer hos Vetandets Värld (MP3)Lyssna mer hos Vetandets Värld (19 min) Fredag 24 maj 2013 kl 12:00 (0 MB) Alléer är fortfarande karakteristiska inslag på många håll i det svenska kulturlandskapet. Allt eftersom odlings- och haglandskap växer igen har de trädkantade vägarna blivit allt viktigare. De behövs som livsmiljöer för arter som trängts ut från tex. igenvuxna ekhagar. Alléerna är också hotade, särskilt av sjukdomar, och Länsstyrelser och myndigheter satsar nu i allt högre grad på att bevara de alléer som finns kvar. Bland annat med hamling av gamla träd, som innebär att nästan alla grenarna tas bort. I dagens Vetandets Värld får vi följa med på en allékonferens i Övedskloster som har Sveriges främsta system av alléer. Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
En molekyl som är helt avgörande för att hjärnan känner av att det kliar nånstans på kroppen har amerikanska forskare hittat, något som kan ge hopp om effektiva läkemedel mot sjukdomar med besvärande klåda som eksem och psoriasis.
Nu har det kommit kritik om slarv i den vetenskapliga artikel som vi rapporterade om förra torsdagen där forskare beskrev hur man för första gången skapat mänskliga embryonala stamceller genom att transplantera cellkärnor, alltså kloning.
Spräckt glas i mobiltelefon kan användas vid mätning av radioaktivstrålning. Foto Fredrik Sandberg, Scanpix
Beredskapen i Europa är dålig för en radioaktiv olycka eller ett terrordåd, eftersom det saknas både effektiva metoder och laboratorier för att snabbt kunna avgöra hur mycket strålning människor blivit utsatta för. Men nu har forskare, bland annat på Stockholms universitet, tagit fram nya metoder för det här. Bland annat kan glaset på en mobiltelefon visa hur stor dos en person har blivit exponerad för.
Läs mer hos Vetenskapsradions NyheterMobiltelefon som dosimeter (2:23) Beredskapen i Europa är dålig för en radioaktiv olycka eller ett terrordåd, det saknas både effektiva metoder och laboratorier för att snabbt kunna avgöra hur mycket strålning människor blivit utsatta för. Men nu har forskare tagit fram nya metoder för det här, bland annat så kan glaset på en mobiltelefon visa hur stor dos en person har blivit exponerad för. Reporter Pelle Zettersten. Torsdag 23 maj 2013 kl 18:01 (Vetenskap & miljö)
Tottenham High Road i norra London i början av augusti 2010, efter att en demonstration urartat. Foto: Akira Suemori / Scanpix
2012-04-02 Bränder, våld och plundringar. Sommaren 2011 blev brittiska städer till rena krigszoner. Varför? Och kommer det hända igen? Journalister och forskare söker svaret tillsammans.
Forum Special 20120402Forum Special 20120402 (25:10) Bränder, våld och plundringar - i somras blev brittiska städer till rena krigszoner -
Varför - och kommer det hända igen? Journalister och forskare söker svaret tillsammans. Måndag 02 april 2012 kl 13:00 (Vetenskap & miljö)
2013-05-21 Hur polisen beter sig när de rycker ut vid ett upplopp kan göra att kravallerna blir värre. Det säger Stefan Holgersson, som arbetar både som polis och forskare.
"En part som tänder gnistor""Kan vara en part som tänder gnistor" (1:54) Hur polisen beter sig när de rycker ut vid ett upplopp kan göra att kravallerna blir värre. Det säger polisforskaren Stefan Holgersson. Reporter: Elin Bäckström Tisdag 21 maj 2013 kl 17:59 (Ekot)
2012-05-23 Det är till stor del polisen som avgör när upplopp avtar. Oron finns hela tiden i förorterna. Det säger Malmöforskaren Manne Gerell som forskar om brottsdrabbade områden.
