Foto: ERIK G SVENSSON/TT

Företagen kan kringgå vinsttak i vården

Publicerad 4 sep 2016 · kl 11:47 · 1:55 min

Förslaget om ett vinsttak på åtta procent för aktörer inom välfärdssektorn skulle kunna leda till att företag exempelvis höjer ledningsgruppens löner för att sänka sina vinster. Det bekräftar experter inom branschen för Ekot.

Ett vinsttak på åtta procent för företag inom välfärden. Ja, så lyder det förslag som Välfärdsutredningen kan komma att presentera i början av november.

Det här har vållat debatt – Vänsterpartiet tycker att taket är för högt satt, samtidigt som näringslivet sparkar bakut mot planerna på vinstbegränsningar. Det finns dock en risk, att det blir utan verkan.

– Då hamnar man i en pervers situation. För att följa reglerna och få finnas kvar på den här marknaden måste vinsten ner till åtta procent. Och det är väldigt lätt att fixa det. Det är bara att dra på sig vilka kostnader som helst. Det är inget problem att till exempel höja ledningsgruppens löner för att minska vinsten, menar Henrik Jordahl, docent i företagsekonomi vid den privata stiftelsen Institutet för näringslivsstudier, IFN, och som forskar om skillnader mellan privata och offentliga utförare i välfärden.

Jordahl är därför kritisk till att införa vinstbegränsningar, något han menar skulle slå mot seriösa aktörer på marknaden. Regeringens utredare Ilmar Reepalu ska presentera sina slutsatser först i november, men enligt SVT Nyheter lutar det alltså åt ett vinsttak på åtta procent för företag inom välfärdssektorn.

Och reaktionerna har varit kraftiga. Svenskt näringsliv kallar förslaget "ett orimligt ingrepp i den privata äganderätten.", och näringslivsveteranen Antonia Ax:son Johnson drar i Dagens industri paralleller till debatten om löntagarfonder på 70- och 80-talet.

Och att det skulle finnas möjligheter för företag att kringgå vinsttaket genom att exempelvis höja ledningsgruppens löner, det är något Lo:s välfärdsutredare Kjell Rautio håller med om.

– Det ser jag som en stor risk. Därför tror jag att det är viktigt att en vinstbegränsning är väldigt stram. Så att det sänder en tydlig signal till de aktörer som sätter vinst först, att ni har inget i välfärdssektorn att göra.

Kjell Rautio ser också en risk för att företagen utnyttjar olika bokföringstekniska transaktioner för att komma runt vinsttaket om det skulle läggas för högt.

– Genom att lägga hyror och försäljning av egendom på en nivå över det som är normalt på marknaden kan man överföra värden från ett bolag till ett annat – från den offentligt finansierade välfärden till privata konton.

Men Henrik Jordahl på IFN menar att förslaget siktar in sig på helt fel saker.

– Tyvärr tycks det utgå från att om man går med mer än åtta procent i vinst så är man ett oseriöst företag. Och det stämmer ju inte. Det är åtminstone inget som är belagt vad jag vet.




EkotAnsvarig utgivare: Robert Brännström

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Mer om hur vi bedriver vårt arbete

Nyheter från Ekot