Just nu står omkring 30 miljarder granar i våra svenska skogar, Sveriges ekonomiskt viktigaste växt. Den årliga tillväxten av gran i Sverige beräknas vara värd ungefär 20 miljarder kronor. Nu har svenska forskare kartlagt granens hela arvsmassa, ett arbete som kan få stor betydelse för både skogsindustrin och förståelse av inte bara gran utan även alla de andra framgångsrika och mångmiljonåriga barrträden.

Som att skjuta vilt omkring sig i en kemifabrik, så beskrivs de tidiga experimenten där man bombarderade organsimer med röntgenstrålar för att få fart på mutationerna. Samtidigt ledde de tidiga genmodifieringarna till det som kallats den gröna revolutionen. Det är frukterna av den som vi har på tallriken idag. Växtförädling är dock något som människor sysslat med i många tusen år och Vetandets Värld berättar idag om genmodifieringens tidvis brutala historia. 

Att experimentara och ha kul med genteknik och syntetisk biologi har de senaste åren utvecklats till ett fritidsintresse och utövarna kallar sig för biohackers. Att förändra och till och med skapa nya organismer är inte svårt och tekniken är både enkel och billigt. Det kan finnas risker med biohacking och utvecklingen följs av myndigheter i flera länder.

Storstaden med all sten och betong har länge betraktas som naturens slutpunkt, en naturfientlig miljö. Men det här stämmer inte. Många djur och växter trivs i våra storstäder. Där finns en stor variation av oilka biotoper, rikligt med föda och skydd som gör staden attraktiv. Här finns inga jägare, och djuren lär sig snabbt att människan inte är deras fiende utan snarare deras vän. Dagens Vetandets värld handlar om växt- och djurlivet i storstaden Berlin.

På 5000 meters höjd finns bara hälften så mycket syre som nere i ”låglandet”. De flesta känner av höjden, några drabbas av rejäl höjdsjuka som i värsta fall leder till döden. I sex veckor har en grupp forskare och studenter från Mittuniversitetet vistats på hög höjd och gjort tester för att förstå vad som händer i kroppen. I bästa fall hittar de ett enkelt sätt att testa vilka människor som är i riskzonen.

Solen är inne i en särskilt aktiv fas just nu. En elvaårscykel närmar sig sin topp och antalet solfläckar är ovanligt många. Under sådana perioder brukar det varnas för solstormar som kan påverka flygtrafik, elsystem och satelliter. Men ny forskning visar att kopplingen mellan solfläckar och sådana störningar är överdriven. Supersolstormar som ställer till stora problem kan komma när som helst.

En av de främsta experterna på narkolepsi Emmanuel Mignot var livrädd när han skulle publicera misstankarna om ett eventuellt samband mellan vaccinet Pandemrix och narkolepsi. Problemet var att han inte hade tillräckliga bevis, men misstankar. I dagens Vetandets Värld berättar han bland annat om hur han handskades med det etiska problemet.

Ska framtidens människorobotar vara soldater och sexarbetare, eller lärare och sjukvårdare? Det är ett av de etiska vägval som väntar den snabbt växande robotindustrin. I USA satsar stora summor på drönare och andra militära robotar, i Japan ligger fokus mer på äldrevård och skola. Vetandets Värld har varit på en internationell robotkonferens i Japan där ledande forskare diskuterar etiska frågor i samspelet mellan robotar och människor.

Att skola om celler i kroppen från en uppgift till en annan kan bli ett sätt att behandla sjukdomar som parkinson, alzheimer och stroke. För två år sedan kunde Malin Parmar vid Lunds universitet tillsammans med sin forskargrupp visa att det går att skola om mänskliga hudceller till hjärnceller utan att först backa dem till stamceller. Ett framsteg som ingen tidigare trodde var möjligt.

Robotarna är på väg. Inom industrin är de redan etablerade. Snart kommer de att dyka upp på sjukhus, ålderdomshem, skolar och på andra institutioner. Därefter är steget inte långt innan vi har dem i våra hem. Det menar den japanske robotforskaren Hiroshi Ishiguro, som gjort en robotkopia av sig själv.

Amerikanskan Henrietta Lacks dog i livmoderhalscancer 1951, endast 31 år gammal. Innan hon dog sparade läkarna, utan att tala om det, en liten vävnadsbit från hennes cancertumör. Provet märktes HeLa för Henrietta Lacks och från vävnadsbiten kunde man för första gången få mänskliga celler att överleva i labb. Cellerna kom att rädda miljontals människors liv, revolutionera hela den medicinska forskningen och resultera i ett Nobelpris för upptäckten av humant papillomvirus, HPV. Men var det rätt att ta cellerna utan att be Henrietta om lov?

Ju mer kunskaperna om vår plats i universum växer, desto mindre sannolikt verkar det att vi skulle vara det enda exemplet på liv. Vetandets värld träffar astronomen och författaren Peter Linde, som nyligen utkommit med en bok om jakten på liv i universum, för att tala om hur forskare försöker hitta spår av andra civilisationer i universum.

De senaste åren har crowdfunding vuxit till ett jättefenomen. Det hela går ut på att presentera sitt projekt på en portal på nätet och sen kan privatpersoner donera pengar till projektet om de tycker att det är viktigt, intressant eller bara roligt. Allt från musikvideos till design av självlysande träd har sponsrats. Nu har även forskarvärlden fått upp ögonen för crowdfunding. I USA har flera forskningsprojekt kunnat dra in miljontals kronor i stöd från privatpersoner.