Kritik mot Dilsa Demirbag-Stens krönika om nationella minoriteter

I sin nyhetskrönika Skyddet av fem minoriteter väcker frågor (DN 3/11) ifrågasätter Dilsa Demirbag-Sten tillkomsten av de nationella minoritetsgrupperna och frågar sig varför just romer, samer, sverigefinnar, judar och tornedalingar har fått lagstadgade kollektiva rättigheter. Hon menar att det är problematiskt att dela in befolkningen i kollektiva grupper med olika rättigheter. Krönikan har upprört många på sociala medier.

Demirbag-Sten menar att människor, som hon själv, som invandrat till Sverige under sin livstid är ett kollektiv som står under de lagstadgade minoriteterna. Finlands minoritetsombud Eva Biaudet svarar på Twitter att en viktig utgångspunkt är att minoriteters rättigheter inte garanteras på bekostnad av andras rättigheter.

Ett av kriterierna för att bli en nationell minoritet är att gruppen funnits i Sverige 200 år. I sin nyhetskrönika menar Dilsa Demirbag-Sten att 200 år uppenbarligen inte räcker för att bli ”svensk”, eftersom behovet av att erkännas som minoritet fortfarande finns kvar.

Socialarbetaren Pertti Johannes Koistinen är sverigefinne och menar i sin replik att Demirbag-Sten utgår ifrån en assimileringstanke. Han betonar att målsättningen med minoritetslagen inte är att minoriteterna ska bli ”riktiga svenskar”.  Koistinen vill inte bli en ”svensk” utan förespråkar ett mångfaldigt Sverige.

- En riktig svensk kommer jag aldrig att bli. Vilket förefaller, anser jag, ganska rättmätigt och naturligt i ett multikulturellt land som Sverige. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk handlar inte om att vara "en riktig svensk", utan mera om att kunna bevara och revitalisera sitt modersmål och (en del av) sin minoritetskultur, i fullt samförstånd med övriga rådande kulturer och språk i landet, skriver Pertti Johannes Koistinen.

Demirbag-Sten pratar om minoritetsrättigheter endast som en kompensation för tidigare förtryck och orättvisor. På Twitter påminner Mariann henne om hur minoritetsbarn idag inte får undervisning i sitt eget språk, kultur och historia.

- Barn utsätts även av det statliga förtrycket genom att de inte får undervisning i sin egen kultur och historia i grundskolan. Inte ens sameskolorna får genomföra sin undervisning på samiska, den måste göras med svenska som undervisningsspråk. Förtryck? JA, skriver Mariann på Twitter.

Noterbart är också att Demirbag-Sten utgår från en etnisk definition av minoriteter, som till stora delar bortser från kulturella och språkliga dimensioner. Hon skriver bland annat: ”Vad händer med alla dem som är uppblandade och sedan flera generationer får avkomma med andra än dem som definierats inom den egna gruppen?”  

Helena Huhta helena.huhta@sr.se