Klarar medierna beskriva vetenskapen?
Klarar medierna beskriva vetenskapen? (MP3) Klarar medierna beskriva vetenskapen? (34 min)Lördag 11 maj 2013 kl 11:03 (0 MB)
Har du brett mellan tårna? Elektrostatiskt hår? Små böjda fingrar? Då kan det vara dags att se upp - i alla fall om man får tro Svenska Dagbladet i veckan. Det kan vara tecken på att du är en psykopatisk mördare. Vi har granskat artikeln och lyfter blicken. Hur står det egentligen till med den svenska vetenskapsjournalistiken i en tid då just vetenskapsfrågorna är samhällsrelevanta och brännheta som aldrig förr.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Vetenskapsjournalistiken utmanad - och oumbärlig
Det sägs att 90 procent av alla forskare som någonsin funnits lever och verkar idag. Vi vet att vägen från universitetens grundforskning till tillämpningar som påverkar ditt och mitt liv är kortare än nånsin. Det har de senaste åren tagits enorma kliv inom ämnesområden som i sig är både etiskt kontroversiella och har potential att förändra både samhället och våra liv – till exempel inom genforskningen. Forskning och vetenskap har blivit nyheter och politik som kanske aldrig förr.
Det har också märkts i det här programmet. Det senaste året har vi på Medierna granskat mindre lyckad journalistik som gjorts på vetenskapsområdet. Det har bland annat handlat om vaccin-rapportering, statistiska undersökningar och klimatet.
Vi ska ägna hela veckans program åt att diskutera dagens och framtidens vetenskapsbevakning.
Hjärnkoll på SvD:s mördarartikel
Programmet utgår från ett exempel från veckan. Nämligen Svenska Dagbladets stort uppslagna artikel om våldets anatomi. Där man som avslöjande forskning presenterade teorier om att den som har flera kriterier av typen ett streck över handflatan, åtsmitande öron elektrostatiskt hår och små böjda fingrar löper större risk att bli våldsbenägen.
Genom att testa barn – hävdar artikeln – skulle man kunna avslöja vilka som riskerar att begå brutala våldsbrott många år senare. Forskaren som påstår detta lyfts fram men han får inte en enda kritisk fråga och det faktum att han är ganska ensam om sina teorier nämns inte med ett enda ord.
Samtal om framtidens vetenskapsjournalistik
En av dom som reagerade starkt på SvDs artikel var Martin Ingvar, känd hjärnforskare och professor i integrativ medicin vid Karolinska Institutet. Lasse Truedson träffade honom och Martin Wicklin samtalar med Lena K Samuelsson, SvD:s chefredaktör, Ulrika Björkstén, chef för vetenskapsradion och Björn O Nilsson, VD för Ingenjörsvetenskapsakademien om framtiden för vetenskapsjournalistiken.
Lyssnarna frågar - medieeliten svarar
Lyssnarna frågar - medieeliten svarar (MP3) Lyssnarna frågar - medieeliten svarar (34 min)Lördag 30 mars 2013 kl 11:03 (0 MB)
I påsk blir det ett specialprogram - Fråga medieeliten. Vi har samlat in frågor från er lyssnare som nu en panel svarar på. Och den elitpanelen består av Anna Hedenmo, SvT, Jan Helin, Aftonbladet, och Robert Aschberg, Radio1 - alla med lång erfarenhet från olika delar av mediebranschen. Nu får de frågor per telefon från några lyssnare.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Det brukar vara vi som ställer frågorna i det här programmet. Men denna vecka är det er tur. Och frågorna dom har strömmat in på alla möjliga sätt. En hel del kritik, lite beröm och massor av raka frågor.
I påsk sänder vi alltså ett Medierna special som vi valt att kalla Fråga Medieeliten. Ni lyssnare ställer frågorna och programledare Martin Wicklin gör vad han kan för att få vår panel att svara.
I vår studio vid Hötorget i Stockholm samlade vi Anna Hedenmo, på SvT:s Agenda och Aktuellt, utsedd till Sveriges mest trovärdiga journalist förra året, Robert Aschberg, som var med och krossade tv-monopolet för tjugo år sen, idag på Radio 1 och produktionsbolaget Strix och Jan Helin, publisher på Aftonbladet.
Frågorna handlade om så skilda saker som ifall det påverkar journalistiken att så stor andel av journalisterna sympatiserar med miljöpartiet, om det är en konspirationsteori att journalister särbehandlar Sverigedemokraterna och varför det är fler sexannonser än artiklar om damidrott i Sportbladet vissa dagar.
Vi berättar historien om en legendarisk tidningsledare och en ovanlig tidningsort
Om den ovanliga lokaltidningen Norra Halland i Kungsbacka och en legend som gått ur tiden (MP3) Om den ovanliga lokaltidningen Norra Halland i Kungsbacka och en legend som gått ur tiden (34 min)Lördag 02 mars 2013 kl 11:03 (0 MB)
Medierna special om en legendarisk tidningsledare och en ovanlig tidningsort. Vi berättar historien om Kungsbacka, lokaltidningen Norra Halland och tidningsmannen Karl-Arvid Andersson som nyss gått ur tiden. Han stod emot alla förändringar och fick tidningen att överleva in i vår tid. Nu några veckor efter Karl-Arvids bortgång kämpar tidningens ägare och personal med att skapa något självständigt av det han lämnat efter sig.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Det handlar om Kungsbacka, tidningen Norra Halland och tidningsmannen Karl Arvid Andersson.
