Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

Bandvagnar från Sverige mot IS

Publicerat onsdag 2 november 2016 kl 13.31
Daniel Öhman: Risken är stor att de hamnar i orätta händer
(1:14 min)
Шведские БТР продаются в Ирак, вопреки
Foto: Grzesiek/Flickr (CC BY 2.0)

Bilder som Kvällsposten tagit del av visar hur tidigare svenska pansarbandvagnar används i striden om den irakiska staden Mosul. Ekot avslöjade förra året att bandvagnarna exporterades dit via en mellanhand i Tjeckien.

I början av 90-talet köpte Sverige 400 rostiga gamla pansarbandvagnar från Tyskland. De renoverades till en kostnad av 1 miljon kronor styck men när de var klara behövdes de inte längre och hamnade i ett förråd. 

2010 såldes 250 vagnar vidare till ett tjeckiskt statligt företag av Försvarets Materielverk (FMV) .

Planen var dock aldrig att använda dem i Tjeckien. Det statliga företaget var bara en mellanhand och pansarbandvagnarna hamnade omgående i det privata företaget Excaliburs exportkatalog som hittade en köpare i Irak.

Och nu har bandvagnarna som är fullt stridsutrustade med kanon och pansarvärnsrobot kommit fram och används enligt Kvällsposten i striderna kring Mosul

De nya bilderna visar hur irakisk regeringsstödd milis samt reguljära trupper använder fordonen.

– Det här är samma pansarbandvagnar som Sverige sålde till Tjeckien, bekräftar överstelöjtnant Jan Forsberg, tidigare lärare i militär teknik på Försvarshögskolan, för Kvällsposten.

Att sälja pansarbandvagnarna direkt till Irak hade inte varit möjligt enligt svensk lag. Bland annat anses risken att de hamnar i fel händer vara för stor. 

Varken FMV som sålde bandvagnarna eller exportkontrollmyndigheten ISP sade sig känna till att tjeckerna ville sälja de vidare. Men det hade räckt med ett samtal till den tjeckiska armén för att ta reda på sanningen. 

– Jag var chef för armén då och jag vet helt säkert att vi inte planerade något sådant, sa den före detta arméchefen Vlastimil Picek till den tjeckiska radion som tillsammans med Ekot granskade affären 2015. 

– Den tjeckiska armen hade absolut inga planer på att köpa några bepansrade fordon från Sverige. Jag vet det här med hundra procents säkerhet, säger han.

Och enligt experter på vapenexport var det väldigt lätt att förstå att tjeckerna skulle sälja dem vidare.

– Realistiskt sett tycker jag skulle man ha vetat att de här pansarfordonen troligtvis inte vara för Tjeckien. Man skulle granskat noggrannare och kollat upp, det hade varit jättelätt att göra, säger Pieter Wezeman, forskare på SIPRI och en av världens ledande experter på vapenexport. 

Så det fanns anledning att också tro att man skulle sälja till länder som Sverige inte tillåter export till?

– Absolut. Tjeckien hade ju sålt vapen till olika länder inklusive samma modell av pansarfordon och andra vapen till länder som Jemen, Ukraina och Ekvatorial Guinea.

Så om de ringt och frågat dig hade du sagt att de ska inte tjeckiska armen ha?

– Jag skulle direkt ha sagt att "sälj inte till ett sånt där företag för jag gissar att de kommer sälja dem vidare till något land som Sverige inte skulle sälja till själv". 

Att pansarbandvagnarna exporteras vidare till Irak bryter formellt sett inte mot det svenska regelverket. Eftersom de ursprungligen kom från Tyskland var det Tysklands sak att godkänna vidareexporten inte Sverige. 

– Jag tycker själv när jag tittar på svensk lagstiftning att jag skulle förvänta mig att Sverige har ett ansvar. Att Sverige skulle vara den som ska bestämma till vem dessa pansarfordon ska exporteras. Om de är producerade i Sverige eller någon annanstans – det tycker jag inte är så viktigt. Jag hade förväntat mig att det är Sverige som ska ge tillstånd och jag är förvånad att man bestämt att det skulle vara Tyskland, sa Pieter Wezeman på SIPRI.

Hade svenska myndigheter från början känt till att de skulle vidare till Irak hade det definitivt varit svenska myndigheter som skulle godkänna affären. 

– Om de här uppgifterna stämmer så lämnar det i övrigt att önska när det gäller ordningen för exporttillstånd. Jag har inte något moraliskt problem att man beväpnar de krafter som nu ska bekämpa IS i Mosul. Men då ska vi göra det öppet visir och med politisk kännedom och med politisk välsignelse. Att vapen dyker upp på ställen där vi inte avsett att de ska dyka upp är lite av ett underbetyg till vår exportreglering, säger Allan Widman (L), ordförande i försvarsutskottet, till Kvällsposten.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".