Övergödningsproblemen i Afrikas största sjö, Victoriasjön, är enorma. Stora mängder orenat avloppsvatten och näringsämnen från jordbruket väller ut i vattnet och har inte minst gynnat den vattenhyacint som togs till Afrika från Sydamerka för länge sedan och som sen spridit sig till Victoriasjön. Trots att hundratals miljoner kronor har satsats på att få bort, eller i alla fall begränsa, vattenhyacinternas utbredning så fortsätter de näckrosliknande växterna att orsaka problem.

Flera sjöfågelarter har minskat kraftigt längs den svenska kusten de senaste 20 åren. I Östersjön har ejderpopulationen minskat med hälften. Ingen vet exakt vad som orsakat nedgången men de flesta forskare tror att det förmodligen är en kombination av olika faktorer.

Högre vattentemperaturer och förstärkta vattenströmmar att fiskarter flyttar söderut i Australien, enligt en ny forskningsrapport. Det statliga forskningsinstitutet CSIRO, Australiens motsvarighet till SMHI, ligger bakom rapporten om hur klimatförändring påverkar Australiens marina ekosystem.

Sverige har förlorat en fjärdedel av sina våtmarker på grund av den storskaliga utdikning som gjordes för att öka skog och jordbruksproduktionen fram till -80: talet. Konsekvenserna är särskilt allvarliga för de rikkärr som finns i myrar i skogen. Många växter och mossor där har nämligen försvunnit på grund av torrläggningen. Nu visar forskning vid Uppsala universitet på metoder för att återställa myrmarker så att djur och växtarter kan återvända.

– Är det moraliskt rätt att skjuta av alla djur av en art så här, mårdhunden borde ju verkligen blinka rött på Artdatabankens rödlista nu, undrar Klotet?
– Om det är moraliskt är en ganska svår fråga. I det här fallet så är det ju exempel på en art som får stor påverkan på arter som vi är vana att se i den svenska naturen och det tycker vi från politisk utgångspunkt inte är rätt och därför bedriver man det här utrotningsprojektet för att bli av med den här arten, svarar Johan Bodegård som är chef för Artdatabanken.

Artdatabanken samlar in uppgifter om alla utrotningshotade arter i Sverige bland annat. Bodegårds kollegor vid Sveriges Lantbruksuniversitet deltar i att utrota mårdhunden från svensk mark.

Till Nya Zeeland kom människan för omkring 1000 år sen. Med följde råttor och hundar och det blev starten för en ekologisk katastrof. Den unika floran och faunan på Nya Zeeland har aldrig anpassats för att betas av däggdjur eller jagas av rovdjur. Idag hotas tusentals arter av utrotning och metoderna för att rädda det som räddas kan är kontroversiella. Naturmorgons reporter Jenny Berntson Djurvall försökte sig på en promenad i en kiviskog tillsammas med naturvårdaren Steve Deverell.

På Nya Zeeland hotas landets nationalsymbol kiwifågeln att utrotas av nykomna rovdjur. För att rädda de unika inhemska arterna sprider myndigheterna gift från helikopter, men gifterna dödar urskiljningslöst och skadar även tamdjur. Nya Zeeländska forskare försöker därför få fram metoder som bara slår mot till exempel klätterpungdjuret possum och gör dem sterila istället för att döda dem.

– Först måste vi bara slå fast att all intensiv djurproduktion har miljöproblem, den saken är klar. Men fisken har kanske en av de bästa potentialerna att bli grön.

Det säger Anders Kiessling, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet som forskar om fiskodling.

Han delar upp miljöpåverkan i tre delar: före odling, under odling och efter odling, och enligt Kiessling är problemen i början av produktionskedjan störst:

– Vi kan inte fortsätta med husdjursproduktion som använder människomat som foder. Det håller inte och det är ett av våra viktigaste forskningsområden.

Lyckas man bara lösa foderfrågan så tror han att fiskodling kan att bli en viktig matproduktion som inte tar bördig mark i anspråk, inte förbrukar stora mängder färskvatten och som dessutom kan bidra till framtida matsäkerhet.

Norge vill stoppa EU-fiskare att slänga oönskad fisk över bord när man fiskar i norskt vatten. Landbygdsministrarna i Sverige, Norge och Danmark har redan tecknat ett avtal om fiskdumpningsförbud i Skagerrak och nu pågår intensiva förhandlingar för att få med EU på tåget, eftersom det krävs att avtalet omvandlas till EU-lag för att det ska bli bindande. Om inte EU går med på detta kan Norge stänga sin fiskezon i Skagerrak i augusti 2012. För svensk del handlar det om 20 procent av räkfisket som försvinner isåfall.

Odlingen av jätteräkor i tropiska länder leder idag ofta till kraftig miljöförstöring och miljöorganisationer kräver köpbojkott. Men nu har forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet tagit fram en metod att odla jätteräkor i spillvatten från Hallsta pappersbruk .

Torkan som drabbat Afrikas horn är den värsta på 60 år. Miljoner människor är fortfarande i akut behov av mathjälp i Somalia, Etiopien, Kenya, Eritrea och Djibouti. De få regndroppar som hittills fallit räcker inte på långa vägar. Torkan har dödat miljoner djur och eftersom boskapshjordarna är den största tillgången för många familjer i de drabbade områdena, har de nu förlorat stora delar av det de lever av.

Det ekologiska jordbruket har blivit alltmer beroende av näringsämnen som ursprungligen kommer ifrån konventionell djuruppfödning. Ett av de vanligaste gödselmedlena som används består bland annat av nedmalda ben ifrån danska grisgårdar.

Det behövs mer forskning om de totala miljökonsekvenserna för vindkraftsparker, anser Ebbe Adolfsson på Naturvårdsverket som gått igenom forskningsunderlaget för vindkraftens miljöpåverkan. Mycket av forskningen har hitintills handlat om hur olika arter berörs men inte hur ekologin som helhet påverkas vid stora vindkraftsparker, säger han.