Kinas twitter skruvas åt i brytningstid
Medierna åker till Kina - världen kanske viktigaste land just nu för att titta närmare på mediernas roll i den dramatiska utvecklingen där. 
Kina är just nu i sitt kanske mest kritiska skede på ett decennium, när en partikongress ska byta ut i stort sett hela ledarskiktet. Då skruvar makten åt kontrollen - inte minst över informationen. 
Vi börjar i dom sociala medierna i Kina, för det är i mikrobloggarna som kineserna i några år kunnat föra en relativt fri och öppen samhällsdebatt. Men de senaste veckorna har det kommit ett bakslag. 
Björn Djurberg rapporterar från Peking.

Grävande journalistik inom snäva ramar
Kina har några hundra grävande journalister - få i ett så stort land - och de verkar inom snäva ramar som kräver både mod och fingerfärdighet för att få ut sitt material. Marina Svensson, en svensk forskare som är specialiserad på journalistik i Kina, har studerat just grävande journalister.  Reporter är Marcus Hansson.

Vardag med köpta journalister i Kina
Kinesiska valutan yuan - journalister tar emot "presenter" i bruna kuvert. Foto: Scanpix Att kinesisk media är hårt hållen av regeringens censurapparat är nog ett välkänt faktum för de allra flesta. Men det finns en annan aktör som påverkar journalisterna i Kina – nämligen företagen. Här handlar det inte om piska, utan istället ofta om den klassiska moroten: pengar i bruna kuvert. Björn Djurberg har tittat närmare på en mediabransch där köpt journalistik hör till vardagen.

Kina söker global TV-dominans
Kina är i dag ett ofantligt rikt land. Det här skapar ju möjligheter för den kinesiska ledningen - det finns resurser att köpa inflytande i världen. Och ett av sätten att göra det är förstås genom medier - att bygga en TV-kanal för en global publik. Det har västländerna gjort länge med sånt som BBC och Voice of America men numera finns också Russia Today och framför allt lilla emiratet Qatars Al Jazeera som var den viktigaste informationskällan under den arabiska våren för ett år sen. Den kinesiska statstelevisionen CCTV har stora expansionsplaner för sin globala kanal och öppnade nyligen ett stort nytt kontor i Washington. En del ser dom nya programmen som rena propagandan, CCTV säger att dom bara ger Kinas perspektiv på nyheterna.Mediernas Petra Socolovsky rapporterar från Washington.

Denna påskvecka ger vi er åter chansen att höra Danjel Nams hyllade porträtt av Hannes Råstam - en urkraft i svensk journalistik som gick bort i januari. Hannes var en av landets mest hyllade och prisbelönta grävande journalister – men också kontroversiell och stridslysten, inte minst med sitt sätt att ta tydlig ställning i sin journalistik och därigenom sätta sig själv och sin trovärdighet på spel.
 
Snart publiceras hans sista journalistiska arbete, boken Fallet Thomas Quick och i veckan friades Sture Bergwall från ytterligare två av de mord han tidigare dömts för.

Men vem var Hannes Råstam och vad drev honom? Hör Sture Bergwall om mannen som vände hela hans liv. Hör Janne Josefsson berätta på ett sätt du aldrig hört förut. Och hör Hannes Råstam reflektera om sitt liv och sin journalistik. 

Inte misstänkt - men ständigt uthängd
Åsa Wihlbeck, mer känd som Dr Åsa, är en offentlig person men aldrig förr har hon varit med på så många förstasidor och löp som den senaste tiden. Hon är inte anklagad för något, inte ens misstänkt, men trots det så är det bilder på henne som används för att illustrera artiklarna om mordbranden i Harry Scheins villa. ”Dr Åsas SAMBO är frustrerad i häktet, kan man läsa i kvällspressen... ” Dr Åsas man tror han får rätt". Och "Dr Åsas sambo omhäktad för mordbrand... det är Dr Åsa i spalterna för hela slanten – men den misstänkte håller man anonym. 
Reporter Tonchi Percan har tittar på hur en kändis som i dagens läge inte är misstänkt för något ändå hängs ut. Pressombudsmannen PO Ola Sigvardsson kan inte komma på något liknande fall i svensk presshistoria.

