Biologisk bekämpning av skadegörare inom jordbruket har funnit länge men har tack vare DNA teknik utvecklats stort de senaste åren. Nu kan forskarna identifiera vilka mikroorganismer som bäst kan bidra till att öka produktiviteten och till viss del ersätta kemiska bekämpningsmedel. På Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala studerar forskarna mikroorganismernas kamp mot elaka skadesvampar.

Hjälpsamma svampar i jorden kan fungera som en sorts gödningsmedel för att föda en snabbt ökande befolkning i fattiga länder. Fältförsök i Colombia på kassavarötter har visar lovande resultat. Skördarna ökade med 20 procent medan användningen av konstgödsel minskade med hälften.

Att samodla träd och jordbruksgrödor, det som på engelska fått namnet "agroforestry" har visat sig ha många fördelar. Bland annat håller träden kvar näring och vatten i odlingen, något som bidragit till att skördarna har ökat hos de småbrukare som använder systemet i bland annat Östafrika.

Några som var tidigt ute att sprida metoden var organisationen Vi-skogen  som har jobbat i 30 år med trädjordbruk i området kring Victoriasjön i Östafrika.

Det finns fler träd i jordbrukslandskap världen runt än vad forskare tidigare trott, det visar en ny kartläggning. På nära hälften av all jordbruksmark så täcks minst en tiondel av ytan av träd och i vissa områden ökar nu samodlingen av träd och jordbruksgrödor.

I området kring Victoriasjön i Östafrika har den här odlingsmetoden blivit ett sätt för bönderna att öka skördarna och ge möjlighet till extra inkomster.

2,5 miljarder människor på jorden saknar toalett och tvingas uträtta sina behov bakom närmsta buske. Det leder till en stor spridning av dödliga sjukdomar. Hittills har sanitetsfrågan drivits med statliga lösningar och bistånd. Nu måste forskare och marknadskrafterna med om det ska hända nått, anser dr. Doulaye Kone, som leder Gatesstiftelsens jakt på en ny toa.

Det svenska etanolföretaget SEKAB är redo att starta tillverkning av andra generationens etanol. Efter flera års forskning säger man sig nu ha en färdig metod för att bryta ner cellulosan i växters cellväggar till socker. Istället för att som nu använda sockerrör, vete, potatis och majs till etanolproduktion skulle det isåfall bli möjligt att göra spriten av blast och stjälkar, trädtoppar, rötter och annat avfall. Men det är en riskfylld investering och ännu har inget företag nappat.

– Afrikas framtid ligger i att satsa på förnyelsebar energi och att ta fram egna tekniker för detta. 

Judi Wakhungu, vid Afrikan Center for Technology Studies är övertygad om att förnyelsebar bioenergi är ett bättre alternativ för att säkra Afrikas energisäkerhet i framtiden, än de nya fynd av olja och andra ändliga resurser som nu görs i flera afrikanska länder.

Omkring en fjärdedel av den energi världen behöver 2050 skulle kunna komma från bioenergi. Den bedömningen gör IEA i en färsk rapport. Det handlar om avfall av olika slag, energiskogar och rester från skogsindustrin.

Hundratals ton svenska lökskal, räkskal, björkbark och annat avfall skulle kunna användas för att utvinna nyttiga antioxidanter och antiinflammatoriska ämnen. Det menar kemiforskare vid Lunds universitet som tagit fram en unik metod för att utvinna ämnena ur avfall från mat- och skogsindustri. Charlotta Turner, professor i analytisk kemi vill att forskningen ska leda till nya svenska produkter

Patrik Eriksson, kampanjchef på svenska Greenpeace tycker att den skepticism mot GMO som stora delar av allmänheten har i Tyskland, Sverige och Europa är hälsosam, men betonar att Greenpeace lägger vikt vid att alltid använda sig av icke-våld och öppenhet.

- Det finns stora risker med att introducera nya arter i det fria, med introducerade gener som skulle kunna spridas vidare till andra arter.

Men Stefan Jansson, professor i växters cell- och molekylärbiologi vid Umeå universitet tycker att skepticismen är baserad på kvasivetenskap och har svårt att se att han egentligen skulle stå på en annan sida än vad miljörörelsen gör.

Ett av sju amerikanska hushåll är så fattiga att de inte alltid har mat på bordet, och  23 miljoner amerikaner bor i vad amerikanska jordbruksdepartemenet valt att kalla matöknar. Men det finns också ett folkligt uppror mot ohälsan. I städer över hela USA återuppstår nu små lokala jordbruk, och fattiga amerikaner vill ta tillbaka makten över vad de stoppar i sig. 

10 procent av USA består av matöknar. Det betyder att över 23 miljoner amerikaner har långt till nyttig mat, men ofta desto närmre till spritaffärer och snabbmatskedjor. Det amerikanska jordbruksdepartementet har kartlagt matöknarna i USA som en del av en informationskampanj mot ohälsa och barnfetma.

En ny rapport från Naturvårdsverket visar att Sverige gav subventioner på runt 50 miljarder kronor år 2010 till verksamheter som kan vara miljöskadliga. Det handlar om olika skatterabatter och bidrag och summan är nästan lika stor som statens budget till utbildning och forskning.