Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

Oklart hur ny asyllag slår mot barn med uppgivenhetssyndrom

Publicerat torsdag 17 november 2016 kl 13.09
"Få konventioner som tar sikte på den här situationen"
(1:39 min)
Ett flyktingbarn ligger i ett komaliknande tillstånd på grund av psykisk stress.
Minst 58 barn behandlades för uppgivenhetssyndrom under förra året. Foto: Malin Hoelstad/SvD/Scanpix/TT

Det kan bli svårare för barn med uppgivenhetssyndrom att få uppehållstillstånd.

Det finns betydligt fler barn med uppgivenhetssyndrom än man tidigare känt till. När gruppen nu ska prövas mot den nya asyllagstiftningen är det oklart hur den kommer bedömas.

– Det skulle kunna leda till att det blir svårare för barn med uppgivenhetssyndrom att få uppehållstillstånd, säger Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket.

– Sedan har vi inte, mig veterligen, tillämpat den nya lagstiftningen i någon av de här fallen. 

Ekot har under torsdagen berättat att minst 58 barn behandlats för uppgivenhetssyndrom under förra året. Och redan i sitt remissyttrande pekade Migrationsverket på att det kunde bli så att bland annat barn med uppgivenhetssyndrom får svårare att få uppehållstillstånd i och med den nya tillfälliga lagen, som började gälla i somras. Där har man skärpt reglerna om både vem som kan få stanna på grund av det som kallas särskilt ömmande omständigheter, men också verkställighetshinder, när någon bedöms inte kunna åka dit den blivit utvisad.

Nu säger Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket. av bland annat barn med uppgivenhetssyndrom.

– Vi måste hitta någon konventionsgrund eller något nationellt åtagande som ger barn med uppgivetssyndrom det här skyddet. Och det är lite svårare, det finns få konventioner som tar sikte på just den här situationen, säger Fredrik Beijer.

Det är en liten grupp som fått uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter eller verkställighetshinder tidigare. Och Fredrik Beijer är tveksam till om kostnaden för att ändra i regelverket kring de här bedömningarna matchar det man vill uppnå med lagen.

– Syftet med lagen var att begränsa antalet asylsökande. Att ta bort de här reglerna slår ganska hårt, men det tillför inte syftet särskilt mycket.

– Det kan väl ifrågasättas om de här reglerna är det som gör att många asylsökande kommer till Sverige. Det är ändå en väldigt liten grupp som får tillstånd på den här grunden och det är en ganska utsatt grupp med stort ömmande värde.

Det här är uppgivenhetssyndrom

Det utmärkande för tillståndet hos barn som lider av eller kan sägas vara i riskzonen för att utveckla uppgivenhetssyndrom är en nedsättning av barnets olika funktionsförmågor vad gäller:

 

  • kommunikation
  • motorik
  • nutrition
  • av- och påklädning
  • personlig hygien
  • kroppsliga funktioner

Barnets tillstånd kan förstås som en del av en familjedynamisk process och som en reaktion på familjens sammanbrott efter traumatiska upplevelser och långvarig stress, där föräldrarnas förmåga att inge hopp och trygghet har förlorats.

Det var 2014 som man för första gången började använda en egen diagnoskod för det som kallas för uppgivenhetssyndrom, men under 2015 förbättrades förutsättningarna för att se hur många det rör sig om.

63 personer med giltigt personnummer, som varit i kontakt med vården sammanlagt 171 gånger, vårdades med uppgivenhetssyndrom som huvuddiagnos. Av dessa var 58 under 18. Ytterligare sex personer vårdades med uppgivenhetssyndrom som bi-diagnos.

97 personer med reservnummer* vårdades, som varit i kontakt med vården sammanlagt 306 gånger.

*97 av de 166 personerna som finns registrerade har så kallade reservnummer. Det får den som, på grund av den till exempel inte har uppehållstillstånd, inte har ett giltigt svenskt personnummer. Ett reservnummer är tänkt att vara lika med en unik person, men om en person exempelvis flyttar, och vårdas i två olika län samma år, finns risken att den räknas två gånger. Den risken finns också om personen haft en vårdkontakt innan den fått uppehållstillstånd, och sedan en ny vårdkontakt efter att den fått uppehållstillstånd, och därmed personnummer.

Källa: Socialstyrelsens patientregister för 2015. Registret är fortfarande inte färdigställt, vilket gör att vissa fall kan ha missats.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".