Ekot och Tolgfors i kamp om verkligheten
När Sten Tolgfors avgick i torsdags talade han om pressen mot familjen och mediedrev men under tiden affären rullats upp har det också varit tydligt hur Tolgfors och andra berörda makthavare försökt erövra kontroll över bilden av affären från medierna.

Vi har i veckan tittat närmre på just den här kampen – om att få sätta dagordningen. Hur det gick till bakom kulisserna just de där första avgörande dagarna när regeringskansliet försökte så tvivel om Ekots saudiavslöjande och Ekot, å sin sida, genomförde sin lanseringsstrategi för maximalt genomslag.
Reporter: Therese Rosenvinge 

Prisa journalister och få PR
Det är gott om små och stora journalistpris. Foto: Magnus Bergström Förra helgen var det Guldspadegala, 800 journalister träffades för att konferensa och belöna varandra. Det kan tyckas vara ett oskyldigt sätt för branschens alla egon att smeka varandra. Men är det så enkelt? Det finns i dag mer än 50 journalistpriser -  allt från interna grävpriser till företag som vill sätta ljus på sin bransch. Exempelvis har blöjtillverkaren Pampers inrättat priset Med barnets ögon.Att skapa ett pris kan vara ett väldigt enkelt sätt att få uppmärksamhet.
Reporter Paul Frigyes har givit sig in bland bubbel, bucklor och applådåskor.

"Journalistik" säljer banker bättre än reklam 
Numera kan man se Filip och Fredrik i Swedbanks Robur-TV och Lars Adaktusson i Handelsbanken TV. Den nya medietrenden är att sälja tjänster i tv-journalistikens kläder. 
På senare tid har banker, reseföretag och fackförbund storsatsat på att skapa helt egna tv-program och tv-kanaler. Och man har lyckats locka över tunga TV-personligheter till sin verksamhet
TV-konceptet funkar och lönar sig, menar bankerna själva. Det är lättare att sälja bank om man klär ut det som journalistik, säger en av de producenterna bakom de nya tv programmen. 
Men vad händer med trovärdigheten när banker och andra företag nu även blir mediehus? Tonchi Percan har tittat på det nya mediamarknaden där allt flera bolag skaffar sig egna redaktioner.

Kontokapning ledde till twitterhat
Lagkamrater bär tröjor till stöd för dödsjuke Fabrice Muamba. Foto: Scanpix Tänk dig att du vaknar upp i morgon bitti, öppnar din dator och upptäcker att du just nu är den mest hatade personen på twitter. Du ser att du igår kväll - utan att veta om det - förolämpat en människa som svävar mellan liv och död och som en hel värld ber sina böner för. Och att du - på grund av nån annans sjuka skämt - inför en storpublik kommit ut som fullblodsrasist. 
I traditionella medier finns ju en pressetik - ett system av regler som handlar om att rensa bort de värsta övergreppen och misstagen. Om att undvika publicitetsskada för den enskilde. Men när vi idag alla kan publicera oss  - kan vi alla skada.
Klarar vi alla av att också vara ansvariga utgivare? Vi ska träffa Emil Brorson som fått erfara att inte ens professionella journalister klarar det när de agerar i sociala medier 
Reportrar: Martin Åkerblom, Lasse Truedson och Terje Carlsson. 

Bästa radioprogrammet blåst
Och så berättar vi en historia om nyskapande självsanering i mediebranschen. När journalister avslöjas med att ha fel är det inte något de gillar att skyltar med. Men när den amerikanska public service-radions mest hyllade program This American Life upptäckte att deras mest nedladdade program någonsin i stora delar var ihopljuget, då gjorde de precis tvärt om. 
De ägnade hela det senaste avsnittet åt att gå igenom vad och varför det blev fel. Erik Hedtjärn berättar historien om världens kanske mest utförliga dementi.

