I takt med att nästan alla i rika länder har en dator med internetuppkoppling så har forskare börjat kastat lystna blickar på hur man skulle kunna ta hjälp av all denna enorma beräkningskapacitet och hjärnkraft. Inte minst på klimatområdet som står inför en enorm uppgift när man vill förfina klimatmodellerna allt mer. Men allmänheten kan också vara forskarnas ögon och öron i verkligheten på miljontals ställen på jordytan och därmed rapportera in mer exakta uppgifter än vad dagens satelliter klarar från skyn. Klotet har letat upp några av de hetaste exemplen just nu kring så kallad medborgarforskning och börjar vid Stora Skuggan i Stockholm.

Det finns fler träd i jordbrukslandskap världen runt än vad forskare tidigare trott, det visar en ny kartläggning. På nära hälften av all jordbruksmark så täcks minst en tiondel av ytan av träd och i vissa områden ökar nu samodlingen av träd och jordbruksgrödor.

I området kring Victoriasjön i Östafrika har den här odlingsmetoden blivit ett sätt för bönderna att öka skördarna och ge möjlighet till extra inkomster.

När man tittar på Sveriges produktion och hur den påverkar klimatet så ser det väldigt bra ut.  Det visar en rapport som journalisten Jenny Jewert skrivit för tankesmedjan Global Utmaning .

– Från början av 70-talet då vi fortfarande var ett oljeslukande land till nu har vi halverat våra koldioxidutsläpp samtidigt som vi har fördubblat produktionen, BNP. Och det är ju en fantastisk utveckling, säger Global Utmanings arbetande styrelseordförande, före detta vice riksbankschefen Kristina Persson.

Men samtidigt visar rapporten att Sveriges goda position till stora delar byggts på goda grundförutsättningar, en del tur, och stora strukturomvandlingar som gjorts före 1990. Nu riskerar vi att hamna på efterkälken.

Turism för med sig stora miljöproblem. Inte minst i Grekland där mer än 16 miljoner besökare varje år ska duscha, äta, resa och få plats på stränderna tillsammans med äggläggande sköldpaddor. Men just nu sker försök att skapa en mer hållbar turism. Klotet har besökt det superlyxiga hotellet Costa Navarino i sydvästra Grekland, precis där kalamataoliverna kommer ifrån. Idag finns där en femstjärnig lyxanläggning med miljötänk och så planeras ytterligare fyra lyxhotell. Med en budget på mer än en miljard Euro så är det landets största turistprojekt och ett av de största i hela medelhavsområdet, men är det svaret på grön charter?

I EU har det hittills gjorts ett 70-tal fältförsök med GMO-träd, som popplar, fruktträd, björk, gran och tall. I USA finns två godkända GMO-fruktträd, papaya och plommonträd som fått gener som gör de moståndskraftiga mot en virussjukdom. Det ligger också ansökningar om att få GMO-eukalyptus godkänd i USA och Brasilien. Men i Kina finns redan hela GMO-skogar. Och då handlar det om popplar med inbyggt insektsgift (bt).

Genändrade grödor väcker stark debatt i Europa. Mindre uppmärksammade är planerna på GMO-träd. Just nu pågår fältförsök med genändrade aspar på två ställen i Sydsverige. Trädens gener har förändrats så att de växer bättre i växthus. Nu är frågan om samma sak händer ute i naturen.

Sverige var det första landet som tog fram egna FSC -regler och det är bara i Sverige som 3 tunga miljöorganisationer ( Fältbiologerna , Naturskyddsföreningen och Jordens Vänner ) hoppat av miljöarbetet inom Forest Stewardship Council i protest. Kvar finns Världsnaturfonden och Sveriges Ornitologiska Förening . I en kampanjvideo på Youtube inför fredagens (28/9) globala FSC-dag är budskapet klart - vill du rädda planeten - köp FSC-märkt. Men alla håller inte med.

Så vad händer när reglerna inte följs ? Hur ser det ut i markerna när en avverkning inte gått till på rätt sätt? Vi följde med Karin Åström från Naturskyddsföreningen till ett kalhygge söder om Stockholm.

Flera tunga miljöorganisationer i Sverige har lämnat FSCs miljökommitté i protest eftersom de anser att reglerna för märkningen är för tandlösa och att skogsägarna dessutom bryter mot dem alldeles för ofta, utan att bli av med certifieringen. 

– Det här är något som vi hör ofta och i grunden handlar det många gånger om att man inte tycker om kalhyggesbruk. Men FSC har ju bidragit till att förändra kalhyggesbruket, så att man lämnar betydligt mer träd och tar betydligt större hänsyn på olika sätt.

Allt fler varor av trä, papper och kartong är FSC-märkta i våra butiker. Det är en internationell logotype för ett ansvarsfullt skogsbruk, men tre stora svenska miljöorganisationer har hoppat av den svenska märkningen i protest och det hotar på sikt att skada konsumenternas förtroende för FSC, visar ny forskning.

Leif Gustavsson, professor vid Linnéuniversitetet i Växjö forskar på energieffektiva byggnader och har bland annat jämfört koldioxidutsläppen när man bygger i trä, eller stål och betong och då kommit fram till att det gick åt 17% mindre energi när man bygger höghus med trästomme.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet i slutet av april, som var ett svar på en debattartikel från Kungliga Vetenskapsakademien om vindkraftspotentialen i Sverige, lyfte professor Tomas Kåberger fram situationen efter kärnkraftsolyckan i Fukushima och menade att det är ett ohållbart system med för stora risker. Just därför ska man satsa på förnybar produktion,  bland annat vindkraft, tyckte han. Men i det heta debattläget skrev Kåberger om situationen i Fukushima: "I de nu kontaminerade områden man inte haft råd att utrymma aborteras missbildade foster". Nu backar han och säger att uttalande var dumt och missledande.

I Sverige är det framförallt restprodukter från skogsindustrin som flis, spån, toppar och grenar som används till vår biobränslebaserade el- och värmeproduktion. Man odlar inte särskilt mycket för direktanvändning, även om det finns odlingar av snabbväxande träd, som pil, som går till förbränning. Däremot är det inte särskilt mycket biprodukter från jordbruket som används, och där menar många inom branschen att det finns en stor potential.