En stor favorit till ekonomipriset är tillväxtekonomen Paul Romer. Foto: Virginia Mayo/Robin Haldert/TT

Paul Romer storfavorit till ekonomipriset

Publicerad 9 okt 2016 · kl 16:02 · 2:02 min

I dag klockan kvart i tolv får vi veta vem som får Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2016. En stor favorit är tillväxtekonomen Paul Romer.

– Tidigare kunde man inte riktigt förklara ekonomisk tillväxt, sedan gjorde Romer ett par banbrytande studier som förklarade hur tillväxt uppkommer. Han visade betydelsen av kunskap, forskning och utveckling för tillväxt. Sedan har hans studier gett upphov till vidare studier, säger professor Magnus Henrekson, verksam vid Institutet för Näringslivsforskning.

Paul Romer satte också in entreprenören i sin modell som en viktig aktör som driver tillväxt. Paul Romer finns med på Thomsson-Reuters lista över de mest citerade forskarna, något som brukar ge utdelning i prissammanhang. När läsarna på ekonomisajten Ekonomistas röstade på vem som blir årets pristagare, så toppar han liksom han gjorde förra året. 

Att hans hemmauniversitet i New York, gjorde fadäsen att skicka ut en inbjudan i förra veckan till en presskonferens idag med just honom som ekonomiprisvinnare, blev en snackis världen över. Med rodnad bad universitetet om ursäkt. Det var en text skriven i förväg uti fall att Romer skulle vinna, som kommit ut av misstag.

En annan högt rankad potentiell vinnare är ekonometrikern Joschua Angrist på MIT. Ekonometri är disciplinen i vilken statistik och nationalekonomi möter varandra.

– Han har de senaste 25 åren utvecklat och förfinat metoder för att hitta kausalitet, alltså att se samband. Han har sedan kombinerat sina metoder med kluriga frågeställningar och fått fram intressanta resultat, säger Erik Lindqvist, adjungerad professor på Handelshögskolan i Stockholm.  

En uppmärksammad studie handlar om varför män som deltog i Vietnamkriget senare i livet hade lägre inkomster än män som inte deltagit. En annan av hans studier visade på motsatsen för män som deltog i andra världskriget - de tjänade mer. 

Inför dagens besked från priskommittén finns ett 50-tal namn med i spekulationerna. Nästan alla är män, mellan 60 och 75 år och nästan alla är verksamma i USA vid något prestigeuniversitet.  Kvart i tolv idag får vi veta.

EkotAnsvarig utgivare: Robert Brännström

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Mer om hur vi bedriver vårt arbete

Nyheter från Ekot