Lutfisk kan man göra av flera olika fiskarter som sen torkas och läggs i lut. Det kan vara torsk eller sej till exempel, men allra vanligast är djuphavsfisken långa som enligt Artdatabanken är starkt hotad. Den finns i nordöstra Atlanten och lever ofta på flera hundra meters djup och bestånden har minskat med 70 % tror man sen 1950-talet men siffrorna är osäkra.

Ett av de länder som bedriver kommersiellt djuphavsfiske är Norge. Till exempel så fångas djuphavsarten långa, som senare hamnar på de svenska julborden i form av lutfisk. Eftersom Norge bedriver djuphavsfiske så är det också ett av de länder som forskar på djuphavsarter. Till sin hjälp har norrmännen forskningsfartyget GO sars , en 77 meter lång båt med grått skrov och vit överbyggnad. När Klotet kommer på besök ligger hon vid kaj i Bergen. GO Sars är ett av världens allra modernaste forskningsfartyg enligt biologen och akustikteknik-experten Olav Rune Godø. 

Djuphavsfisket är hårt ifrågasatt för dess effekter på miljön. Fartyg går med trålar och river upp koraller och förstör havsbotten och numera finns FN-konventioner för att stoppa avarterna av djuphavsfisket. Ändå ger EU stora bidrag till denna näring. Spanien hör till ett av de stora mottagarländerna. Även på plats är djuphavsfisket omtvistat, berättar Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Alice Petrén, som åkte till Vigo i Galicien i nordvästra Spanien.

Bottentrålning fördöms av en enig forskarkår ändå får det fortsätta -varför?

--Därför att beslutsfattarna ligger helt enkelt väldigt långt efter, och det här har inte uppmärksammats på det sätt som det verkligen förtjänar.

– Det finns för stora ekonomiska intressen att ta upp de här sista fiskarna. Det är mer intressant för fiskarna att ta så mycket de kan, medan de är på plats så att säga, än att försöka förvalta de här bestånden hållbart och se år efter år att man ska kunna ta en liten bit.

Med hjälp av ny teknik hoppas havsforskare i Norge att fångsten av fel fisksorter som efter fångst slängs ut i havet och ofta dör, ska kunna minska. Det handlar om en ny sorts trål som med hjälp av kameror och fjärrstyrda luckor ska kunna släppa ut fisk som fångats innan man tar upp den ur vattnet.

Linda Danhall och Lotta Nilsson, journalister på Norrländska Socialdemokraten  fick i måndags motta utmärkelsen Årets miljöjournalister 2011 och enligt nomineringen belönas de för "artikelserien om det finländska företaget Outokumpus  miljöpåverkan i Haparandaregionen och för att systematiskt och envist ha uppdagat den stora, lokala arbetsgivarens nedsmutsning av en bygd.."
Utsläppen av miljöskadliga ämnen från Outokumpu har varit kända ganska länge, men vi undrade vad det var som fick dem att börja gräva djupare i frågan.

– Det kom en lingonanalys som visade förhöjda värden av krom, däribland sexvärt krom, i lingon i Haparanda. Då började vi fundera på att vi äter ju inte bara lingon. Vi äter ju allt annat som växer i skogen, till mångt och mycket är vi ju självförsörjande. Då gick vi vidare, berättade Linda Danhall.

– Givet förväntningarna får man väl säga att mötet var en flipp för EU, vars strategi lyckades fullt ut att man ändå fick en överenskommelse om en färdplan, det säger Björn-Ola Linnéer, professor vid Linköpings unversitet , som länge följt klimatförhandlingarna.

– Men jag är inte optimistisk. Jag tror att vi bygger in samma problem i den nya överenskommelsen som vi haft med Kyotoprotokollet där länder antingen hoppar av, sänker sina ambitioner eller helt enkelt inte uppfyller dem.

Björn- Ola Linnér skulle hellre se en uppgörelse där världens länder lovar att göra investeringar i koldioxidsnål teknik och innovationer.

– Internationella energiorganet (IEA) har ju talat omatt det behövs  upp till 90 miljarder US dollar per år för att nå tvågraders målet. Så det skulle väl kunna va ett gemensamt mål att investera i det.

90 % av pigghajsbestånden i Nordostatlanten är bortfiskat. Men trots fiskestopp inom EU kan man fortfarande hitta tonvis av den hotade fisken i svenska fiskbutiker. Den är importerad från Norge, som har andra regler för bifångst. Allt som fiskas upp i Norge måste tas i land och säljas. För pigghajarna spelar det dock inte så stor roll om den äts upp eller kastas död i havet igen. Det behövs fiskeredskap som låter bli att ta upp den uråldriga fisken för att stoppa dess utrotning, säger forskare.

Norge vill stoppa EU-fiskare att slänga oönskad fisk över bord när man fiskar i norskt vatten. Landbygdsministrarna i Sverige, Norge och Danmark har redan tecknat ett avtal om fiskdumpningsförbud i Skagerrak och nu pågår intensiva förhandlingar för att få med EU på tåget, eftersom det krävs att avtalet omvandlas till EU-lag för att det ska bli bindande. Om inte EU går med på detta kan Norge stänga sin fiskezon i Skagerrak i augusti 2012. För svensk del handlar det om 20 procent av räkfisket som försvinner isåfall.

Sveriges Radios och Sameradions reporter Eva Elke. Foto: SR/ Martinsson Ett av världens största gasfält, Shtokmanfältet, ligger i Barents hav långt uppe i norr, 65 mil norr om kusten till Kolahalvön, på Rysslands nordvästra kust.

Gasbolaget Shtokman , som ägs av ryska Gazprom, franska Total och norska Statoil, väntas fatta ett slutgiltigt beslut i december eller januari om att investera hundratals miljarder svenska kronor i gasfältet. Gasen ska tas upp ur havet och föras till den lilla ryska fiskebyn Teriberka, där en gasfabrik ska byggas. Nu hoppas invånarna i den fattiga och ödsligt liggande byn att gasen ska förvandla Teriberka till ett paradis.

Är utvinning av naturgas i Arktis ett högriskprojekt, som flera miljöorganisationer hävdar? Klotet frågade Mikael Höök som är forskare i globala energisystem vid Uppsala universitet vad han anser.

I måndags delades Right Livelihoodpriset ut, det som ofta kallas det alternativa nobelpriset. Årets pris gick till människorättsaktivisten Jacqueline Moudeina från Tchad, den internationella organisationen Grain som arbetar mot landgrabbing, den amerikanska barnmorskan Ina May Gaskin med kvinnocentrerade förlossningsmetoder och slutligen ett hederspris till den kinesiske solcellsentreprenören Huang Ming "för hans enastående framgång med att utveckla och massproducera spjutspetsteknologi för att ta till vara solenergi".

Många av de planerade CCS projekten, alltså koldioxidavskiljning vid förbränning av fossila bränslen, ser inte ut att bli av. Något som kan få stora konsekvenser för klimatet eftersom den största delen koldioxid som släpps ut i atmosfären kommer just från fossila förbränningsanläggningar - främst kol. Vattenfall beslutade i veckan att lägga ner sin satsning på en större demonstrationsanläggning i Tyskland, främst på grund av det politiska motstånd som finns mot koldioxidlagring.

Vattenfalls pressmeddelande