Forskaren Manne GerellForskaren Manne Gerell om oron i förorterna (1:19) Det är till stor del polisen som avgör när upploppen i Husby och andra Stockholmsförorter avtar, men oron finns kvar hela tiden i förorterna. Det säger Manne Gerell vid Malmö högskola som forskar om brottsdrabbade områden. Intervjuad är också Malmöbon Nawid Rahman Zai. Reporter: Dimitri Lennartsson, P3 Nyheter. Torsdag 23 maj 2013 kl 10:57 (Nyheter P4 Malmöhus)
Professorerna Pär Ingvarsson och Stefan Jansson på granjakt i Sävar utanför Umeå. Foto: Michael Borgert
Vetenskapsradions Michael Borgert träffade två av forskarna bakom kartläggningen tidigare i våras, Stefan Jansson och Pär Ingvarsson vid Umeå universitet. Och tillsammans gav de sig ut i snön i skogen för att leta efter just den gran, just det enskilda träd, som nu utan tvekan kan betraktas som världens mest undersökta gran.
På jakt efter världens mest undersökta gran (MP3)På jakt efter världens mest undersökta gran (19 min) Torsdag 23 maj 2013 kl 12:00 (0 MB) Just nu står omkring 30 miljarder granar i våra svenska skogar, Sveriges ekonomiskt viktigaste växt. Nu har svenska forskare kartlagt granens hela arvsmassa, ett arbete som kan få stor betydelse för både skogsindustrin och förståelse av inte bara gran utan även alla de andra framgångsrika och mångmiljonåriga barrträden. Vi träffar Stefan Jansson och Pär Ingvarsson, två av forskarna bakom upptäckten. Reporter Michael Borgert.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Nu har svenska forskare för första gången kartlagt granens jättelika arvsmassa, vilket kan få stor betydelse både för skogsindustrin och för vår kunskap om barrträdens egenskaper.
"Inte säkert att det skulle gå""Vi var inte alls säkra på att det skulle gå" (1:27) Nu har svenska forskare från bland annat Umeå, Stockholm och Uppsala för första gången kartlagt granens jättelika genom, granens DNA, ett arbete som kan få stor betydelse både för skogsindustrin och för vår kunskap om barrträdens egenskaper.
Pär Ingvarsson, professor i evolutionsbiologi vid Umeå universitet är en av forskarna bakom studien.
Onsdag 22 maj 2013 kl 15:30 (Vetenskap & miljö)
Tack vare kartläggningen av granens arvsmassa kan växtförädlingen påverkas ganska snart, säger Pär Ingvarsson på Umeå Plant Science Centre.
I framtiden kan granar skräddarsysI framtiden kan granar skräddarsys (1:40) Pär Ingvarsson, professor på Umeå Plant Science Centre, om kartläggningen av granens arvsmassa. Reporter Örjan Holmberg P4Västerbotten. Onsdag 22 maj 2013 kl 10:54 (Nyheter P4 Västerbotten)
En längre intervju med Pär IngvarssonEn längre intervju med Pär Ingvarsson (8:03) En längre intervju med Pär Ingvarsson, professor på Umeå Plant Science Centre, om kartläggningen av granens arvsmassa. Reporter Örjan Holmberg P4Västerbotten. Onsdag 22 maj 2013 kl 10:54 (Nyheter P4 Västerbotten)
Svenske astronauten Christer Fuglesang på rymduppdrag. Foto: NASA/ Scanpix
Ett företag i Texas håller på att utveckla en 3D-printer som kan skriva ut mat lämplig för astronauter. Den här matprintern, som är tänkt att fungera i rymden, utvecklas med stöd från amerikanska rymdstyrelsen NASA, rapporterar Reuters nu på morgonen.
Nu grävs Göteborgs historiska föregångare, Lödöse, ut. Handelsstaden hade sin storhetstid på 1500-talet och överraskande mycket finns kvar, säger arkeologen Christina Rosén som är projektledare för utgrävningarna.
