Därför var Sverige krampaktigt - här är svaren
Superlativen flödade inte direkt i gårkväll. Varken hemma i TV-sofforna, på twitter eller på arenan. Resan till Färöarna handlade om en sak; tre poäng.
Sverige ska kunna åka till färöarna och vinna utan problem. På pappret. Men som så många gånger förr fick det (på pappret) bättre laget onödigt svårt mot ett sämre motstånd.
Varför?
Framförallt på grund av tre orsaker:
-Storleken på planen
Färre kvadratmeter att spela på gynnar det försvarande laget eftersom ett framgångsrikt försvarsspel bygger på att krympa ytor och ha kort avstånd mellan lagdelarna.
Samtidigt missgynnas det mer kreativa laget eftersom tiden med boll blir knappare, passningarna mer osäkra vilket gör anfallsspelet plottrigt och hackigt.
Att vända sida brukar vara ett relativt effektivt medel mot kompakta försvar då det på en större plan drar isär motståndet. Igår flyttade färöringarna två meter i sidled när Kim drog iväg crossbollarna. Blir inte mycket mer yta att leka på då inte.
-Bolltempot
Färöarna prioriterar att hålla tätt bakåt. Det märktes. En liten spelplan gjorde det enklare men de ska ändå ha beröm för hur de utförde de klassiska försvarsbudorden press-täckning-understöd igår.
Samtidigt ska Sverige ha kritik. De borde ha dragit upp bolltempot rejält. Inte stressa, inte bara slå crossbollar utan spela bollen snabbt emellan sig. Tvinga motståndarna att vara i ständig rörelse för att inte öppna upp sig.
Trötta ut dem helt enkelt. För att när orken tryter straffa dem.
Istället blev Sveriges spelare sökande. Passning efter ett eller två tillslag var sällsynta. Istället togs det en, två, tre touch… Gäsp.
-Taktikmissen
Sällan har ”det bättre laget” en så tacksam fördel som Sverige hade igår. När det inte finns utrymme för smörpassningar, kortpassningsspel och överstegsfinter så finns det alltid plats för en sak:
Inlägg.
Vilket måste varit en stor anledning till varför Hamrén puttade in Ranegié från start (samt behöll honom där trots en mindre lyckad insats) och därmed bildade det längsta och tyngsta anfallet i världen.
Sätter man ihop den kombinationen för att i n t e slå inlägg mot ett lågt försvar så vet jag inte varför man gjorde det…
Trots det var inläggen lika frånvarande som det fina vädret.
Nej, nog om en blöt långhårig konstgräsplan på en ö väster om Sverige. Nu blickar vi söderut, mot Tyskland.
Som piskade Irland med 6-1 igår.
Dags att tacka Wernblooms magnifika skarv innan Zlatans glidtackling till 2-1 och vända blad för att blicka framåt mot nästa match…
Då är det vi som är Färöarna och Tyskland som har hemmaplan.
Syns på twitter @emelieolander då!
Emelie Ölander
emelie.olander@sr.se