Läs mer Vi berättar historien om en legendarisk tidningsledare och en ovanlig tidningsort
Råder straffrihet för näthatet? De tar kamp mot näthat i egna händer
SvT-programmet Uppdrag Gransknings program om näthat fick ordentligt genomslag i samhällsdebatten. Programmet har omnämnts fler gånger i de sociala medierna än Melodifestivalen – trots att Mello del 2 slog nytt tittarrekord.
Och vi ska i veckans program fortsätta på temat – för näthatsdebatten handlar inte bara om kränkningar eller om hot. Det är faktiskt värre än så. Det handlar om brott. Brott som begås mitt framför allas ögon, helt straffritt – bara för att dom sker på nätet. Vi har tittat vidare på nätbrotten den här veckan. Och det är en sorglig historia om poliser som tycker att det är för komplicerat att utreda, åtal som aldrig väcks, domar som aldrig faller och förövare som aldrig får sitt straff. Men det är också en historia om ett gäng medborgare som tröttnat på hela skiten– och tar saken i egna händer.
Politikerna vill inte ändra lag - men aktivera polisen
Vare sig riksdagspartierna eller regeringen tycks vilja ändra lagen för att stävja näthatet - men vill däremot att polisen och övriga rättsväsendet ska bli mer aktiva att driva frågorna. Det framgår av vår rundringning till partiernas talespersoner i justitieutskottet - och en intervju med justitieministern. Men däremot är det ännu oklart hur regeringen ska förmå polisen att göra dessa förändringar. Reportar: Katarina Andersson, Martin Wicklin och Johan Cedersjö.
Mediernas årskrönika 2012
Mediernas årskrönika 2012 (MP3) Mediernas årskrönika 2012 (34 min)Lördag 29 december 2012 kl 11:03 (0 MB)
Medierna får celebert besök inför årets sista sändning. Tillsammans med frispråkige riksdagsledamoten Håkan Juholt, SVT:s vd Eva Hamilton och journalisten Lena Sundström tar vi oss an några av årets heta potatisar.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Varje år samlar vi tre personer med synpunkter på det gångna medieåret i vår studio för ett samtal i årets sista program. Det brukar vara någon av de tunga makthavarna i branschen, någon journalist eller debattör med intresse för just mediefrågor och så någon mer utifrån, en person som själv figurerat i medierna under året. I år var inget undantag.
Eva Hamilton, VD för Sveriges Television, kunde berätta om hur utmaningarna sett ut inifrån. Hon talade bland annat om hur frågor om migration och integration, liksom Sverigedemokraterna som parti, väckt en hel del diskussion i journalistkretsar under året. Hon hade också synpunkter på hur regeringens dominerande parti, Moderaterna, haft svårt att få ens de egna ministrarna att enas kring framtidens politik för publicservicebolagen.
Journalisten och författaren Lena Sundström, just nu tjänstledig från TV4, kritiserade hur inte minst SvT agerat i frågor om invandring och integration under året. Och hon hade också synpunkter på hur granskade makthavare agerade utifrån olika djurs beteende: papegojor, pudlar, pitbulls - och strutsen.
Och en person som verkligen stod i mediers fokus under årets första månader var riksdagsledamot Håkan Juholt (s), som gav sin bild av hur medierna behandlade honom under hans tid som partiledare men också hade synpunkter på t ex ifall medier behandlade Sverigedemokraterna med silkesvantar och på publicserviceföretagens roll i samhället.
Kinaspecial: Tumskruvar på twitter och köpt journalistik
Kinas twitter skruvas åt i brytningstid
Medierna åker till Kina - världen kanske viktigaste land just nu för att titta närmare på mediernas roll i den dramatiska utvecklingen där.
Kina är just nu i sitt kanske mest kritiska skede på ett decennium, när en partikongress ska byta ut i stort sett hela ledarskiktet. Då skruvar makten åt kontrollen - inte minst över informationen.
Vi börjar i dom sociala medierna i Kina, för det är i mikrobloggarna som kineserna i några år kunnat föra en relativt fri och öppen samhällsdebatt. Men de senaste veckorna har det kommit ett bakslag.
Björn Djurberg rapporterar från Peking.
Grävande journalistik inom snäva ramar
Kina har några hundra grävande journalister - få i ett så stort land - och de verkar inom snäva ramar som kräver både mod och fingerfärdighet för att få ut sitt material. Marina Svensson, en svensk forskare som är specialiserad på journalistik i Kina, har studerat just grävande journalister. Reporter är Marcus Hansson.
Vardag med köpta journalister i Kina
Att kinesisk media är hårt hållen av regeringens censurapparat är nog ett välkänt faktum för de allra flesta. Men det finns en annan aktör som påverkar journalisterna i Kina – nämligen företagen. Här handlar det inte om piska, utan istället ofta om den klassiska moroten: pengar i bruna kuvert. Björn Djurberg har tittat närmare på en mediabransch där köpt journalistik hör till vardagen.