Chefredaktörerna som säljer sin smak
I livsstils- och modetidningarna guidar redaktörerna med sin kunskap och sin goda smak varje månad hundratusentals läsare genom modedjungeln. De bevakar modebranschen. Men samtidigt samarbetar flera av chefredaktörerna för dessa tidskrifter med företagen som de skriver om för att sälja deras produkter. Mattias Stjernqvist har granskat en del av tidskriftsbranschen som där man knappt verkar reflektera över etiska principer och undrar vad som händer med förtroendet för modejournalistiken när det är köpta redaktörer som säger vad du ska ha på dig i vår. 

Fotolagen mosas av lagrådet
I veckan kom de höga juristerna i lagrådet med sitt utlåtande om det omdiskuterade förslaget till lag om kränkande fotografering. Lagrådet var mycket kritiskt och tog upp flera av de aspekter som kritiker från bland annat mediebranschen tidigare framfört. Journalisten och debattören Nils Funcke anser att det nu måste utredas alternativ. 

Uppsjö av larmrapporter om nya medier
Den senaste tiden har det kommit en uppsjö av forskningsrapporter och undersökningar som avhandlar hur vi påverkas av sociala medier och smartphones. Resultaten i de här larmrapporterna är ofta skrämmande - enligt en forskare blir vi mer stressade, enligt en annan undersökning mindre benägna att hjälpa hemlösa.  Men varför fascinerar de medier så mycket? Och vad och vilka är det som egentligen ligger bakom de här budskapen? Vi bad vår reporter Mikael Funke att gå igenom den senaste tidens nyhetsflöde och tala om det med kulturjournalisten Anders Mildner.

Väderprognoser på lek och allvar
Sol och vår på löpsedlarna. Foto: Scanpix. "Kanonsommar på väg", "Nu kommer supervärmen", "Här kan du njuta av finvädret". Kvällstidningarnas långtidsprognoser – över långa perioder, månader eller kanske hela sommaren, är kanske det tidigaste vårtecknet av alla. Men hur är det med de här prognosernas träffsäkerhet? Vår reporter Mattias Pleijel ville ta reda på det och började i hjärtat av vädersverige, Norrköping.

Utstuderad lansering av kritiserad Facebookstudie
En av veckans största nyheter - mätt i genomslag - var nyheten att en miljon svenskar - eller var fjärde användare - mår dåligt av Facebook. Det började i Dagens nyheter i måndags med rubriken Facebook sprider olycka - som blev den mest lästa på tidningens sajt under måndagen. Och den spred sig snabbt. Här på Sveriges Radio hette det att "Facebook får kvinnor att må dåligt" och hos TV4 konstaterades att "den som använder Facebook är mer olycklig. 
Debatten var snabbt igång inte minst i sociala medier som just Facebook och Twitter – och här var det många ifrågasatte de alarmerande uppgifterna. Men är det sant att vi blir olyckligare av Facebook och vad handlar den där undersökningen egentligen om?
Reporter: Mattias Stjernkvist 

Ranelideffekten
Björn Ranelid fick dricka champagne efter deltävlingen. Foto: Scanpix. I kväll är det dags för 52:a gången. Finalen i Melodifestivalen är ett unikt svenskt tv-fenomen med ständiga tittarrekord och med ständig ammunition åt löpsedelsmakarna. Det har blivit många förstasidor om tårar, chocker, vinnare och förlorare men det finns en person som dominerat i bevakningen: Björn Ranelid. Han säljer, både festivalen och tidningar. Vi bad Paul Frigyes gräva efter en förklaring till mediernas besatthet av Björn Ranelid. 

Den svenska medieuppfinningen som erövrat världen
Jämfört med för ett par decennier sedan har så gott som alla tidningar tappat upplaga. Men det finns ett slags tidningar som klivit in på arenan och tagit plats sedan dess. Och det är en svensk uppfinning. 
Det finns inte så många medieformer som uppfunnits här i Sverige. Men en startade verkligen här, i den stockholmska underjorden, för 17 år sedan. Lasse Truedson har träffat två av grundarna till tidningen Metro, ett hobbyprojekt som blev en storaffär - och förutom många miljoner dessutom gav de tre grundarna kunglig medalj för sin folkbildningsinsats.