"Det är ett fantastiskt material vi gräver fram här""Det är ett fantastiskt material vi har" (1:33) Nu grävs staden Göteborgs historiska föregångare ut, handelsstaden Nya Lödöse som hade sin storhetstid på 1500-talet. Och det är överraskande mycket som finns kvar, säger arkeologen Christina Rosén, som är projektledare för utgrävningarna. Onsdag 22 maj 2013 kl 16:10 (Vetenskap & miljö)
Ett nytt och effektivare influensavaccin som är uppbyggt av syntetiskt - alltså konstgjort - virus har tagits fram av forskare vid amerikanska National Institute of Health. Det nya vaccinet verkar genom att det bygger upp immunitet mot den funktion som influensaviruset använder för att kunna ta sig in i och, så småningom, infektera vävnaden.
Depression är den vanligaste psykiska sjukdomen. Foto: Rafiq Maqbool/Scanpix.
I dag släpps den nya upplagan av psykiatrins diagnosmanual. Nya diagnoser introduceras och gränserna mellan vad som ses som sjukt och friskt flyttas. Många kritiker är rädda för att manualen kommer att betyda att allt fler människor kommer att bli beroende av läkemedel. Hör Niklas Långström, professor på Karolinska Institutet och ende svensk som deltagit i arbetet med DSM-5 som just nu är på en stor konferens om den i USA och Jan Håkansson, läkare i Krokom som är kritisk till DSM-5. I Studio ett 17-timmen, i kväll.
Nya diagnosmanualen DSM diskuteras i Studio EttNya diagnosmanualen DSM diskuteras i Studio Ett (7:37) Nya diagnosmanualen DSM diskuteras i Studio Ett. Från 2013-05-22 Torsdag 23 maj 2013 kl 11:35 (Vetenskap & miljö)
2013-05-03 De psykiatriska diagnoserna är otillräckliga för att förstå hela människan menar Fredrik Svenaeus, filosof.
En filosof om diagnoserna (MP3)En filosof om diagnoserna (19 min) Fredag 03 maj 2013 kl 12:00 (0 MB) Fredrik Svenaeus är filosofen som ger in i diskussionen om de psykiatriska diagnoser. De är otillräckliga för att förstå hela människan, menar han, och måste kompletteras med annan information om den som fått diagnosen. Psykiska problem måste ses som en del av det allmänskliga lidandet, som är svårt att tänka bort, skriver han i sin nya bok Homo Patologicus. Reporter Per Gustafsson.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
2013-03-27 Vilken betydelse har diagnoserna i praktiken? En inträdesbiljett till hjälp och vård, eller en stämpel?
Diagnos en biljett till hjälp (MP3)Diagnos en biljett till hjälp (19 min) Onsdag 27 mars 2013 kl 12:00 (0 MB) ADHD, autism, bipolär sjukdom, paniksyndrom, depression är psykiatriska diagnoserna möter oss nästan dagligen i media. De lär bli fler när nya versionen av diagnosbibeln DSM 5 presenteras i vår. Vilken betydelse har diagnoserna i praktiken, i den vård som professionella kan bistå med? För en del är diagnosen inträdesbiljett till mera hjälp och vård i samhället men kan också leda till att man får leva med en psykstämpel. Med det går att bli avdiagnosticerad, när man blivit av med sina besvär, berättar några psykoterapeuter. Reporter Per Gustafsson.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
2013-05-17 Psykiatrins diagnoshandbok kom i slutet av maj 2013 ut i en ny upplaga. Men det som brukar kallas psykiatrins "diagnosbibel" möter kritik.
"Patienterna förtjänar bättre""Det är som att tala om feber och värk, utan att veta den verkliga orsaken" (1:54) Efter fem års förberedande arbete presenteras nu psykiatrins diagnosmanual i en ny upplaga, DSM 5.
Katalogen som innehåller beskrivningar av alla kända psykiska sjukdomar har inte uppdaterats på 20 år, men nu har experter i USA och i övriga världen, ledda av det amerikanska psykiaterförbundet, kommit till skott. Men det som brukar psykiatrins "diagnosbibel" möter kritik Torsdag 16 maj 2013 kl 15:37 (Vetenskap & miljö)
2013-05-17 Arbetet med att uppdatera den psykiatriska diagnoshandboken har kantats av kontroverser. Vetenskapsradions Ulrika Björkstén har följt diskussionen.
