Sisunyheter på svenska vecka 8

Fler med finsk bakgrund i Sverige

Antalet invånare med finländsk bakgrund ökar i Sverige. Det framgår ur färsk statistik som Sisuradio beställt från Statistiska centralbyrån SCB. I hela Sverige finns idag nästan 712 000 personer, med finländskt ursprung, dvs ca 7,4 procent av den svenska befolkningen. Det är nästan 40 000 fler än för fyra år sedan. Den största ökningen sker i tredje generationen.

Julkaistu fredag 22 februari 2013 kl 10:00

I år finns den sverigefinnarnas dag den 24 februari för första gången med i den svenska almanackan, dock hann den inte med i de tryckta almanackorna. 

Synen på finländarna i Sverige har förändrats under årens lopp. I dag är många svenskar positivare till finländarna här i Sverige än på 1960-talet, då den finländska arbetskraftsinvandringen var som störst. En av dem som ändrat attityd till finländarna är Kjell Hasselgren i Hofors, som är en av kommunerna med störst andel finländare:

- Man reagerar inte så mycket över det nu. Det är mest när Sverige och Finland möts i ishockey, då hörs finländarna. Men i slutet på 60-talet kom de ju mycket finländare till Sverige. Då reagerade man ju på det. Men nu har det blivit så utblandat så finnar de är svenskar nu. På 60-talet var det ont om jobb i Finland och här fanns det jobb. Då reagerade man negativt mot finnarna. Men nu tycker man om finländarna, säger Kjell Hasselgren.

Finlandarna har alltså ökat i popularitet på bekostnad av andra invandrargrupper som hörs och syns mer än finländarna, som inte längre märks så mycket. Andra och tredje generationens finländare talar ju också perfekt svenska och det enda som kan avslöja dem som finländare är efternamnet, som till exempel i Jesper Rajaniemis fall:

- Jag kan nästan ingen finska, säger han. Jesper Rajaniemi är halvfinsk och hans farmor och farfar är med i en finsk förening och de känner många finländare i Hofors. 

Pengarna går till information och kultur

I Stockholmsområdet finns 12 finska förvaltningskommuner, som gett finskan en särställning. Kommuninvånarna har tex rätt till finskspråkig förskola och äldreomsorg. I resten av landet finns 36 finska förvaltningskommuner.

Sisuradio har kartlagt hur de finska förvaltningskommunerna använt sitt statliga anslag på drygt 40 miljoner kronor i fjol. De största utgiftsposterna var i många kommuner lön till bland annat kommunernas finskspråkiga samordnare, kulturevenemang och information och marknadsföring till både den sverigefinska befolkningen och alla kommunens invånare.   

Att arrangera kulturevenemang var väldigt populärt i många kommuner. I Norrtälje firade man t ex första året som finsk förvaltningskommun med en kulturvecka som kostade omkring en halv miljon kronor eller hälften av det årliga statsbidraget. I Göteborg firades den sverigefinska dagen för sammanlagt 1,3 miljoner kronor i fjol.

Västerås satsar på förskola och äldrerådgivning

I Västerås har man reserverat 270 000 kronor av fjolårets anslag till att skapa flera finska förskoleplatser. Det finska förvaltningsområdets informatör Arto Pajuvirta anser, att på sikt så är språkrevitaliseringen det allra viktigaste, om man vill bevara det finska språket och den finska kulturen i Sverige.

Västerås satsar också på att i år öppna en äldrerådgivning vid Mälarhems äldreboende enligt finsk modell. Mälarhemsföreningens ordförande Raija Metso-Korpela berättar att modellen hämtats från Finland, där det finns omkring hundra sådana rådgivningar. Dit kan de äldre komma med allt från läkemedelsfrågor till hur man söker hemtjänst.

Jaa

    Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Läs mer på sverigesradio/support

    Sveriges Radios Webbspelare

    Du kan starta och stoppa webbspelaren med alt + 8

    Ljudkvalitet:
    --:--
    --:--