Kina söker global TV-dominans
Kina är i dag ett ofantligt rikt land. Det här skapar ju möjligheter för den kinesiska ledningen - det finns resurser att köpa inflytande i världen. Och ett av sätten att göra det är förstås genom medier - att bygga en TV-kanal för en global publik. Det har västländerna gjort länge med sånt som BBC och Voice of America men numera finns också Russia Today och framför allt lilla emiratet Qatars Al Jazeera som var den viktigaste informationskällan under den arabiska våren för ett år sen. Den kinesiska statstelevisionen CCTV har stora expansionsplaner för sin globala kanal och öppnade nyligen ett stort nytt kontor i Washington. En del ser dom nya programmen som rena propagandan, CCTV säger att dom bara ger Kinas perspektiv på nyheterna.Mediernas Petra Socolovsky rapporterar från Washington.
Fallet Hannes Råstam - om en urkraft i svensk journalistik
Medierna 20120303 Fallet Hannes Råstam (MP3) Medierna 20120303 Fallet Hannes Råstam (34 min)Lördag 03 mars 2012 kl 11:03 (0 MB)
Den 12 januari i år dog en av Sveriges främsta journalister, Hannes Råstam. Han låg bakom fler av de största avslöjandena som gjorts i modern tid i det här landet. Men Hannes var också kontroversiell och stridslysten, inte minst med sitt sätt att ta tydlig ställning i sin journalistik och för att därigenom sätta sig själv och sin trovärdighet på spel. Hör Danjel Nams dokumentär.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Den 12 januari i år dog en av Sveriges främsta journalister, Hannes Råstam. Han var en urkraft i svensk journalistik och låg bakom fler av de största avslöjandena som gjorts i modern tid och han har också flera gånger om vunnit de finaste journalistpriser som finns i det här landet. Men Hannes var också kontroversiell och stridslysten, inte minst med sitt sätt att ta tydlig ställning i sin journalistik och för att därigenom sätta sig själv och sin trovärdighet på spel.
Han var journalisten som gjorde sig känd för sin envishet, och för att kunna ägna ett, ibland två år, åt att granska ett enda fall. Men när programmet väl sändes gjorde de också avtryck i den offentliga debatten. Som i arbetet med Thomas Quick härvan som fortfarande är aktuell med friande domar och nya resningsansökningar i något som mycket väl kan sluta som århundradets största rättsskandal.
Snart publiceras hans sista journalistiska arbete, boken Fallet Thomas Quick. Men vem var han och vad drev honom? Hör Sture Bergwall om mannen som vände hela hans liv. Hör Janne Josefsson berätta på ett sätt du aldrig hört förut. Och hör Hannes Råstam reflektera om sitt liv och sin journalistik.
Danjel Nam har tittat närmare på Fallet Hannes Råstam och hans journalistiska testamente.
Vem är Dawit Isaak? Medierna Special om mannen bakom symbolen
Medierna 20110917 Vem ar Dawit Isaac (MP3) Medierna 20110917 Vem ar Dawit Isaac (56 min)Lördag 17 september 2011 kl 11:03 (0 MB)
Fredagen 23 september har Dawit Isaak suttit fängslad utan rättegång i exakt tio år. I ett förlängt specialprogram berättar Medierna om vem han är och vad han gjort. Vi möter de gamla vännerna och kollegerna från både Eritrea och Sverige. Vi hör om en ung dramatiker som flyr men återvänder till hemlandet efter självständigheten för att sedan utvecklas till delägare och reporter på landets största tidning. Innan det kommer en knackning på dörren en ödesdiger morgon.
Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner
Han är den ende svenske samvetsfången. Vi vet alla vad han heter. Vi vet alla hur han ser ut.
Men vem är han, vad gjorde han och varför anser Eritrea att han är så farlig?
På fredag den 23 september har Dawit Isaak suttit fängslad i tio år och veckans Medierna sänder ett specialprogram med utökad sändningstid om människan och journalisten Dawit.
Dawit Isaak är den ende svensk just nu som människorättsorganisationen Amnesty betecknar som samvetsfånge och det är framförallt som fånge och som symbol vi mött honom under nu 10 år. Som symbol för författare och journalister som sitter gripna i världen, som symbol i kampen för politiska fångar i Eritrea. Som symbol för pressens frihet och dess offer.
Men vem är mannen på bilden, egentligen? Vem var journalisten Dawit Isaak och vad var det han skrev som gjorde honom så farlig? Hans kollegor talar om en kulturjournalist som inte hörde till de hårdaste kritikerna av regimen i Eritrea och som knappast var någon Janne Josefsson. Han reste inte heller tillbaka till Eritrea i början av 1990 talet som dissident utan tvärtom - för att vara med och bygga upp det nyligen självständiga landet.
Mattias Pleijel har träffat barndomsvännerna, kollegorna och dom som kände honom och berättar historien om vem han var och vad som hände. Missa inte veckans dokumentärspecial.