"Manualen är föråldrad""Manualen är föråldrad" (3:09) Den här helgen presenteras den nya diagnosmanualen för psykiatriska diagnoser av det amerikanska psykiatriförbundet. Det handlar om den femte versionen av världens mest inflytelserika handbok inom psykiatrin - DSM. Det var 20 år sedan handboken uppdaterades sist, och arbetet med den nya versionen har kantats av kontroverser. Vetenskapsradions Ulrika Björkstén har följt diskussionen. Fredag 17 maj 2013 kl 12:54 (Vetenskapsradions veckomagasin)
Glyfosatresistent kvarnamarant-ogräs plågar 92 % av bönderna i Georgia
I USA är huvuddelen av all soja, majs och bomull genförändrad så att den tål det vanligaste bekämpningsmedlet glyfosat. På det sättet har man kunnat spruta ihjäl ogräs och skona grödorna. Men allt sprutande har gjort att också ogräset blivit motståndskraftigt och därför försöker amerikanska forskare nu få fram nya genändrade utsäden som tål fler och starkare bekämpningsmedel.
Resistenta ogräs tar över fälten (MP3)Resistenta ogräs tar över fälten (24 min) Onsdag 22 maj 2013 kl 14:00 (0 MB) I USA har genändrade grödor snabbt tagit över jordbrukslandskapet och nästan all soja, majs och bomull är resistent mot bekämpningsmedlet glyfosat. De populära GMO-grödorna kan sprutas med bekämpningsmedlet och bara ogräset dör. Men nu har många sorters ogräs anpassat sig och blivit motståndskraftiga. Skördar på tusentals tunnland i den amerikanska södern har fått kasseras och bönderna tvingas börja rensa mekaniskt eller för hand. Nu håller växtförädlingsjättarna på att ta fram nya genförändrade grödor som ska tåla flera starkare bekämpningsmedel på en gång så att bönderna kan fortsätta spruta. Vilka möjligheter och risker för miljön innebär detta? Samtal med GMO-forskaren Jen Sundström SLU och miljöforskaren Christel Cederberg SIK Programledare: Marie-Louise Kristola.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
2009-05-25 Moderna jordbruksmetoder har drastiskt minskat antalet ogräs som finns på åkrarna, men det betyder inte att de blir lättare att bli av med - snarare tvärtom.
Agronomen och Nobelpristagaren Norman Borlaug startade den gröna revolutionen. Foto: Scanpix
Som att skjuta vilt omkring sig i en kemifabrik, så beskrivs de tidiga experimenten där man bombarderade organsimer med röntgenstrålar för att få fart på mutationerna. Samtidigt ledde de tidiga genmodifieringarna till det som kallats den gröna revolutionen. Det är frukterna av den som vi har på talriken idag. Växtförädling är dock något som människor sysslat med i många tusen år och Vetandets Värld berättar idag om genmodifieringens tidvis brutala historia.
Vetandets värld: Genmodifieringens brutala historia (Onsdag 22 maj 12:10) (MP3)Vetandets värld: Genmodifieringens brutala historia (Onsdag 22 maj 12:10) (19 min) Onsdag 22 maj 2013 kl 06:00 (0 MB) Som att skjuta vilt omkring sig i en kemifabrik, så beskrivs de tidiga GMO-experimenten där man bombarderade organsimer med röntgenstrålar för att få fart på mutationerna. Samtidigt ledde de tidiga genmodifieringarna till det som kallats den gröna revolutionen. Det är frukterna av den som vi har på talriken idag. Växtförädling är dock något som människor sysslat med i många tusen år och Vetandets Värld berättar idag om genmodifieringens tidvis brutala historia. Detta är det andra programmet i serien Genvägen och reporter är Tomas Lindberg.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Genteknikern och växtförädlaren Jens Sundström på Biocentrum vid SLU i Uppsala. Foto: Tomas Lindberg/SR
Det skulle vara ont om mat om vi hade tillämpat samma strikta regelverk för den traditionella växtförädlingen som vi gör för den moderna gentekniken, det menar förespråkare för genförändringsteknik, så kallad GMO.
