Att äta fisk är ju är så nyttigt. Men när man hör FN-statistiken om att 80 % av våra världshav är fiskade till maxgränsen eller överfiskade, så är det inte lätt att veta vad man ska välja i butikshyllorna. Till hjälp för villrådiga finns bla KRAV och MSC -märkningen. Klotet jagar hållbar fisk till matbordet och vi börjar i en livsmedelsbutik.

Mindre än en tredjedel av all fisk som fiskas i svenska vatten blir till mat. Resten slutar som djurfoder. Men med ny teknik skulle mängden fisk som hamnar på tallriken kunna mer än fördubblas enligt forskaren Ingrid Undeland vid Chalmers, och flera industrier är intresserade att testa.

Det är nu 20 år sen världens bästa torskfiske utanför Kanadas östkust vid Newfoundlandbankarna kollapsade. Det fanns inget annat att göra än att stänga fisket och fortfarande fiskas knappt någon torsk i vattnen som en gång kokade av jättefiskar. Kanske har förlusten av rovfiskar i toppen av näringskedjan ändrat ekosystem för gott? Nu verkar samma sak vara på gång längre söderut i Atlanten, längs USAs nordostkust. Klotet åkte till Gulf of Maine för att ta reda på mer.

Hur är det då med de modeller och uträkningar för hur mycket fisk det egentligen finns i haven, som det hördes mycket kritik mot i inslaget från USA? Vi ringde upp Anna Gårdmark, forskare och modellerare på SLU som bekräftade att modellerna kan innehålla stora osäkerheter:

– Som ett exempel kan vi ta de senaste skattningar för hur mycket torsk det fanns i Östersjön 2011 och 2012. Där ger de ett intervall på hur mycket fisk det finns, och då är det en siffra plus/minus någonstans mellan 20 och 40 procent.

Det är inte bara beslutet i Europaparlamentet om en restriktivare fiskepolitik i sig som är unikt. Här är faktiskt även fiskerinäringen med på tåget, i alla fall den svenska organisationen Yrkesfiskarna.

Henrik Svenberg som är förbundsordförande för Yrkesfiskarna säger så här

– Vi tycker nog att man skjutit in sig på de ändringar som man ska göra i den här förändringsprocessen. Så vi är ganska nöjda.

Enligt Henrik Svenberg har ett nytt, konsturktivare debattklimat skapats när man införde särskilda nämnder för olika havsområden där yrkesfiskare, miljöorganisationer och forskare diskuterat med varandra. Det verkar ha varit en vinnande koncept.

Lena Tingström är ansvarig för marint områdesskydd på Havs- och vattenmyndigheten. Hon har tidigare jobbat i flera år med att göra Kosterhavet till Nationalpark och är idag nöjd med resultatet.

– Ja, jag tycker nog att det blev bra. Ett av våra mest värdefulla marina områden blev nationalpark och jag tror att det viktigaste här var att vi fick resurser att undersöka de här fantastiska miljöerna, och få belägg för de kvalitéer som finns i havet här.

– Men vad är det för bra med att man kan undersöka dem om man inte kan skydda dem?

– Ja men vi tror att det är en del av skyddet, faktiskt. Vi tror att kan man få en förståelse för vad som finns här nere så ingår det också en del i skyddet.

Övergödningsproblemen i Afrikas största sjö, Victoriasjön, är enorma. Stora mängder orenat avloppsvatten och näringsämnen från jordbruket väller ut i vattnet och har inte minst gynnat den vattenhyacint som togs till Afrika från Sydamerka för länge sedan och som sen spridit sig till Victoriasjön. Trots att hundratals miljoner kronor har satsats på att få bort, eller i alla fall begränsa, vattenhyacinternas utbredning så fortsätter de näckrosliknande växterna att orsaka problem.

Stilla havet vid Australiens östkust är liksom Östersjön påverkat av övergödning, miljögifter och klimatförändring. "Passa på och besök Stora Barriärrevet medan det ännu finns kvar", uppmanade en forskare i Klotet härom året. För detta enorma system av tusentals korallrev bleks och löses upp av ett allt surare hav. Den senaste faran är att Australien, som är världens största kolexportör, bygger nya hamnar på natursköna öar, som ingår i Unescos världsarvslista.

I takt med att vi fiskar ut den vilda fisken i våra vatten så ökar efterfrågan på odlad fisk. I ett ökenland som Israel går det inte att ha öppna dammar där vattnet tillåts avdunsta. Där odlar man istället fisk inomhus och man jobbar hårt med att få ner energi- och vattenförbrukningen.

Många sjöar i Norrland som används som vattenmagasin för vattenkraften har utarmats på näring. Det här drabbar fisken, speciellt rödingen som blivit mindre och mindre i storlek och dessutom minskat i antal, det visar en studie från Uppsala universitet. Men genom att tillsätta en liten mängd näring kan man få fisken att både växa i storlek och bli fler till antalet, det säger Göran Milbrink, professor i zooekologi vid Uppsala universitet som jobbat med metoden under många år.

Många sjöar i Norrland som används som vattenmagasin för vattenkraften har utarmats på näring. Det här drabbar fisken, speciellt rödingen som blivit mindre och mindre i storlek och dessutom minskat i antal, det visar en studie från Uppsala universitet. Men genom att tillsätta en liten mängd näring kan man få fisken att både växa i storlek och bli fler till antalet, det säger Göran Milbrink, professor i zooekologi vid Uppsala universitet som jobbat med metoden under många år.

– Först måste vi bara slå fast att all intensiv djurproduktion har miljöproblem, den saken är klar. Men fisken har kanske en av de bästa potentialerna att bli grön.

Det säger Anders Kiessling, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet som forskar om fiskodling.

Han delar upp miljöpåverkan i tre delar: före odling, under odling och efter odling, och enligt Kiessling är problemen i början av produktionskedjan störst:

– Vi kan inte fortsätta med husdjursproduktion som använder människomat som foder. Det håller inte och det är ett av våra viktigaste forskningsområden.

Lyckas man bara lösa foderfrågan så tror han att fiskodling kan att bli en viktig matproduktion som inte tar bördig mark i anspråk, inte förbrukar stora mängder färskvatten och som dessutom kan bidra till framtida matsäkerhet.

Fiskbestånden i närheten av vattenkraftverk i Norrland återhämtar sig inte med tiden. Fiskarna blir istället mindre och färre till antalet ju längre tiden går efter att ett vattendrag har reglerats. Det visar en omfattande studie från Uppsala universitet där man studerat fiskarten röding under en lång tid.