Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

Konst i Kosovo bryter tabu om krigsbrott

Publicerat tisdag 18 augusti 2015 kl 11.24
Kosovos krigsbrott konsten och presidenten
(7:42 min)
Monumentet Heroinat som invigs på Kosovs befrielsedag den 12 juni i år. Foto: Lisa Bergström/Sveriges Radio
1 av 2
Monumentet Heroinat som invigs på Kosovs befrielsedag den 12 juni i år. Foto: Lisa Bergström/Sveriges Radio
President Jahjaga och Lisa Bergström. Foto: Sveriges Radio
2 av 2
President Jahjaga och Lisa Bergström. Foto: Sveriges Radio

Konst i Kosovo har blivit till en viktig del för landet när det gäller att öppna upp för ett samtal om de kvinnor som utsattes för krigsbrott under kriget för 16 år sedan. Det har funnits ett stigma kring de kvinnor som utsattes och de har varit osynliga i landet, men nu har arbetet börjat med att återupprätta kvinnornas status säger Kosovos president Jahjaga. Ekots kulturkorresponent Lisa Bergström träffade henne i Pristina.

– Det här är ett sätt att minnas det vi gått igenom och det kvinnorna var utsatta för, säger Greza Cheho som står och väntar på bussen i Pristina.

Hållplatsen ligger precis intill det nya monumentet som invigdes på självständighetsdagen den tolfte juni. Monumentet heter Heroinat, Hjältinna.

Det är ett stort kvinnoansikte i ett guldlikande material. En hyllning till de kvinnor som utsattes för krigsbrott under Kosovokriget för 16 år sedan.

– Det är vackert. Och ja, jag minns den tuffa tiden under kriget, säger Greza Cheho.

Under 16 år har det varit ganska tyst i landet om krigsbrotten men förra året kom en film, ”Three windows and a hanging” av regissören Isa Qojosa. Den blev början på ett öppnare samtal om krigsbrotten.

– Vi öppnade porten, säger Isa Qojosa.

Filmen handlar om hur en kvinna i en by bestämmer sig för att berätta om våldtäkten hon varit utsatt för, för en journalist. Resultatet blir att hennes familj och byn vänder henne ryggen.

Filmen är baserad på verkliga händelser. Under researcharbetet träffade Isa Qojosa en man i en by som sa att det är skamfullt att tala om skam. Han syftade på krigsbrotten.

Regissören Isa Qojosa blir mycket upprörd när han talar om det här och om hur våldtäktsoffren skambelagts.

– Jag vet inte hur jag ska förstå problemet. Herregud, det är inte en skam, säger han.

Efter att filmen hade premiär på Sarajevos filmfestival förra året så såg Kosovos president Atifete Jahjaga den. Hon blev starkt berörd och bestämde sig för att det var hög tid att börja prata om det stigma och den tystnad som kvinnor i Kosovo levt under i 16 år.

Vi möts i parlamentet och hon berättar att filmen i sin tur ledde till att ytterligare konstverk på samma tema kunde genomföras.

Ett som fått mycket internationell uppmärksamhet är Alketa Xhafa-Mripas verk " Thinking of you". Konstnären lät Kosovos invånare donera kvinnokläder som hon sedan hängde upp på tvättlinor över Pristinas största fotbollsplan för att minnas och hedra kvinnorna som våldtogs under kriget.

President Jahjaga säger att det handlar om 20 000 kvinnor i Kosovo som utsatts för våldet och som levt i tystnad. Hon säger att konsten har lyckats nå folket på ett sätt som politiken inte gjort.

– Det är något som vi politiker har fått lära oss av. Vi politiker kan använda oss av konst som ett redskap för att sända budskap och för att få saker gjorda. Saker som är bra för vårt folk, säger hon.

Men att konst är en viktig del när det gäller att ta itu med det förflutna är även nåt som gäller på fler platser på Balkan.

Människorättsjuristen Marijana Toma arbetar för Humitarian law center i Belgrad och är en vass twittrare. Hon menar att konsten i regionen är viktig för empatin och förståelsen för varandra. Och för att diskussionen om det förgångna ska nå utanför rättsalarna.

– Fakta om krigsbrotten når inte ut. Vittnesutsagorna från offer når inte utanför rättsalarna. Det är där som konsten kommer in, säger hon.

När vi ses har hon just suttit i en panel där just konstens betydelse för att ta itu med det förflutna på Balkan diskuterades. Det var på filmfestivalen Dokufest i Prizren i Kosovo.

Runt omkring oss i den lilla staden med anor från romarriket står stora statyer av män med vapen, alla omkomna runt 1998.

Marijan Toma säger att det är viktigt att det i samhällen med en stark manlig kultur finns kontverk på offentliga platser som också ger kvinnorna uppmärksamhet. Så som nyinvigda Heroinat i Pristina.

– Man ser väldigt maskulina statyer som symboliserar döda arméer. Väldigt militära statyer. Det som de nya konstverken uppnådde är att man började prata om något känsligt, säger Marijan Toma.

Så skrattar hon.

– Tyvärr är det väl så att jag inser att konsten är bättre på att göra mitt jobb än jag själv, säger hon.

President Jahjaga förstår att det även krävs aktiv politik och juridik och inte enbart konst för att ge kvinnorna upprättelse. Förra året bildades ett råd för att stötta offren för krigsbrotten under kriget.

Rådet har fått igenom en lag i parlamentet som ska ge offren juridisk status. Rådet har även bidragit till att se till så att offren nu får gratis medicinsk hjälp.

Men väldigt lite har hänt när de gäller att hitta de skyldiga. Det erkänner president Jahjaga och skyller på ett bristande internationellt sammarbete.

Kosovo, som av flera länder inte är erkänt som en självständig nation, har svårt att sammarbeta med Interpol eller Europol. Presidenten Jahjaga menar att ett samarbete är nödvändigt. För förövarna har sedan länge lämnat landet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".