"Mutationer är grunden för livet""Mutationer är grunden för livet" (2:00) Det skulle vara ont om mat om vi hade tillämpat samma strikta regelverk för den traditionella växtförädlingen som vi gör för den moderna gentekniken, det menar förespråkare för genförändringsteknik, så kallad GMO.
I den traditionella växtförädlingen började man på 1930-talet bomba jordbruksgrödors cellkärnor med röntgenstrålning för att få många mutationer.
Det här var en ganska okontrollerad teknik jämfört med dagens GMO-forskning där vi exakt vet vilka förändringar vi åstadkommer när vi flyttar över en gen från en växt till en annan, säger genetikforskaren Jens Sundström på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU i Uppsala. Tisdag 21 maj 2013 kl 15:33 (Vetenskap & miljö)
2011-10-01 De hårda reglerna kring GMO-grödor motverkar ett miljövänligt jord- och skogsbruk, hävdar ett 40-tal svenska forskare inom genmodifiering av växter.
"Baserad på ren kvasivetenskap"Forskare: GMO-reglerna hämmar grön utveckling (2:00) EU:s genteknik-lagar måste ändras; det kräver ett 40-tal av Sveriges främsta grundforskare inom genmodifiering av växter, som skriver på DN debatt i dag. De hårda reglerna kring just GMO-grödor motverkar ett miljövänligt jord- och skogsbruk hävdar forskarna som uppmanar politiker och miljörörelsen att tänka om. Reporter: Johan Bergendorff/Vetenskapsradion. Lördag 01 oktober 2011 kl 01:00 (Ekot)
2012-10-25 Genmodifiering är ett sätt att få fram livskraftiga bananer med särskilda egenskaper. Tekniken får dock bara användas i forskningssyfte.
De första GMO-bananerna (MP3)De första GMO-bananerna (19 min) Torsdag 25 oktober 2012 kl 12:00 (0 MB) Kokbananer är en av de viktigaste jordbruksgrödorna i Uganda. En lyckad bananskörd är viktigt för livsmedelsförsörjningen i landet och därför satsas det stora resurser för att skydda växten mot bakterier och skadeinsekter. Genmodifiering är ett sätt att få fram livskraftiga bananer med särskilda egenskaper och Uganda är tillsammans med Australien de enda länder i världen som har försöksodlingar med GMO-bananer. Vetenskapsradions Pelle Zettersten tar med er till forskningsanläggningen i Uganda där försöken med GMO-bananerna är i full gång.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Nu publicerar forskare vid Karolinska institutet en studie som tyder på att litium, som används vid långtidsbehandling av bipolär sjukdom, verkar göra så att ändarna på våra kromosomer, telomererna blir längre.
Det blir ingen utsättning av vargvalpar i år. Foto: Laurent Gillieron/Scanpix
Nu är det definitivt stopp för i år för Naturvårdsverkets planer på att sätta ut vargvalpar från djurparker hos vilda vargar. De vilda vargtikarna födde sina valpar tidigare än de i fångenskap.
Ingen utsättning av vargvalpar i år Stopp för planerna på att sätta ut vargvalpar (1:03) Nu är det definitivt stopp för i år för Naturvårdsverkets planer på att sätta ut vargvalpar från djurparker hos vilda vargar . De vilda vargtikarna födde sina valpar för tidigt jämfört med varghonorna i fångenskap.
Reporter: Brita Kohlström. Tisdag 21 maj 2013 kl 10:53 (Dalanytt)
Genpitsol monterad på en trädgren på Köpenhamns medicinska museum: Foto: Tomas Lindberg
Biohackers som leker och pysslar med genteknik som hobby är något som flera myndigheter i världen håller ögonen på, eftersom tekniken kan användas för att skapa biologiska vapen. Men att klippa och klistra i arvsmassan på fritiden borde uppmuntras av samhället, tycker Tomas Söderqvist på Köpenhamns universitets medicinska museum, där han byggt ett biohackinglabb öppet för besökarna.
"Biohackning borde uppmuntras""Kanske fostra en blivande nobelpristagare inne på muséet" (1:57) Tomas Söderqvist på Köpenhamns universitets medicinska museum har byggt ett biohackinglabb öppet för besökarna.
