I vattnen utanför Ronneby har arkeologerna undersökt det danska krigsskeppet Gribshunden som förliste på platsen i slutet av 1400-talet. Skeppet och dansktiden uppmärksammas nu på Blekinge museum och Vetenskapsradion Historia besöker museet för att ta reda på vad landskapets danska historia egentligen lämnat för avtryck.

– Det här är ett unikt fartyg som ökar vår förståelse för hur det gick till när man började lära sig bygga större krigsskepp, menar marinarkeologen Johan Rönnby som dykt på Gribshunden.

Dessutom uppmärksammas historien bakom vårt andra västra grannlands stora nationella högtidsdag, Norges 17 maj. I en ny avhandling problematiserar historikern Morten Ottosen bevekelsegrunderna för den norska fokuseringen på 17 maj 1814.

– I den nationella berättelsen var det då som den norska nationalkänslan föddes, men jag vill mena att händelserna 1814 snarare handlar om hur Norge förhöll sig till Sverige, säger han. Att vara norsk och ha en egen konstitution var troligtvis betydligt mindre betydelsefullt än att få fred med Sverige.

Programledare är Tobias Svanelid.

Den svenska modellen med samförstånd mellan arbetsmarknadens parter gällde inte arbetskraftsinvandringen. Där SAF önskade öppna gränserna ville LO mota rekordårens invadrade arbetare i dörren, det visar ekonomhistorikern Joacim Waara i en ny avhandling.

- För arbetsmarknadens parter handlade striden om att få kontroll över tillgång, efterfrågan och pris på arbetskraften, berättar han. Medan SAF gärna såg fler arbetare för att hålla nere lönerna, ville LO begränsa invandringen och motverka lönedumpning.

Och med Socialdemokraterna i regeringsställning var det LO som drog det längsta stråt, berättar Joacim Waara, vilket innebar att Sverige, trots ett skrivande behov av arbetskraft under åren 1945-1965, tog emot förhållandevis få arbetskraftsinvandrare.

En av de minst kända grupperna som invandrade till Sverige var de mer än 50 000 tyska kvinnor som efter kriget tilläts söka jobb som hembiträden i Sverige. Genusvetaren Emma Strollo har som förste forskare kartlagt deras historia.

- Många kvinnor vittnar om den utsatthet de kände i sitt jobb, och flera av dem utsattes dessutom för sexuella övergrepp.

Programledare är Tobias Svanelid.

Detta program är en repris från den 27 september 2012.

Alfred i Lönneberga var inte ensam om att inte vilja gifta sig. Foto: Pressens bild, Holmlund På 1700-talet handlade det om att få ordning på Sveriges exportbalans och trygga folkförsörjningen. Idag är trädgårdsodlingen en fritidssyssla och folkrörelse. Historikern Eva Blomberg har följt trädgårdsodlingens förvandlingar för att förstå varför Sverige blivit ett påtningstokigt land, och i centrum av historien står hallonet.

– Det var forskare och experter som allt sedan 1700-talet skulle lära bönderna att odla frukt och bär, berättar hon, men ofta fick smaken stå tillbaka till förmån för produktiviteten.

Dessutom uppmärksammas forskningen om singelkillarnas historia. Idag ordnas speeddating och singelkryssningar, men hur betraktades den ogifte mannen på 1800-talet? Historikern Dag Lindström har studerat den okända historien om denna stora grupp, som stod utanför det rådande idealet om mannen som familjefar och husbonde.

– Vi ska nog inte utgå ifrån att 1700- och 1800-talets singlar hade det särskilt tråkigt, tvärtom fanns det många nöjesinrättningar och klubbar för ensamstående män, berättar han.

Programledare är Tobias Svanelid.

Nu startar sista grävsäsongen vid Motala – en av Europas mest intressanta stenåldersplatser. Vetenskapsradion Historia reser dit för att ta reda på hur livet såg ut där för 8 000 år sedan.

– Här får vi en unik förståelse för hur ett stenålderssamhälle fungerade, berättar arkeologen Göran Gruber, genom att vi hittar såväl sirligt utformade fiskeredskap och boplatser, verkstäder, gravar och ceremoniella föremål.

Vetenskapsradion Historia träffar Sara Gummesson som undersöker hur det egentligen gick till att tillverka ben- och hornredskapen, och Sven Isaksson som försöker förklara varaför stenålderns Motalabor inte ville använda keramik, dåtidens kastruller och grytor, när de lagade mat.

De mest spektakulära fynden i Motala är resterna av pålade skallar som lagts ner i en sjö på platsen för bortåt 8 000 år sedan. Nu försöker arkeologerna Fredrik Hallgren och Elin Fornander förstå hur man skall tolka fynden.

– Handlar det om att man återbegravt kära släktingar på den här heliga platsen, eller är det snarare resterna av besegrade fiender som vi hittat?

Programledare är Tobias Svanelid.