Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..
STUDIO ETT TORSDAG 28 DECEMBER

Kina och Ungern satsar på samarbete

Publicerat torsdag 28 december 2017 kl 10.35
"Småsint att misstänkliggöra länderna i Östeuropa"
(8:22 min)
Grafik.
Grafik. Ekot granskar Kinas ekonomiska roll i världen. Foto: SR Grafik.
  • Det sjunde mötet mellan Kina och 16 länder i Central- och Östeuropa om utökat ekonomiskt samarbete har hållits i Budapest.
  • Denna del av Europa kallas ibland den nya Sidenvägen, eftersom den blivit en viktig länk i Kinas infrastruktursatsning.
  • Hör reportage av Johanna Melén, Östeuropakorrespondent.

Det är morgon på Nationalbiblioteket i Budapest och en trappa upp sitter en man bakom en flygel och övar inför dagens vernissage. Det är premiärvisning av utställningen "den kinesiska och ungerska moderna konstens grundare och arvtagare".

I en utställningssal med dov belysning står Zhang Wei invid en hästmålning av den kände kinesiske konstnären Xu Beihong. Zhang Wei och hans fru leder en kinesisk-europeisk fond för kultur och utbildningsutbyte, med säte i Budapest.

- Ungern ligger i Europas och Östeuropas hjärta, säger Zhang Wei. Det geografiska läget, säger Zhang Wei, är viktigt för transporterna och Ungern har också en mycket stabil relation till Kina. För Kina är politisk stabilitet mycket viktigt när man drar upp ekonomiska planer på lång sikt, för att undvika risker.

Till skillnad från många västeuropeiska ledare förstår Viktor Orbán - Ungerns premiärminister - de kinesiska ledarnas tankar väl. Han anser att Ungerns samarbete med Kina är bra för hela Europa, så ser vi det, säger Zhang Wei.

Budaslottet där Nationalbiblioteket ligger höjer sig majestätiskt över Donaufloden, på borggården utanför det gamla kejsarpalatset är bara souvenirförsäljarna och en grupp kinesiska turister vakna.

Ungern var först av alla EU-länder med att skriva avtal med Kina om deltagande i det gigantiska infrastrukturprojektet kallat Ett bälte - en väg, eller den nya Sidenvägen som ska finna snabbare och effektivare vägar in i Europa för kinesiska varor och tjänster. I höstas inleddes konstruktionen av en kinesisk-finansierad järnväg som ska korta res-sträckan mellan Belgrad i Serbien och Budapest i Ungern. Målet är en ny tåglinje som ska gå enda nerifrån den numera Kina-ägda Piraeushamnen i Aten och upp genom Balkan med Ungern som slutmål.

Vid ett torg på andra sidan Donaufloden i Budapest, säger Tamas Matura, lektor vid Corvinusuniversitetet, att Kina fick upp ögonen för den här delen av Europa i samband med finanskrisen 2008.

- Man såg att det fanns en lucka här när det kom till investeringar och satsningar på infrastruktur, säger Tamas Matura som också grundat det Central- och Östeuropeiska centret för Asienstudier, med säte i Budapest. Och även om vart och ett av länderna är relativt små - ur kinesiskt perspektiv - utgör de tillsammans en marknad av över 110 miljoner människor.

I länderna i forna Jugoslavien syns det kinesiska intresset tydligt. I Makedonien bygger man motorväg, i Bosnien-Hercegovina anlägger man kraftverk och i Serbiens huvudstad Belgrad har man byggt en ny bro över Donau. I EU-länder, som Ungern och Polen, har det hittills varit svårare för kineserna att ta sig in, säger Tamas Matura eftersom den kinesiska affärsmodellen inte alltid går ihop med EU:s konkurrensregler. Därför har till exempel byggstarten av den ungerska delen av järnvägen mellan Belgrad och Budapest skjutits på framtiden flera gånger.

I Bryssel, säger Tamas Matura, är man misstänksam mot Kinas planer i Öst- och Centraleuropa.
- För fem år sedan satt jag på en konferens i Bryssel och fick höra att Kina håller på att bygga en ny Berlinmur genom Europa, för två veckor sedan satt jag på en annan konferens och fick höra att länderna här är som marionettdockor i kinesernas händer.

Som bevis på det har bland annat framförts hur Ungern - men också Grekland, ett annat land med stora kinesiska investeringar, satt sig på tvären när det kommer till gemensamma uttalanden om mänskliga rättigheter i Kina. Och visst kan det vara så, säger Tamas Matura, att man från Kinas sida ser en möjlighet att påverka hela EU:s politik i olika frågor genom att trycka på länder, som Ungern, som driver en Kinavänlig politik.

Fast än så länge, säger Tamas Matura, har det bara hjälpt när det kommer till frågor om mänskliga rättigheter, eller läget i Sydkinesiska sjön. I ekonomiska frågor, som i det här fallet är viktigare för Kina, har också länderna i Öst- och Centraleuropa slutit upp bakom EU-linjen. Det gäller till exempel höjda skyddstullar för att skydda europeisk industri mot kinesisk konkurrens.

Det är lite småsint, säger Tamas Matura, att misstänkliggöra länderna i Öst- och Centraleuropa när de vill utveckla sin handel med Kina. De försöker ju bara komma ikapp länder som Tyskland eller Storbritannien som storsatsat på den kinesika handeln i många år nu.
- Vad de här länderna försöker göra är att få några smulor av den stora kinahandelskakan, säger Tamas Matura.

Samtidigt, säger han, måste man från öst- och centraleuropeiskt håll se upp. Den kinesiska affärsmodellen bygger på att man lånar ut pengar som sedan ska betalas tillbaka. Klarar man inte det finns en risk att kineserna går in och tar över helt och hållet. Det var vad som hände med en stor hamn i södra Sri Lanka, nyligen, säger Tamas Matura.

- Så visst finns det risker och noggranna kalkyler måste göras för att se om det här faktiskt gynnar ekonomin, säger han.

På nationalbiblioteket i Budapest säger Zhang Wei att det ur Kinas synvinkel handlar om ömsesidig vinning.
- Under 30 års tid har vår ekonomiska utveckling gått mycket fort. Nu är den kinesiska ekonomin mogen för att blicka utåt - och inte bara för egen skull utan också för en gemensam utveckling.

Att börja i Ungern, säger Zhang Wei, är naturligt. Ingen annanstans i Europa finner man en så god relation till Kina.

Johanna Melén, Östeuropakorrespondent
johanna.melen@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".