Måndag 20 maj 2013 kl 16:40 (Vetenskap & miljö)
2013-05-21 Utrustningen på labbet är köpt begagnad för några tusenlappar. Att skapa en transgen organism (GMO) är möjligt, men för det krävs tillstånd.
Genteknik som hobby (MP3)Genteknik som hobby (19 min) Tisdag 21 maj 2013 kl 12:00 (0 MB) Vetandets Värld besöker ett litet laboratorie som är inhyst i ett nedlagt badhus i Wedding i Berlin där det utförs ganska avancerade experiment.
-Det där är ditt DNA som fälls ut med hjälp av alkoholen, säger Sascha Karberg, som leder kvällens enkla biohackingexperiment. Att experimentara och ha kul med genteknik och syntetisk biologi har de senaste åren utvecklats till ett fritidsintresse och utövarna kallar sig för biohackers. Att förändra och till och med skapa nya organismer är inte svårt och tekniken är både enkel och billigt. Men det kan finnas risker med biohacking och utvecklingen följs av myndigheter i flera länder. Reporter Thomas Lindberg.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
2010-05-24 Genforskaren Craig Venter skapar konstgjort liv, något som snart vem som helst kan göra hemma i köket. Men vad det få för farliga konsekvenser?
Vetenskap på gott och ont (MP3)Vetenskap på gott och ont (19 min) Måndag 24 maj 2010 kl 12:00 (0 MB) Vetenskapen har genom historien dragits med två motsatta sidor - en sida som hjälpt oss och en som stjälpt oss. Nu har forskaren Craig Venter skapat konstgjort liv och snart kan också du göra det i ett hemmalabb. Genetikens snabba utveckling kan alltså få destruktiva konsekvenser. Vetandets värld handlar idag om när vetenskapen blir farlig och hur vi undviker det. Redaktör: Johan Lindahl.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Forskare vid Linköpings universitet har fuskat. Foto: Peter Karlsson
Linköpings universitet har upptäckt att en forskare vid tekniska fakulteten har gjort sig skyldig till ett omfattande forskningsfusk eller oredlighet i forskning som det heter i Högskoleförordningen. Det handlar om plagiering av text i sammanlagt åtta vetenskapliga artiklar, publicerade i tidskrifter och på forskningskonferenser.
Soldater i krig kommer ofta tillbaka med skrämmande minnen. Foto: Emilio Morenatti
Det går att påverka våra minnen så att vi minns jobbiga upplevelser på ett mindre obehagligt sätt och detta enbart med hjälp av samtal, utan inblandning av kemiska substanser. En ny amerikansk studie visar att våra minnen kan tränas att bedra oss, fast på ett bra sätt.
Manipulering av minnet till det bättreManipulering av minnet till det bättre (1:39) Manipulering av minnet till det bättre Tisdag 21 maj 2013 kl 09:02 (Vetenskap & miljö)
I TV-tornet vid Alexanderplatz i Berlin hittade vår reprter en pilgrimsfalk. Foto: Tomas Lindberg
Storstaden med all sten och betong har länge betraktas som naturens slutpunkt, en naturfientlig miljö. Men det här stämmer inte. Många djur och växter trivs i våra storstäder. Där finns en stor variation av oilka biotoper, rikligt med föda och skydd som gör staden attraktiv. Här finns inga jägare, och djuren lär sig snabbt att människan inte är deras fiende utan snarare deras vän. Dagens Vetandets värld handlar om växt- och djurlivet i storstaden Berlin.
Den fjärde naturen i det vilda Berlin (MP3)Den fjärde naturen i det vilda Berlin (19 min) Måndag 20 maj 2013 kl 12:00 (0 MB) Storstaden med all sten och betong har länge betraktas som naturens slutpunkt , en naturfientlig miljö. Det stämmer inte . Många djur och växter trivs i storstäder. Där finns en stor variation av olika biotoper, rikligt med föda och skydd som gör staden attraktiv. I staden finns inga jägare och djuren lär sig snabbt att människan inte är fiende utan snarare en vän. I dagens Vetandets värld tar vi oss till Berlin som är berömt för att vildsvinen då och då gör besök i centrum av staden, men där finns också många andra djur och växter. I Berlin finns uppskattningsvis 60 procent av alla Tysklands växter och djur representerade. Staden skapar också en helt ny natur. Vi besöker ett reservat på gammal industrimark som ekologen Ingo Kowarik kallar den fjärde naturen, den nya vildmarken. Reportaget är gjort av Thomas Lindberg och sändes första gången sommaren 2012.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
2012-06-21 Rådjur, bäver och räv är en inte helt ovanlig syn i städerna numera. De gör som oss- äter pommes frites och använder tunnelbana.
Kreativa djur i storstanKreativa djur i storstan (7:15) Enligt nya direktiv ska ministrarna fortsätta att svara på riksdagsledamöternas frågor även under sommaren. Karin Eriksson tar en titt på den svenska politikens minst uppmärksammade debatter - interpellationerna. Söndag 24 juni 2012 kl 11:04 (Godmorgon, världen!)
2010-08-21 Hanna Hellquist ställer frågan hur staden kan anpassa sig efter djuren. Hör om övergångsställen för igelkottar och hur man hjälper grodor att korsa vägen.
Storstadsdjungeln (MP3)Storstadsdjungeln (27 min) Onsdag 21 juli 2010 kl 14:30 (0 MB) Det är dags för final för Storstadsdjungeln. I tre program har vi undersökt hur city-djuren anpassat sig för ett liv i storstan. Hanna Hellquist har krypit i kloaker under Göteborg, spanat på råttor i Vasaparken, sett nyfödda citykaniner födas på ett skrotupplag och parande tornfalkar i stenöknen på Riddarholmen. Nu vänder vi på frågan. I sista delen av Storstadsdjungeln ställer sig Hanna Hellquist hur staden kan anpassa sig efter djuren? Hör om övergångsställen för igelkottar och ekodukter som hjälper grodor att korsa motorvägen. Vi träffar Eva på viltjouren - Sveriges enda akutmottagning för stadsdjur. Dessutom beger vi oss till Malmö stad för att spana på vilda exotiska sköldpaddor som lärt sig överleva i vallgravar och parkdammar. Missa inte Storstadsdjungeln på onsdag.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Sascha Karberg, medförfattare till boken ”Biohacking : Gentechnik aus der Garage” visar hur man gör en enkel DNA analys. Foto: Tomas Lindberg
Gentekniken har blivit så lättillgänlig att det har att utvecklats till ett fritidsintresse bland privatpersoner att experimentera med DNA. Utövarna kallar sig biohackare. Myndigheter i flera länder följer utvecklingen noga av rädsla för bioterrorism, eftersom det nu ganska lätt går att skapa nya organismer, till exempel farliga virus.
Köper begagnad utrustningBiohackare (2:29) Gentekniken har blivit så lättillgänlig att det har att utvecklats till ett fritidsintresse bland privatpersoner att experimentera med DNA. Utövarna kallar sig biohackare.
Men myndigheter i flera länder följer utvecklingen noga av rädsla för bioterrorism, eftersom det nu ganska lätt går att till exempel skapa farliga virus i billiga och enkla laboratorier. I ett sådant laboratorium i Berlin får vår reporter se hur hans DNA renas fram i ett provrör. Måndag 20 maj 2013 kl 06:02 (Vetenskap & miljö)
Det här är ljudspelaren på sverigesradio.se. Just nu spelas ingenting. Klicka på en ljudlänk så startar den. Du kan göra spelaren mindre genom att klicka på knappen Min radio.
Om du har frågor om eller synpunkter på Sveriges radios webbradio kan du höra av dig till webmaster@sverigesradio.se
Högerklicka på tidsaxeln och välj ”Dela ut till aktuell tidpunkt” så får du en länk som startar ljudet på en visst plats i ljudet. Detta fungerar bara på ljudklipp, inte direktsändningar
Ljudklippet startas på det antal sekunder som du har valt. Den du delar till kan även spola tillbaka till början av ljudklippet och lyssna på hela klippet.